Allhelgonakyrkan i Lund

Besöksupplevelse Sevärdhet
ca. ½ timme
Fri entré
När Allhelgonakyrkan började byggas 1887 så var det den första kyrkan som byggdes i Lund sedan medeltiden. Den invigdes på Allhelgonadagen den 1 november 1891 och är en väldigt vacker sevärdhet.

Allhelgonakyrkan i Lund

Kyrkans tillkomst

Den kraftiga befolkningsökningen i Lund under 1800-talet gjorde att domkyrkan inte räckte till längre. 1863 uppmanade biskop Johan Henrik Thomander församlingen att antingen låta bygga en ny kyrka eller vidta andra åtgärder så att alla fick möjlighet att deltaga i högmässan. Det ledde till att söndagens gudstjänst i domkyrkan började hållas två gånger.

Allhelgonakyrkan i Lund Allhelgonakyrkan med dess 72 meter höga torn. 1866 sammankallades en kyrkostämma efter att 20 av stadens män i en skrivelse sagt att de skyndsamt ville påbörja bygget av en ny kyrka. Ombyggnaden av domkyrkan som påbörjades 1868 gjorde att frågan blev olöst och togs upp igen på en ny kyrkostämma 1876. Den gav domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall i uppdrag att ta fram ritningar till en kyrka med plats för omkring 2 000 personer.

Ritningarna blev färdiga 1877 och stadsarkitekt August Bernhard Jakobsson ville att kyrkan skulle placeras så att den stod i linje med Sankt Laurentiigatan istället för i öst-västlig riktning. Det godkändes av en kyrkostämma 1882 men överklagades av boktryckare Håkan Ohlsson som fick stöd av en ny kyrkostämma. När kyrkan började byggas 1887 blev det därför som brukligt i exakt öst-västlig riktning.

Kyrkans arkitektur

Kyrkan byggdes i nygotisk stil som var den högkyrkliga stilen vid den tiden. Fasaderna är byggda med rött maskinslaget tegel från Börringe Tegelbruk i Svedala, och med svart tegel i var fjärde rad. I sockeln har två rader rött tegel varvats med två rader svart tegel. Tornet är 72 meter högt och byggt med eldfast tegel. Dess åttkantiga tak är klätt med koppar. Portarna i huvudentrén gjordes 1934 av koppar, efter ritningar av arkitekten John Anchert.

Allhelgonakyrkans exteriör Allhelgonakyrkans exteriör åt sydöst.

Kyrkan försågs med transept, eller tvärskepp, på vardera sida av tornet och något lägre transept på vardera sida av koret. Längs med kyrkans långsidor finns det strävpelare med en vattenkastare i form av en drake högst upp. Långsidorna är också uppdelade i två våningar med mindre fönster i den nedre delen och större fönster i den övre delen. Kyrkan är treskeppig och mittskeppet och transepten täcks av högresta sadeltak med mönsterlagd svart och vit skiffer, medan sidoskeppen har flacka, plåtklädda pulpettak.

Byggnadskommittén var inte nöjd med vattenkastarna så Helgo Zettervall tillfrågades om att låta sätta upp stuprör men han ansåg att det var emot all sed med stuprör på en gotisk kyrka. Senare sattes stuprör ändå upp och de finns där än idag.

Allhelgonakyrkans portar Allhelgonakyrkans mittskepp
De inre portarna mellan entrén och långhuset Det vackra mittskeppet.

Djävul med lampa Djävul med lampa. Invändigt är väggarna byggda med tre lager rött tegel, varvat med två rader svart tegel och en rad gult tegel emellan. Golvet är gjort med ett mönster av gula cirklar på svart botten med röda fyrklöver i punkterna där cirklarna skär varandra. I de polerade granitkolonnerna finns det konsoler, som utformats som djävlar med lampor i munnen, som bär upp sidoskeppens läktare. Inredningen är gjord av ek med inslag av blått, rött och guld. I valven har ribborna gjorts i rött tegel medan kapporna är målade i vit färg med strödda ornament och bårder i blå och röd färg i kanterna.

I absiden är valven istället mörkblå beströdda med stjärnor. Absiden omges också av en låg gång med bl.a. sakristia. De målade glasfönstren har formgivits av Svante Thulin och tillverkats av Tiroler Glasmalerei & Kathedralen-Glashütte i Innsbruck.

Allhelgonakyrkans kor Kyrkans vackra absid med dess mörkblå valv med strödda stjärnor.

1962 delades domkyrkoförsamlingen och Lunds Allhelgonaförsamling bildades med Allhelgonakyrkan som dess församlingskyrka. På 1990-talet var kyrkan i så dåligt skick så att den hotades av rivning. Det motsatte sig dock Riksantikvarieämbetet eftersom man såg Allhelgonakyrkan som en av Helgo Zettervalls bäst bevarade byggnader. Istället genomfördes en långvarig renovering mellan 2005 och 2012. De första åren ägnades åt inre renovering och de sista åren åt utvändiga reparationer i två etapper. Mellan sex och sju tusen av kyrkans 18 000 tegelstenar byttes ut.

Tegel i mönster Lager av rött tegel varvat med två rader svart tegel och en rad gult tegel emellan.