× [Bild]

Lunds koloniområden

Besöksupplevelse Sevärdheter
från 2 timmar och uppåt
08:00-20:00 dagligen
1 april-30 september
Högupplöst karta
Här i Lund finns det 18 vackra koloniområden som välkomnar besök från allmänheten under sommaren. Koloniområdena är inte bara vackra utan också kulturhistoriskt intressanta. Fyra av dem är redan över hundra år gamla. I koloniområdena finns många kolonilotter med olika blommor i många olika färger som får dem att se ut som vackra blomsterängar. Det finns också många små vackra pittoreska kolonistugor i olika stilar och färger. Om man är intresserad av trädgårdsodling så kan man få mycket inspiration i Lunds vackra koloniområden.

En vacker kolonilott i det över hundra år gamla koloniområdet Sankt Månslyckans i Lund En vacker kolonilott i det över hundra år gamla koloniområdet Sankt Månslyckan (7). Kan svensk sommar illustreras bättre än så här?

Koloniområdet Öster I (16) är det äldsta och Sankt Månslyckan (7) det näst äldsta koloniområdet. Koloniområdet Sankt Hans (1) är det senast och Klostertäppan (13) det näst senast anlagda koloniområdet. Öster I och Sankt Månslyckan är också de största och näst största koloniområdena. Örjan (6) och (5) Viktoria är de minsta koloniområdena efter Brevduvekolonin (12).

I koloniområdet Gläntan (14) är det tillåtet att ha smådjur som höns, kaniner och duvor men man ser oftast inte dem. Det är det enda koloniområdet där det är tillåtet med djur förutom Brevduvekolonin där medlemmar i Lunds brevduveförening har sina brevduvor.

Karta över alla Lunds 18 koloniområden. Karta över koloniområdena som den här besöksguiden berättar om.

Den här besöksguiden berättar om de koloniområden där kolonilotterna arrenderas ut av Lunds kommun. Det är koloniområdena som är öppna för besökare och man får gärna promenera där på de öppna gångarna i området och titta på de olika kolonilotterna när man går förbi dem. Själva kolonilotterna är däremot privata trädgårdar som man inte får besöka utan tillstånd från de som äger dem.

Det finns toaletter i koloniområdena och det är koloniföreningarnas medlemmar som sköter dem. De är oftast låsta så man får be någon av kolonisterna öppna om man behöver låna dem. På koloniområdena Täppan (15) och Solhällan (18) är toaletterna däremot oftast öppna. Det finns en koloniförening för varje område som har det praktiska ansvaret för områdets skötsel av gemensamma anläggningar, t.ex. inhägnad, vägar, vatten och avlopp. Ibland brukar koloniföreningarna anordna olika evenemang med "öppen koloni" då de bjuder in allmänheten att komma in och besöka flera av kolonilotterna i området.

Det finns också många områden med odlingslotter i Lund men de finns inte med i den här besöksguiden. Odlingslotter är mindre koloniträdgårdar utan byggrätt så där finns inte några kolonistugor.

Bästa sättet att ta sig till Lunds koloniområden från centrum av Lund är med cykel. Det går förstås också åka till koloniområdena med stadsbuss. På sidan med reseinformation finns information om var man kan hyra cykel och hur man köper biljetter till kollektivtrafiken. Det går att ta sig till koloniområdena med bil men antalet parkeringsplatser är begränsat.

Hur kolonirörelsen kom till Lund och Sverige

Koloniområdenas ursprung finns i Tyskland där Moritz Schreber, som var läkare och föreläsare vid universitetet i Leipzig, ville anlägga lekplatser som omgavs av odlingslotter för fattiga familjer. Tanken var att ljus, utevistelse och frisk luft skulle stärka barnens hälsa. Den första av anläggningarna, som kallades för Schrebergärten, anlades år 1865, några år efter hans död.

En av kolonilotterna vid Pildammarna i Malmö där Sveriges första koloniområde anlades 1895 En av kolonilotterna vid Pildammarna i Malmö där Sveriges första koloniområde anlades 1895. Idén spreds snart över kontinenten och 1892 startade Kjøbenhavnske Haveselskabs ledare, trädgårdsmästare P. Hansen, kolonirörelsen i Danmark. Med Danmark som förebild anlades Sveriges första koloniområde 1895 vid Pildammarna i Malmö där stadens Planteringsnämnd hyrde ut kolonilotter.

Ett annat koloniområde, som anses vara Sveriges äldsta, är Landskrona citadells koloniträdgårdar. Fästningsvallarna runt Landskrona slott, Citadellet, började användes för odling redan under 1700-talet av militära befattningshavare. 1864 fick apotekaren G E Berg som den första civila personen arrendera mark där för odling. Under 1870-talet tecknades ytterligare arrendeavtal med Landskronabor och det ledde till att det uppstod ett område med sommarvillor och lusthus. Ett organiserat koloniområde anlades dock först 1904 efter en överenskommelse mellan de militära myndigheterna och Landskrona stad. Numera ägs koloniområdet av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Landskrona stad hyr koloniområdet och arrenderar ut kolonilotterna till Landskronabor.

Nils Lundahl i oktober 1915 Nils Lundahl, oktober 1915. Det äldsta koloniområdet i Lund finns inte kvar längre och var inte heller ett koloniområde som anlades av staden. Därför kan man säga att kolonirörelsen kom till Lund när Nils Lundahl motionerade till stadsfullmäktige den 22 januari 1904 om att det skulle inrättas kolonilotter på en del av de fäladslotter som staden löst in. Han fick utreda frågan tillsammans med botanikprofessor Bengt Jönsson, och den 27 maj 1904 bifölls ärendet i stadsfullmäktige. Det ledde till att Lunds första koloniområde anlades 1905.

Numera kallas det koloniområdet för Öster I och är det äldsta området som finns kvar än idag. Det näst äldsta koloniområdet i Lund som finns kvar än idag är Sankt Månslyckan som anlades bara två år senare, 1907.

1915 väcktes förslag om att bilda en förening för alla kolonisterna i Lund. Alla kolonisterna bjöds därför in till ett möte den 26 september 1915 vilket slutade med att föreningen Kolonisten bildades för att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. Styrelsen bestod av en representant från vart och ett av de då sju koloniområdena och föreningens första ordförande hette C. Granelli.

Från och med 1916 anordnade föreningen årliga utställningar i Folkets Park där kolonister visade upp grönsaker, frukter och blommor. Utställningarna blev ett sätt att utbyta erfarenheter mellan kolonister men också ett sätt att agitera för kolonirörelsen. Intresset var stort och året därpå deltog 200 kolonister som visade upp jättelika pumpor, kålhuvuden, lökar, morötter och rödbetor av olika slag.

Lunds kolonisters utställning i Folkets Park 1917 Lunds kolonisters utställning i Folkets Park 1917.

Medlemsantalet i koloniföreningen växte snabbt så 1921 gjordes en omorganisation. Varje koloniområde bildade en egen förening med två representanter i centralföreningen som bytte namn till Koloniföreningarnas Centralförening i Lund. Varje år kallades alla kolonisterna till centralföreningens årsmöte som avgjorde frågor av större och gemensamt intresse. Numera heter centralföreningen Lunds Kolonisters Centralförening.

1) Sankt Hans

Sankt Hans
anlades 1995
44 kolonilotter
5 odlingslotter
Koloniområdet Sankt Hans är det senast anlagda koloniområdet i Lund. Den mest annorlunda koloniträdgården i det här koloniområdet, och kanske bland alla Lunds koloniområden, är en kolonilott med ett traditionellt japanskt hus och en japansk trädgård. Kolonistugans ytterväggar består av skjutdörrar med rispapper som kallas för shoji och släpper in ljus. Under nätterna och vintern täcks de av mer bastanta väggelement av trä som skyddar skjutdörrarna. Längs med kolonistugans väggar finns det en smal veranda med utskjutande tak och den är upphöjd med ca. 50 cm. över markytan. Numera har träden på kolonilotten dock vuxit sig så stora så att det kan vara svårt att se huset och de typiska japanska dragen i trädgården.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

2) Oscarshem I

Oscarshem I
anlades 1964
60 kolonilotter
Planen över området för det här koloniområdet utarbetades av den dåvarande stadsträdgårdsmästaren Robert Montan och parkförvaltningen. Tidigare gick det en väg med namnet Västra Fäladsvägen tvärs genom koloniområdet. Vägen gick från den stora rondellen vid Mobilia, i korsningen mellan Fjelievägen och det som är Norra Ringen numera, och fortsatte genom koloniområdet till Svenska vägen på östra sidan om järnvägen vid koloniområdets östra sida. I slutet av 1960-talet byggdes vägen Norra Ringen som invigdes 1969 och då förlorade Västra Fäladsvägen sin tidigare betydelse. Dess sträcka genom koloniområdet lades igen 1980 och gav då utrymme för ytterligare åtta kolonilotter.

Det finns en gemensam klubbstuga i koloniområdet som kolonisterna kan hyra för egna tillställningar.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

3) Oscarshem II

Oscarshem II
anlades 1970
42 kolonilotter
Koloniområdets plan utarbetades av den dåvarande stadsträdgårdsmästare Robert Montan och parkförvaltningen. Året innan koloniområdet anlades, 1969, invigdes vägen Norra Ringen som går förbi områdets södra sida.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

4) Oscarshem III

Oscarshem III
anlades 1976
50 kolonilotter
webbplats
Koloniområdets plan utarbetades liksom för Oscarshem I och II av den dåvarande stadsträdgårdsmästare Robert Montan och parkförvaltningen.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

5) Viktoria

Viktoria
anlades 1981
20 kolonilotter
webbplats
Koloniområdet är det näst minsta koloniområdet efter koloniområdet Örjan och brevduvekolonin. Dess plan utarbetades av den dåvarande stadsträdgårdsmästare Robert Montan och parkförvaltningen.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

6) Örjan

Örjan
anlades 1946
17 kolonilotter
Koloniområdet Örjan är Lunds minsta koloniområde efter brevduvekolonin.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

7) Sankt Månslyckan

Sankt Månslyckan
anlades 1907
95 kolonilotter
webbplats
Facebooksida
Koloniområdet Sankt Månslyckan är det näst äldsta och näst största koloniområdet i Lund. Det gränsar till koloniområdet Haga vid dess sydvästra sida.

1905–1906 köpte staden in mark på västra sidan av stambanan söderut mot Malmö för att kunna dra fram Hardebergajärnvägen till centralstationen i framtiden. Det antogs att marken inom kort skulle komma att behövas för järnvägen och det ansågs vara svårt att arrendera ut den till fördelaktiga villkor under så kort tid som det handlade om. Samtidigt hade de boende i den västra delen av Lund börjat fråga efter ett koloniområde i deras del av staden. Därför sågs det som en bra kortsiktig lösning att arrendera ut marken, och en del mark i ett angränsande område som staden redan ägde, som kolonilotter tills den behövdes för järnvägen.

Gränsen mellan koloniområdena Sankt Månsyckan och Haga Sankt Månslyckans koloniområde till vänster i bilden gränsar till koloniområdet Haga till höger.

Det sågs också som ett socialt projekt att anlägga kolonilotter i det tättbefolkade området eftersom de s.k. Jutahusen i stadsdelen i närheten hade en stor andel stora arbetarfamiljer i små lägenheter. Genom att anlägga ett koloniområde i närheten så ville man ge familjerna möjlighet till avkoppling och odling. Namnet Jutahusen kom från att området tidigare tillhört en kvarn med namnet Jutamöllan.

Sankt Månslyckans höstfest Koloniområdet Sankt Månslyckans höstfest 2019 vid den gamla danspaviljongen från 1907. Stadsträdgårdsmästare Johannes Ekberg utarbetade en plan för 85 kolonilotter som stadsfullmäktige godkände i januari 1907. Därmed anlades stadens andra koloniområde som fick namnet Västra koloniområdet. Senare började området kallas för koloniområdet Sankt Månslyckan efter den medeltida kyrkan Sankt Magnus (Måns) som legat på den östra sidan av järnvägen. Koloniområdet har fått ytterligare 10 kolonilotter så att det numera är totalt 95 kolonilotter.

Några av kolonistugorna i Sankt Månslyckans koloniområde skall vara byggnader från Lundautställningen 1907. Det var en industri, konst- och slöjdutställning som ägde rum på södra sidan om stadsvallen i det område där Lunds stadspark finns numera. Två byggnader som kommer från den utställningen är danspaviljongen och den s.k. cigarrkiosken.

Danspaviljongen byggdes ursprungligen till Lundautställningen men flyttades till Sankt Månslyckans koloniområde när stadsparken skulle anläggas 1909. I samband med koloniområdets hundraårsjubileum 2007 renoverades den, men behöll sin ursprungliga karaktär av musik- och danspaviljong. Numera används den vid fester och gemensamma arrangemang i koloniområdet.

Kolonistugan Cigarrkiosken från Lundautställningen 1907 Kolonistugan Cigarrkiosken från Lundautställningen 1907. Cigarrkiosken kommer också från Lundautställningen 1907 och är numera kolonistuga på kolonilott nummer 8 som ägs av Lunds kommun. Om den verkligen användes som just cigarrkiosk under Lundautställningen är dock oklart. Kolonilotten är en visningskoloni i konceptet Lärande koloni där tanken är att vara en inspirationskälla för kolonister och allmänhet. Lunds kommun har ytterligare en sådan visningskoloni, i koloniområdet Öster I.

Byggnationen av kolonistugor var mer eller mindre oreglerat från början. Därför varierar kolonistugornas utseende på ett vackert och charmigt sätt i Sankt Månslyckans koloniområde. Många av kolonilotterna är också väldigt vackert lummiga med mycket grönska. Det är tur att koloniområdet aldrig behövde användas för framdragning av järnvägen som det var tänkt från början.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

8) Haga

Haga
anlades 1931 (1934)
64 kolonilotter
Koloniområdet Haga gränsar vid nordöstra sidan till koloniområdet Sankt Månslyckan. Initiativet till koloniområdet Haga kom av att ett 20-tal kolonister hade blivit uppsagda från ett annat område när gasverket skulle byggas ut. Det var också kristider som skapade stor efterfrågan på kolonilotter. Uppgifterna går dock isär om när det nya koloniområdet anlades. En uppgift säger att det började som nödhjälpsarbete åt arbetslösa under hösten 1931 och att det skapades 58 kolonilotter. En annan uppgift säger att det hände 1934 i samband med att kolonisternas centralförening kallade de uppsagda kolonisterna till ett möte som ledde till att det bildades en koloniförening för det nya området. Föreningen fick 49 medlemmar under det första verksamhetsåret och det ska ha funnits 84 kolonilotter.

Planen för det nya koloniområdet lades ut av den dåvarande stadsträdgårdsmästaren Oscar Ahlström. Han upprättade en barockartad plan för området med en stor fyrkantig gräsplan och rätvinkliga gångar. Koloniföreningen fick namnet Borgmästaregårdens koloniförening eftersom koloniområdet lades ut på en del av Borgmästaregårdens mark. Gårdens huvudbyggnad låg ungefär i hörnet mellan Trollebergsvägen och Ringvägen där Sankt Peters klosters församlings Petersgården finns numera.

Vägen till området var i ett bedrövligt skick så koloniföreningen ansökte redan under första året hos kommunen om att få den iordningställd. Det fanns inte heller några vattenposter så kolonisterna fick ta med sig vatten hemifrån under perioder med låg nederbörd. Efter några år fick koloniområdet två vattenposter vid huvudingången. 1937 utvidgades koloniområdet västerut mot den nyanlagda Ringvägen, och nordväst mot den dåvarande Klosterskolan.

Det lummiga koloniområdet Haga i Lund Koloniområdet Haga är ett vackert lummigt område.

Det började byggas kolonistugor på kolonilotterna redan under de första åren men byggandet upphörde nästan helt under andra världskriget. Då var nämligen många av kolonisterna inkallade och priserna på byggnadsmaterial steg kraftigt. 1946 var det 50 kolonilotter som hade en kolonistuga. Några skaffade sina stugor genom att ta över småhus som var uttjänta eller fallfärdiga. Några stugor hade varit banvaktshus eller hönshus förut.

1947 utvidgades området mot öster då den sydliga delen av Rådmansgatan, där koloniområdet gränsar till koloniområdet Sankt Månslyckan, lades igen. 1939 bytte föreningen namn till Koloniföreningen Haga.

När Akademiska Föreningen byggde om sin scen 1952 fick kolonisterna virke så att de kunde bygga en dansbana inne på koloniområdet. Den försågs med en el-slinga med kulörta lyktor och invigdes genom att en trio spelade dansmusik. 1958 blev Haga det första koloniområdet i Lund som fick vattenledningar indragna till stugorna.

1972 hade Polhelmskolan fått så många elever så att skolan behövde byggas ut och tog då över och renoverade Klosterskolans byggnad på nordvästra sidan av koloniområdet. Men 1975 behövde skolan en ny verkstadshall också, och för att kunna bygga den på södra sidan om Klosterskolan, på nordvästra sidan om koloniområdet, så sades 20 kolonister upp. Kolonisterna protesterade med en massiv namninsamling men det hjälpte inte så sedan dess består koloniområdet av dagens 64 kolonilotter. Vid samma tid breddades också Ringvägen på sydvästra sidan av koloniområdet. För att kunna göra det så kapades kolonilotterna längs med vägen med några meter var.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

9) Västhagen

Västhagen
anlades 1943
43 kolonilotter
Koloniområdet Västhagen gränsar vid nordvästra sidan till koloniområdet Västra Sommarstaden. Koloniföreningen bildades den 19 juli 1943.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

10) Västra Sommarstaden

Västra Sommarstaden
anlades 1940
72 kolonilotter
Koloniområdet Västra Sommarstaden gränsar vid sydöstra sidan till koloniområdet Västhagen och vid västra sidan till koloniområdena Högbo och Brevduvekolonin. Det anlades som en del av Lunds stads generalplan 1936–1942 för hur Lund skulle byggas ut som en del i bygget av det nya svenska folkhemmet. Bostäder, skolor, arbetsplatser och grönområden skulle blandas på ett harmoniskt och funktionellt sätt. I generalplanen fanns det också normer för hur många kolonilotter det skulle finnas i förhållande till antalet familjer i hyreshusen.

På samma sätt fanns det normer för hur kolonilotterna skulle se ut. Kolonistugorna skulle vara 12, 14 eller 16 m² stora, målade i gul, röd eller grön färg och placeras på samma ställe på alla kolonilotterna. Som mest fick det planteras sex träd på markerade ställen på kolonilotten. Kolonilotterna var eftertraktade eftersom andra världskriget pågick och det rådde brist på livsmedel. Första åren fick det bara odlas potatis och kål, vilket mest var vitkål. Senare lättades reglerna upp om hur kolonistugorna fick byggas och vad som fick planteras.

1947 hölls en lantbruksmässa på angränsande mark till koloniområdet, möjligen på norra sidan av det dåvarande området. Året därpå utökades koloniområdet med den marken som kom att kallas för "nya området". 1970 sades sex kolonilotter upp när det skulle byggas ett barndaghem i koloniområdets nordöstra del. Numera är daghemmet borta och området en öppen obebyggd gräsyta.

Framtiden är något oviss för koloniområdet, vilket sannolikt gäller för koloniområdet Västhagen också. Marken pekas ut som område för nya bostäder när det ska byggas en ny lokaltågstation i höjd med koloniområdena.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

11) Högbo

Högbo
anlades 1975
25 kolonilotter
Koloniområdet Högbo gränsar vid östra sidan till koloniområdet Västra Sommarstaden och vid södra sidan till Brevduvekolonin. Dess östra del anlades 1975 med 13 kolonilotter efter en plan som utarbetats av den dåvarande stadsträdgårdsmästare Robert Montan och parkförvaltningen. Året därpå anlades dess västra del med ytterligare 12 kolonilotter. Flera av kolonisterna hade tidigare en kolonilott i koloniområdet Haga, men blev uppsagda där när Polhemsskolans nya verkstadshall skulle byggas.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

12) Brevduvekolonin

Brevduvekolonin
anlades 1934
15 kolonilotter
Brevduvekolonin är koloniområde för Lunds Brevduveförening som bildades 1934 och är Lunds minsta koloniområde. Det gränsar vid norra sidan till koloniområdet Högbo och vid östra sidan till koloniområdet Västra Sommarstaden. Det finns inte duvslag på alla kolonilotterna på området eftersom en del av medlemmarna istället har sitt duvslag vid sina bostäder.

Brevduvor är tama framavlade duvor som hittar hem till sitt duvslag när de släpps. De präglas på sin ägare så det är bara ägaren som kan gå in och plocka upp en duva. Om någon annan än ägaren skulle gå in bland duvorna så skulle det omedelbart bryta ut panik bland dem. De kallas för brevduvor eftersom de historiskt har använts för att vidarebefordra meddelanden eller korta brev, t.ex. från fartyg som varit på resa och inte minst i samband med krig. Däremot kan inte duvor användas som kurirer fram och tillbaka mellan två olika platser, eftersom de bara kan hitta hem till sitt duvslag.

Brevduvesport går ut på att släppa duvor från en gemensam plats och den duva som har haft högst medelhastighet när den har flugit hem vinner. Då sitter det ringar med datachips på duvornas ben för att visa duvornas identitet och registrera tidpunkten för när de kommer hem till duvslaget. Under sommaren är det ofta tävling nästan varje helg. En otränad duva hittar tillbaka till sitt duvslag från uppåt 100 km avstånd. Genom successiv träning under tre år kan en duva hitta hem från ett avstånd på upp till 1 000 km. Duvornas hastighet varierar mellan 50 km och 150 km per timme.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

13) Klostertäppan

Klostertäppan
anlades 1982
24 kolonilotter
Koloniområdet Klostertäppan är det näst senaste koloniområdet som har anlagts i Lund, bara koloniområdet Sankt Hans är nyare. Dess plan har utarbetats av den dåvarande stadsträdgårdsmästare Robert Montan och parkförvaltningen.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

14) Gläntan

Gläntan
anlades 1948
27 kolonilotter
Koloniområdet Gläntan är det enda koloniområdet där det är tillåtet att ha smådjur som höns, kaniner och duvor, förutom brevduvekolonin där Lunds brevduveförening har sina brevduvor. På södra sidan gränsar koloniområdet till koloniområdet Täppan.

Tidigare hette området Lilla Råby 16 och tillhörde den statligt ägda Hospitalsgården. Området fick sina gränser 1785 när Lilla Råby 16 fick sina marker samlade i ett skifte. 1948 köptes området av staden för att bli koloniområde. I april samma år hade 19 medlemmar i Lilla Råbys kaninklubb blivit uppsagda från den mark de hyrde. De bad då staden om hjälp för om de inte fick någon ny mark så skulle de bli tvungna att avliva sina djur. Staden beslutade då att de skulle få hålla till i det område som skulle bli koloniområdet Gläntan. Medan de väntade på att koloniområdet skulle bli färdigt att tas i bruk så fick de ha sina burar stående på en bit mark vid koloniområdet Täppan som redan fanns söder om det nya koloniområdet.

På så sätt blev det nya koloniområdet Gläntan ett område där det också blev tillåtet att ha smådjur som kaniner, höns och duvor. Enligt en ritning som parkförvaltningen upprättade 1948 tänkte man sig kolonilotter med hönshus på baksidan av kolonistugorna och kaninburar längre in på kolonilotterna. Därför syns djuren inte från gången utanför kolonilotterna.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

15) Täppan

Täppan
anlades 1915
81 kolonilotter
Facebooksida
Det är bara två av Lunds nuvarande koloniområden som är äldre än koloniområdet Täppan. På norra sidan gränsar det till koloniområdet Gläntan. Till skillnad från de flesta av de andra koloniområdena så är toaletterna oftast olåsta i det här koloniområdet.

Under åren som första världskriget pågick med hungersnöd så var efterfrågan på kolonilotter stor, därför väcktes det förslag 1914 om att anlägga ett koloniområde i den södra delen av Lund. Området som då hette Lilla Råby 9 låg söder om den dåvarande järnvägen mellan Lund och Harlösa, och staden hade köpt in det av en patron Colin. Förslaget bifölls av stadsfullmäktige den 29 januari 1915 och samma år utarbetade Planteringsstyrelsen tillsammans med stadsträdgårdsmästare Johannes Ekberg en plan för koloniområdet Täppan i området. Täppan ersatte två tidigare koloniområden i närheten där 46 kolonister hade blivit uppsagda på grund av nybyggnation.

Det planterades 740 pyramidpopplar runt området för att skapa lä för vinden och området genomkorsades av ett större kloakdike i öst-västlig riktning längs den nuvarande huvudgången. De första 21 kolonilotterna lades ut 1915 för odling av potatis. De flesta av de första kolonisterna var arbetare som odlade potatis, grönsaker, bär och frukt för att dryga ut hushållskassan under åren då första världskriget pågick. 1916 hade antalet kolonilotter ökat till 39 och 1917 byggdes de första kolonistugorna. 1918 hade antalet kolonilotter ökat till 81 som det är än idag.

Urmakare Schartz som bodde på Östra Mårtensgatan hade kolonilott 14 och han skänkte under många år gökur och köksklockor till koloniföreningens lotterier i samband med kolonifesten i augusti varje år. Brödutköraren Nils Amilon hade kolonilott 81 och han brukade också hjälpa till med kolonifesterna. Kolonilott 68 togs i bruk av renhållningsarbetaren John Johansson den 8 juni 1923 och kolonistugan är en av de äldsta som finns kvar på området, kanske den som är äldst.

Koloniföreningen Täppan stod som värd för kolonisternas trädgårdsutställning i Folkets Park 1926. När det installerades el på området 1985 anslöt sig ungefär hälften av kolonilotterna. Den 29 september 1991 invigdes områdets dansrotunda med dragspelsmusik av stadsarkitekt Bengt Aronsson. Koloniföreningens medlemmar har själva byggt och finansierat rotundan. I samband med 100-årsjubileet 2015 döptes områdets gångar med gatunamn, och 2016 invigdes områdets boulebana.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

16) Öster I

Öster I
anlades 1905
118 kolonilotter
Facebooksida
Instagram
Koloniområdet Öster I är det första koloniområdet som anlades i Lund och det är också det största koloniområdet. Koloniområdet firade sitt hundraårsjubileum år 2005. På östra sidan gränsar det till koloniområdet Öster II.

I januari 1904 väcktes det förslag till stadsfullmäktige om att inrätta ett koloniområde och en kommitté tillsattes. I maj samma år lämnade kommittén ett färdigt förslag om att "bereda mindre bemedlade och intresserade stadsbor tillfälle att efter avslutat dagsarbete och på fristunder i lugn och ro få ägna sig åt en för kropp och själ uppfriskande och välgörande sysselsättning och förströelse i det fria”.

Paviljongen från 1905 i koloniområdet Öster I i Lund Den sexkantiga paviljongen i mitten av det ursprungliga koloniområdet invigdes 1905. Den dåvarande stadsträdgårdsmästaren Johannes Ekberg upprättade därefter en plan för 60 (eller möjligen 66) kolonilotter i det som numera är koloniområdets västra del. Det byggdes en sexkantig paviljong i mitten och i nordöstra hörnan skulle det finnas bekvämlighetsinrättning och plats för avfall. Det fanns också en brunn för bevattning och kylning av flaskor. Runt hela området sattes det upp nätstängsel och en skyddsplantering med träd och buskar.

Öster I, eller östra koloniområdet som det kallades på den tiden, kunde invigas 1905. Därmed borde det vara Skånes näst äldsta kvarvarande koloniområde.

På östra sidan om koloniområdet fanns väderkvarnen Marielunds mölla som staden löste in 1905. Den byggdes någon gång omkring 1860 och fick sitt namn efter ägarens dotter Anna Maria. 1912 utvidgades koloniområdet med 37 kolonilotter runt möllan efter en plan av stadsträdgårdsmästaren Johannes Ekberg.

Kolonilott 85 i koloniområdet Öster I i Lund med kolonistuga från Lundautställningen 1907 Kolonistugan på kolonilott 85 sägs vara en byggnad från Lundautställningen 1907 som hölls där Lunds stadspark finns numera.

1915 byggdes den första kolonistugan i den östra delen av koloniområdet som tillkom vid utvidgningen 1912. Kolonilott 68 där den finns ägdes från början av skräddaren J.N. Wallin men 1914 togs kolonilotten över av urfabrikör Birger Hansson som är den som byggde kolonistugan. Senare utvidgades kolonistugan med kök och veranda, målades röd och vit och döptes till Radisely.

Visningskolonin Radisely i koloniområdet Öster I i Lund Visningskolonin Radisely. Kolonilotten ägs sedan 2005 av Lunds kommun och kallas för Radisely efter det lilla lusthuset från 1915. Under de gamla färglagren fanns det milda gröna nyanser så kolonistugan målades i tidstypiska linoljefärger när den renoverades så att den ser ut som den kunde ha sett ut 1915. Inne i stugan får man en upplevelse av 1900-talets första årtionden.

Numera är kolonilotten en visningskoloni i konceptet Lärande koloni där tanken är att vara en inspirationskälla för kolonister och allmänhet. Lunds kommun har ytterligare en sådan visningskoloni, i koloniområdet Sankt Månslyckan.

Koloniträdgården har gjorts om efter gammalt mönster till en blomsterträdgård med växter som kunde ha odlats där då kolonin var ny. Växterna har valts ut i samarbete med POM, Programmet för Odlad Mångfald, som sedan år 2000 är Sveriges nationella program för att bevara och använda gamla kulturväxter.

1934 revs det som återstod av Marielunds mölla och då skapades ytterligare några kolonilotter. På västra sidan av möllan fanns det en damm och en bäck i nord-sydlig riktning. Eftersom de svämmade över vid vårflod och häftiga regn så lades de igen 1944. Sedan såddes där gräs och blev det som är grönområdet mitt i koloniområdet. När Tornavägen breddades 1973 försvann 8 kolonilotter.

Byggnationen av kolonistugor var mer eller mindre oreglerat från början. Därför varierar kolonistugornas utseende i koloniområdet Öster I på ett vackert och charmigt sätt.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

17) Öster II

Öster II
anlades 1919
73 kolonilotter
webbplats
Instagram
Koloniområdet Öster II gränsar till koloniområdet Öster I på västra sidan. Det kallades för Nya Östra koloniområdet när det lades ut 1919, med 133 kolonilotter på två fäladslotter öster om det gamla koloniområdet Öster I. Efterfrågan på kolonilotter var stor under första världskrigets krigsår. Tidigare hade kolonilotter och potatisjordar varit uppdelade på olika områden men nu gjordes kolonilotterna för första gången betydligt större än förut med två delar. Den ena delen av kolonilotten fick bara användas som traditionell kolonilott för odling av fruktträd m.m. medan den andra delen skulle användas för odling av potatis och grönsaker. Kolonilott 40 tillhörde Nils och Siri Andersson i början av 1930-talet. Deras hem kan man se bevarat som Arbetarbostaden på Kulturen i Lund.

Från början var området som markerats med röd färg i kartan nedan, och som numera finns på östra sidan av motorväg E22, också en del av koloniområdet Öster II. Kolonilotterna i det området försvann 1935 när det styckades det upp för att bli tomter för ny byggnation. Det tillkom nya kolonilotter 1947 när det kvarvarande koloniområdet breddades söderut fram till Dalbyvägen. I början av 1947 varslades fler kolonister om uppsägning eftersom Sveriges första motorvägssträcka mellan Lund och Malmö skulle dras över östra delen av koloniområdet. Det dröjde dock till 1953 innan motorvägen började byggas och då försvann 20 kolonilotter i det område som markerats med grå skuggad färg i kartan nedan, och 18 av dem flyttade sina kolonistugor till det nyanlagda koloniområdet Solhällan (18).

Karta från 1937 som visar koloniområdena Öster I och Öster II i Lund Karta från 1937 som visar koloniområdena Öster I till vänster i bilden och det dåvarande Öster II i mitten och till höger.

När Dalbyvägen söder om koloniområdet behövde breddas 1973 försvann 14 kolonilotter. En reglering av Dalbyvägen gjorde dock att några kolonilotter tillkom 1981. Efter alla förändringar så är det därför 73 kolonilotter numera i koloniområdet Öster II.

Tidigare har kolonilott 47 tillhört Olof Olsson Widerberg och Maria Nilsson som var farföräldrar till filmregissören och författaren Bo Widerberg. Han har berättat att han tillbringade många somrar där hos sina farföräldrar. Koloniföreningens klubbhus Österstampet byggdes 1977 och den är döpt efter en dansbana som koloniområdet hade tidigare, namnet syftade på allt stamp på dansbanan. Numera har klubbhuset renoverats både invändigt och utvändigt för att kunna fungera för alla koloniföreningens aktiviteter. I närheten av klubbhuset finns en öppen plats som kallas för Torget och där har det anlagts en boulebana. År 2012 fick alla gångarna på koloniområdet namn från växter, t.ex. Piongången, Rosallén, Äppelgången, Vallmostigen och Syréngången. Men gångarna hade andra namn också en gång i tiden, namn som de fick 1951, bl.a. Åkerögången, Krusbärsstigen och Williamsgången.

Den 17 augusti 2019 firade koloniområdet sitt hundraårsjubileum. I samband med jubileet gav man ut jubileumsboken "Dagbok från Paradiset" om koloniområdets 100 år långa historia. Bokens första 30 sidor bygger på en dagbok som Ebba Hallin Larsson skrev under åren 1967–2002 när hon och hennes man hade sin koloni "Paradiset" i koloniområdet Öster II. Under jubileumsdagen anordnades lotteri och tipsrunda och en fin utställning med äldre bilder från koloniområdet.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]

18) Solhällan

Solhällan
anlades 1953
80 kolonilotter
webbplats
Koloniområdet Solhällan anlades för att skapa nya kolonilotter för de kolonister som fick flytta från koloniområdet Öster II när Sveriges första motorvägssträcka mellan Lund och Malmö, som invigdes 1953, skulle byggas. De fick flytta med sina kolonistugor som placerades i det sydvästra området runt rondellen som finns där. Från början bestod koloniområdet av 50 kolonilotter och det var 18 kolonister som flyttade dit från koloniområdet Öster II. Numera finns det 80 kolonilotter och många av dem är stora med så stora kolonistugor och gångar så att det påminner lite om ett sommarstugeområde.

[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]
[Bild] [Bild]