Lunds nya vikingatida historia

Information Nyheter och
aktuell information
Lunds nya vikingatida
historia Se också
• Lunds vikingatida historia
• Källorna till informationen
• Posters om informationen
• Mer om vår verksamhet
• Kontakta oss
Sven Rosborns och Tomas Sielskis arbete med den samtida krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket kan översättas med Wolinbiskoparnas historia, är troligen det viktigaste bidraget någonsin till kunskapen om Lunds och Danmarks äldsta vikingatida historia. Det har skrivit om Lunds äldsta vikingatida historia på ett sätt som aldrig har skett förut, och vi följer det noga eftersom det har så högt turismvärde. Det pågår fortfarande arbete med informationen i krönikan, och vi informerar här när det publiceras ny information. Samtidigt ser vi inget intresse alls för det som händer nu från etablissemanget och besöksnäringen i Lund. Vi tror att de gör ett stort misstag genom att inte hålla sig informerade och uppdaterade om det. På den här sidan berättar vi mer om vad det är som har hänt, vad det är som gör den här informationen så mycket mer unik än sådant som har publicerats förut från andra källor, och hur den som vill kan ta del av den nya informationen.

Det som gör den nya informationen så unik

När boken "Vägar mot Lund" publicerades 2018 fick vi arkeologiska bevis för att Lund måste haft en kyrka tidigare än Svend Tveskægs kyrka Trinitas, som byggdes vid nuvarande Kattesund och daterades till omkring år 990, som var den äldsta kyrkan man kände till tidigare. Datering av gravar, som presenterades i boken, visade att det måste funnits en kyrka i Lund redan under kung Harald Blåtands tid på 970-talet.

Arkeologiska fynd är bra på så sätt att de kan bidra med bevis för historiska händelser, men de bidrar sällan med några detaljer om människorna och händelserna de var inblandade i. Den historia de arkeologiska fynden bidrar med bygger dessutom på hur fynden tolkas och dateras med en viss grad av osäkerhet. Skriftliga källor bidrar med mycket mer detaljerad och exakt information om historien, men alla källorna som har funnits att tillgå om Lunds och Danmarks vikingatida historia har skrivits 50 år eller mer, och ibland flera hundra år, efter händelserna de berättar om.

Man kan illustrera det med viskleken där en person berättar något för en annan, som berättar det för en tredje person, och för varje gång förändras historien genom att detaljer faller ifrån eller att nya tillförs. Om man tänker viskleken utdragen på hundra år förstår man problemet med skriftliga källor som skrivits långt senare och hur mycket fel det brukar vara i dem, men utan att det finns kunskap om vad som stämmer och vad som är fel i informationen.

"Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" är en samtida källa

Det som gör krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" till en så unik källa till Lunds och Danmarks vikingatida historia är att det är en samtida källa som har skrivits av någon som själv sett och upplevt det som krönikan berättar om. Den personen är prästen Avico som levde tillsammans med kung Harald Blåtands familj under många år och har berättat om det han själv sett och upplevt, och han nämner sig själv med namn på några ställen i krönikan. Han kan förstås hittat på och lagt till sådant som inte är sant, men att det är en samtida källa tar bort problemet med att informationen har förändrats så som i viskleken som vi beskrev ovan. Flera kyrkor och personer som Avico berättar om har bevisats med arkeologiska fynd och omnämnanden på en lång rad runstenar. Dessa har visat sig stämma väldigt exakt med det Avico berättar i krönikan.

Så här kan du ta del av Lunds nya vikingatida historia

Det är betydelsefullt att de som representerar Lund på olika sätt, eller arbetar inom besöksnäringen i Lund, tar del av den nya informationen eftersom den har högt turismvärde för Lund. Det som har publicerats hittills handlar om Lunds historia från år 964 till år 989, så det är den perioden vi informerar om. Det kommer snart publiceras mer information som handlar om perioden fram till slutet av 1010-talet, och när det är publicerat kommer vi informera om det.

Det finns en sida där man kan läsa om Lunds äldsta vikingatida historia som den ser ut nu, och den sidan har översatts till engelska också för att bidra till att informationen får mycket större internationell spridning. Vår besöksguide om Lunds vikingatida centrum berättar med kartor och bilder om hur det såg ut i det vikingatida Lund baserat på den nya informationen. Man kan även boka ett greet, helt gratis för högst sex personer, så kan någon av våra greeters visa och berätta om Lunds vikingatida historia som den ser ut nu, som en promenad i Lunds centrum under 2-3 timmar.

Information för verksamheter och andra större grupper

Om ni är fler än sex personer kan ni boka vår guidade visning "Lund för tusen år sedan" om Lunds vikingatida historia under 1,5 timme. Den finns även som en alternativ guidad visning under 1 timme om Prinsessan Helga från Kyjiv där man får veta mer om henne än i visningen "Lund för tusen år sedan". Båda visningarna finns även som föredrag för större grupper som kan tillhandahålla en lokal med projektor. Vi ger både våra guidade visningar och våra föredrag helt gratis.

Posters om Lunds nya vikingatida historia

Vi har tagit fram två nya posters om Lunds nya vikingatida historia på svenska och engelska. Tack vare den nya informationen kan vi berätta om det vikingatida Lund på ett mer detaljerat sätt än vad som har varit möjligt att göra förut. Det finns en mycket stor potential för besöksnäringen i Lund om man gör turism av informationen om det vikingatida Lund, så det är bra om så många som möjligt tar del av det. Samtidigt finns det ledande personer inom etablissemanget i Lund, som chefen för Kulturen i Lund, som påstår att den nya informationen är förfalskning och att vår information är påhittad. Därför har vi också tagit fram sidan om källorna till informationen där man kan läsa om de bevis som finns för att informationen måste kommit från ett äkta källdokument, och att påståendena om att informationen är förfalskning därför saknar grund.

Den kommande boken "Vikingakungarna Harald Blåtand och Sven Tveskägg och deras samtid"

Boken "Vikingakungens guldskatt" som publicerades sommaren 2021, och de dokument med ytterligare information från krönikan som Sven Rosborn har publicerat efter bokens utgivning, har skrivit om Lunds historia på ett sätt som aldrig har skett förut. Då var det ändå bara en mindre del av informationen från krönikan som kom med i boken.

Den kommande bokens förstasida. När nästa bok publiceras kommer Lunds historia troligen skrivas om lika mycket eller ännu mer än vad som har skett hittills. När boken har publicerats kommer vi informera på den här sidan och på andra sidor här på vår webbplats om hur man får tillgång till boken.

Information om hur den nya boken kommer publiceras

Den nya bokens titel kommer vara "Vikinga­kungarna Harald Blåtand och Sven Tveskägg och deras samtid". Enligt den informationen från Sven Rosborn kommer boken troligen enbart publiceras på svenska till att börja med, men det är inte bestämt ännu vem som kommer att distribuera boken. Kanske kommer boken bara publiceras i en liten tryckt upplaga och sedan läggas ut så att alla som vill kan hämta ner den gratis som ett PDF-dokument. De är nämligen främst intresserade av att så många som möjligt tar del av den nya informationen. Det är i vårt intresse också att så många som möjligt tar del av informationen eftersom den har högt turismvärde för Lund.

Några exempel på information som kommer publiceras i den nya boken

Sven Rosborn har gett några exempel på sådant som kommer publiceras i den nya boken. Vi väntar dock med att berätta om det i vår turistinformation tills vi får möjlighet att läsa om det i den nya boken eller något annat publicerat dokument där hela kontexten framgår. Allt handlar förstås inte om Lund, men en del gör det. Här tar vi upp ett exempel på ny information som skriver om Lunds äldsta vikingatida historia än mer än vad som redan har publicerats.

Ny information om när Lunds stift ursprungligen bildades

Den information som finns om Lunds stift utgår från Adam av Bremens kyrkohistoriska arbete Gesta Hammarburgensis Ecclesiae Pontificum, som skrevs på 1070-talet. I den nämns det att Svend Tveskæg utsåg Gotebald från England till missionsbiskop i Skåne omkring år 1000, med Lund som utgångspunkt för missionsresor. Bernhard från England utsågs i början av 1020-talet till ny skånsk biskop av ärkebiskopen i Canterbury. Han följdes av en till namnet okänd biskop omkring 1030, och i början av 1040-talet blev Lund formellt ett biskopssäte med Henrik från England som ny biskop. Senast 1059 genomfördes en stiftsreform som innebar att ytterligare ett biskopsstift bildades med Dalby som biskopssäte och Egino från Tyskland som dess biskop, medan Henrik var biskop i Lund. Lunds stift anser idag att stiftsreformen är utgångspunkten för när Lunds stift bildades, vilket anges till år 1060.

Svend Tveskægs träkyrka från 987 blev år 989 Lunds första biskopskyrka med Gotebald som Lunds första biskop. Mycket av informationen från Adam av Bremens kyrkohistoria har visat sig vara opålitlig. Detta eftersom den skrevs lång tid efter händelserna som det berättas om, och påverkad av den tidens kyrkopolitiska ställningstaganden. Mycket av det som berättas i den samtida krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" har däremot redan bekräftats med arkeologiska fynd och omnämnanden av personer på runstenar. Enligt krönikan befriade Svend Tveskæg Gotebald, som kom från England, i Normandie där han varit fängslad. Gotebald sändes omkring år 989 till Lund för att bli Lunds förste biskop med den kyrka Svend Tveskæg lät bygga år 987 som biskopskyrka, en kyrka som helgats åt Treenigheten och den helige Andes sju gåvor.

Om det innebar att det inrättades ett formellt biskopsstift för Lund år 989 betyder det att uppkomsten av Lunds stift ska dateras till år 989 istället för 1059 eller 1060, vilket gör Lunds stift till det äldsta biskopsstiftet i det nuvarande Sverige. Det är också intressant att Svend Tveskægs kyrka helgades åt den helige Andes sju gåvor eftersom ingen annan kyrka i Lund har varit helgad åt dem, vad vi känner till.

Kritiken mot den nya informationen

Det som Sven Rosborn och Tomas Sielski har publicerat från krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", och vår turistinformation som bygger på den informationen, har återkommande ifrågasatts och utsatts för smutskastning och det påstås att allt är förfalskad information. Allt började med Harald Blåtands guldplatta, som också påstås vara en förfalskning. Senare hittades den polska översättningen av krönikan. Nu har även en maskinskriven avskrift av hela den latinska originaltexten hittats, och fortfarande hoppas Sven Rosborn och Tomas Sielski att det ska gå att hitta det latinska originaldokumentet också.

Enligt Sven Rosborn började kritiken med att en arkivarie på danska Rigsarkivet påstod att familjen Sielski hade kommit över guld som nazisterna stulit som de därför varit tvungna att smälta ner och då tillverkat guldplattan av det guldet, som ett sätt att dölja var det kommit ifrån. Det är en fruktansvärd anklagelse från en person som inte hade någon som helst kunskap om varken familjen Sielskis bakgrund eller varifrån de fått guldplattan och alla de bevarade dokumenten. Tomas Sielskis farbror var aktiv i den polska motståndsrörelsen och fördes därför till förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Han var med om dödsmarschen när lägret tömdes, men lyckades överleva. Vi kan knappt föreställa oss hur familjen då upplevde det när de anklagades för att ha nazistiskt guld.

Därefter framförde en dansk professor, som är verksam vid Stockholms universitet, en massa grundlösa påståenden om att all informationen från krönikan är förfalskning, en av professorerna som även uttalade sig i Sydsvenskans artikel om oss, som även den var full med faktafel och lögner. En dansk professor som är verksam vid Lunds universitet hakade på och avfärdade även han allt som förfalskning. Även han fick uttala sig fritt om oss och om Sven Rosborn i Sydsvenskans artikel.

Kritiken mot oss från etablissemanget i Lund

Vi har flera gånger fått kritik från olika håll av etablissemanget i Lund för att vi sprider information som bygger på förfalskad information. Ibland beskylls vi även för att själva hittat på det vi berättar om i vår turistinformation om Lund. Kritiken har främst kommit från Lunds politiker, det politiskt styrda Visit Lund, Handelsföreningen i Lund, Kulturen i Lund, Historiska Museet i Lund, Uppåkra Arkeologiska Center och Lunds universitet. Sydsvenskan publicerade en stor artikel på två helsidor den 26 april 2026 som var full av grova faktafel och felaktiga påståenden, vilket man kan läsa om i vårt bemötande av artikeln. Artikeln följdes upp med ett inlägg på Sydsvenskans Facebooksida, utan att någon från Sydsvenskan modererade diskussionen och tog bort hätska och elaka kommentarer, vilket ledde till en intensiv hatstorm riktad mot oss.

Det är svårt att veta säkert vad kritiken från etablissemanget egentligen beror på. Det är tydligt att de aldrig har läst eller satt sig in i informationen som Sven Rosborn har publicerat och följt det i flera år, så som vi har gjort. Därför används kritiken från etablissemanget i Lund mot det som Sven Rosborn och Tomas Sielski har publicerat troligen bara som ett tacksamt svepskäl för att kunna smutskasta oss, som enligt deras uppfattning konkurrerar med det politiskt styrda Visit Lund. Det finns en utbredd kompiskultur mellan ledarskapet för de olika verksamheterna inom etablissemanget i Lund, så om någon kritiserar oss i sociala medier hakar de andra snabbt på. En av de ledande personerna inom Handelsföreningen har vid några tillfällen även organiserat näthat mot oss.

Källorna finns fritt tillgängliga för alla

På grund av all smutskastning och alla lögner om det som Sven Rosborn och Tomas Sielski har publicerat har de gjort allt källmaterial fritt tillgängligt för alla så att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen. Vi har tagit fram en sida med alla källorna till Lunds nya vikingatida historia, det som har publicerats hittills, där alla som vill fritt kan hämta ner dem, även hela boken "Vikingakungens guldskatt". På den sidan redovisar vi också var informationen kommer ifrån, och flera starka bevis för att informationen måste komma från ett äkta källdokument.

Flera forskare har erbjudits att få ta del av källmaterialet, men de har inte ens varit intresserade av att se på det. Istället har de smutskastat informationen som förfalskning. I boken "Vikingakungens guldskatt" publicerades bilder av sidor från den polska översättningen som boken bygger på så att den som själv vill kan granska dem. Troligen kommer hela den maskinskrivna avskriften av den latinska originaltexten publiceras i den kommande boken.

Bevis för att Lunds nya vikingatida historia måste komma från ett äkta källdokument

Vi från Lunds ideella turistinformation har flera gånger noga läst det mesta Sven Rosborn har publicerat, framför allt det som berör Lunds historia på något sätt. På så sätt har vi sett hur starka bevis det finns för att informationen måste komma från ett äkta källdokument. Så borde alla seriösa forskare också arbeta med informationen, inte minst Kulturen i Lund. Ett av de starkaste bevisen för det som den polska översättningen av krönikan berättar om Lund är att Svend Tveskæg byggde en kyrka i Lund år 987:

En analys som gjorts av en professor i kriminalteknik i Polen har visat att den polska översättningen av det latinska originalet gjordes år 1963 av Antonina Chmielinska som dog 1979. Ändå nämns det i översättningen att Svend Tveskæg byggde en kyrka i Lund år 987. Den kyrkan var helt okänd för den historiska vetenskapen tills den hittades i den stora arkeologiska undersökningen vid Kattesund år 1982 till 1984 och då daterades till omkring år 990.

Det går inte förklara hur Antonina Chmielinska kunde nämna Svend Tveskægs kyrka i den polska översättningen på något annat sätt än att hon måste haft tillgång till ett äkta källdokument.

Av bevarade brev framgår det att den dåvarande professorn och direktören för Polens nationalmuseum i Warszawa, Stanislaw Lorentz, bidrog till arbetet med översättningen av det latinska originalet till polska. Det finns också bevarade brev som visar att Antonina och Stanislaw kontaktade professor Aleksander Gieysztor, som på 1960-talet var Polens främste expert på medeltida latinska texter, för att få ett oberoende utlåtande om det latinska originalet var äkta. Aleksander fick undersöka några sidor ur det latinska originalet. Han svarade i ett brev att texten bör dateras till ungefär till åren 980–1030, sannolikt runt 1000–1020. Det finns alltså bevis på att Antonina verkligen haft tillgång till det latinska originalet som hon först skrev av på skrivmaskin, och sedan översatte till polska för hand i flera skrivblock.

Planerad nybyggnation kommer begrava Sankt Clemens träkyrka under överskådlig framtid

Byggnadsnämnden i Lunds kommun arbetar för närvarande med en ansökan om byggnadslov från Paulssons Fastigheter för nybyggnation på den obebyggda tomten Apotekaren 11 i Lund. Där finns det lämningar kvar av Sankt Clemens träkyrka och kyrkogård under marken. Av handlingarna för bygglovsansökan (som finns att hämta ner under punkt 2) framgår det att det handlar om nybyggnation utan källare, som därför avses utföras utan att det görs någon arkeologisk undersökning på platsen.

Arkeologiska kulturlager efter den första kyrkan i Lund

Enligt den antikvariska förundersökningen, som har utförts av Kristina Nilén hos Tyréns, byggdes Sankt Clemens stavkyrka under tusentalet, vilket kan avse någon gång under perioden 1010-1020. Enligt informationen från krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" byggdes kyrkan minst 50 år tidigare, redan någon gång mellan år 964 och 970.

Om dateringen som antas i den antikvariska förundersökningen stämmer är det ändå en av Lunds äldsta kyrkor som byggdes för omkring tusen år sedan. I krönikan nämns även när två andra kyrkor i Lund, och en kyrka i Uppåkra, byggdes. De kyrkorna har helt eller delvis bevisats med arkeologiska fynd. Därför vore det konstigt om inte informationen om Sankt Clemens kyrka också stämmer, och då är det sannolikt den första kyrkan som byggdes i Lund, för omkring 1060 år sedan. Det kan också vara den första kyrkan som byggdes i det som är Sverige numera.

Om kyrkan skulle dateras till 960-talet skulle det sannolikt presenteras som en sensation som skriver om Lunds äldsta vikingatida historia och tidigarelägger grundandet av Lund från dagens omkring år 990 till 960-talet. Det är också information som har skyhögt värde för Lund som besöksmål för turism. Därför är det ytterst viktigt att kyrkan undersöks arkeologiskt och dateras.

Den exakta platsen för träkyrkans arkeologiska kulturlager

I samband med en arkeologisk undersökning 1932 hittades lämningarna av Sankt Clemens kyrka som var byggd med sten. Då hittades även åtta stavar och en rund hörnstolpe till vad som antogs vara långhusets norra vägg i en träkyrka som föregick stenkyrkan. Resten av det arkeologiska kulturlagret för träkyrkan måste finnas under den östra delen av huset, som finns på den södra sidan av ytan som undersöktes arkeologiskt 1932. Huset syns som en hög tegelvägg i bilden nedan, som är tagen mot söder. Den östra delen av huset är därför åt vänster i bilden.

Huset, vars tegelvägg man ser på bilden från 1932, finns på den obebyggda ytan söder om huset som byggdes efter den arkeologiska undersökningen av Sankt Clemens stenkyrka, vilket är tomten Apotekaren 11 där det nu planeras nybyggnation. Huset är en garagebyggnad från 1898, som man ser i bilden nedan, som numera används som uthus.

Arkeologisk karta upprättad på 1940-talet av Ragnar Blomqvist som visar läget för Sankt Clemens träkyrka. Det är inte alltid man vet att det finns arkeologiska lämningar under marken. När Svend Tveskægs träkyrka, som var helgad åt Treenigheten och den Helige Andes sju gåvor, hittades i samband med den stora arkeologiska undersökningen vid Kattesund mellan 1982 och 1984 fanns det inget virke kvarlämnat av kyrkan. Den daterades istället till omkring år 990 med hjälp av en av gravarna från kyrkogården.

I det här fallet vet man däremot att det måste finnas virke kvar av kyrkan under marken eftersom det hittades åtta stavar och en rund hörnstolpe från den i samband med den arkeologiska undersökningen 1932. Sannolikt omgavs kyrkan också av en kyrkogård, så troligen finns det gravar kvar under marken på den obebyggda tomten. Stadsantikvarien Ragnar Blomqvist gjorde den arkeologiska kartan man ser ovan på 1940-talet där man ser träkyrkans läge på den obebyggda tomten.

Ansökan om bygglov för byggnation utan arkeologisk undersökning

Det framgår av handlingarna för bygglovsansökan att det handlar om att bygga ett hus utan källare, och därför avses utföras utan att det först görs en arkeologisk undersökning på platsen.

I ett yttrande den 29 juli 2024 har stadsantikvarien i Lund, Petter Eiring, inget att invända mot att det inte genomförs någon arkeologisk undersökning utan säger att "avsikten är att varsamt överbygga och bevara fornlämningen". I ett kompletterande dokument den 5 september 2024 berättar Paulssons Fastigheter att man avser att borra ner pålar i marken och medger att det innebär att fornlämningarna skadas. I Länsstyrelsens beslut den 28 januari 2025 står det att byggnadslovet upphävdes eftersom det inte var förenligt med gällande detaljplan, men de hade inga invändningar mot att det inte görs någon arkeologisk undersökning innan byggnationen påbörjas. På det här sättet undviker Paulssons Fastigheter kostnaden för en relativt dyr arkeologisk undersökning, men begraver samtidigt det som blir kvar av lämningarna från det som kanske är Lunds äldsta kyrka och kyrkogård för all överskådlig framtid.

Det har påpekats för oss att ansökan om att få bygga så att fornlämningen påverkas är en egen process som handläggs av Länsstyrelsen efter att bygglov har beviljats. Det kan vara så, ingen av oss kan regelverket så väl, men om Länsstyrelsen då beviljar byggnation utan arkeologisk undersökning är det för sent att göra något. Det är precis vad som hände när Domkyrkoforum här i Lund byggdes. Boktryckaren Per-Håkan Ohlson försökte 2006 förgäves få Domkyrkorådet att göra en arkeologisk undersökning, och kontakt togs även med Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelsen godkände ändå byggnationen utan arkeologiska undersökning så det fyra meter djupa arkeologiska kulturlagret förstördes med pålning och begravdes för all överskådlig framtid. Den risken kan vi inte ta när det gäller så stora och viktiga kulturvärden som i det här fallet.

Ny bygglovsansökan kommer behandlas under 2027-2028

Länsstyrelsen upphävde alltså byggnadsnämndens byggnadslov, eftersom det inte var förenligt med gällande detaljplan. Därför arbetar Lunds kommun för närvarande med att uppdatera detaljplanen. Därefter kan Paulssons Fastigheter göra en ny ansökan om samma byggnadslov, som kommer behandlas av byggnadsnämnden i Lund, troligen hösten 2027. Om Länsstyrelsen då inte beslutar att byggnationen måste föregås av en arkeologisk undersökning kommer Paulssons Fastigheter få möjlighet att begrava lämningarna av Sankt Clemens kyrka och kyrkogård för all överskådlig framtid. Alla som anser att det är viktigt att det görs en arkeologisk undersökning innan byggnationen får påbörjas måste vara medvetna om att det inte är vad som planeras så att beslutet inte vinner laga kraft innan det är försent.