Med cykel runt Slaget vid Lund

Cykelutflykt
ca. 5-6 timmar
I september 1675 förklarade Danmark krig mot Sverige. Det blev inledningen till det som har kommit att kallas för skånska kriget och som varade till 1679. Den 4 december 1676 eskalerade kriget i det slag som blivit känt som Slaget vid Lund. Det är en händelse som fascinerar än idag, och många vill själva se på platserna där det utspelade sig för att försöka förstå vad som hände den där dagen. Vägarna till några av platserna är dock avstängda för fordonstrafik så man kan inte komma dit med bil eller med en busstur. Däremot kan man cykla till dem genom att följa beskrivningen i vår cykelrunda runt Slaget vid Lund.

[Monumentet]

Med vår cykelrunda runt Slaget vid Lund kommer man inte bara till de 14 platser där olika händelser utspelade sig, utan man får också se mycket vacker skånsk landsbygd från mindre trafikerade vägar. Kartan nedan visar vägen för cykelrundan, var det finns toaletter och möjliga matställen längs med vägen. Kartan finns även som en högupplöst kartbild som man öppna i telefonen och zooma in i för att använda som detaljerad vägvisning. Man använder vår mobilvänliga broschyr om Slaget vid Lund som guide för att läsa om händelseförloppet och vad som hände på de olika platserna.

[Karta]

Myten om historiens blodigaste slag

Slaget vid Lund är en händelse som fascinerar många än idag och har länge beskrivits som historiens blodigaste slag med omkring 9 000 stupade. Det skulle innebära att uppåt hälften av de stridande soldaterna stupade den där dagen. Ibland har ännu högre dödstal än så förekommit.

[Bild]
Johann Philip Lemkes målning av det blodiga Slaget vid Lund.
Arkeologen Kennet Stark granskade uppgifterna i de historiska källorna om antalet döda i samband med att han ledde arkeologiska undersökningar 2015 och 2017. Det visade sig att uppgifterna om antalet döda sannolikt har misstolkats som antal stupade under slaget, fast att de flesta av de döda istället dog av sjukdomar, svält och umbäranden under veckorna före slaget.

Alla uppgifter i de historiska källorna om antal döda tycks komma från det antal begravda som rapporterats till den svenske hovpredikanten Haqvin Spegel, som i sin tur fått uppgifterna från bönderna som beordrades begrava de döda. Den siffra som Spegel nämner är 8 357. Det sägs att det är antal begravda, inte antal döda under själva slaget. Under historiens gång har det kommit att tolkas som hur många som stupade i slaget den 4 december 1676, och så uppstod myten om det blodiga slaget vid Lund.

Det går inte säga exakt hur många som stupade under själva slaget, men det verkar vara omkring 3 000 medan 5 000 till 6 000 dog av sjukdomar innan slaget. Drygt tusen av de som stupade under slaget var svenskar och omkring två tusen var danskar.

Bilder av de olika platserna för cykelrundan

Här finns bilder som visar hur cykelrundan runt Slaget vid Lund ser ut. I vår mobilvänliga broschyr om Slaget vid Lund står det mer utförligt om vad som hände på de nämnda platserna. Siffrorna inom parentes hänvisar till kartan ovan.

[Bild]
När man har passerat under motorvägen E22 vid Östra Odarslöv, och är på väg mot Odarslövs kyrka , så breder den vackra skånska landsbygden ut sig så långt man kan se.
[Bild] [Bild]
Skälshög (1) där det danska lägrets östra flank fanns till vänster (söder om) den vackra allén med pilträd. Svenstorps slott (2) där den danske kungen Christian V bodde i det s.k. Kungsrummet nederst till vänster.

Tack vare nya fynd i samband med arkeologiska undersökningar vid Stångby stationssamhälle 2015 och 2017, under ledning av arkeolog Kennet Stark, kan det danska lägrets utbredningsområde numera visas mer exakt än vad som har varit möjligt förut.

[Lägerområde]
Det danska lägrets utbredningsområde där de vita siffrorna visar cykelrundans stopp vid Skälshög (1), Svenstorps slott (2) och Stångby stationssamhälle (8). Man ser också det ungefärliga utbredningsområdet för Skälshögs by (3), som, till skillnad från vad man trott förut fanns kvar efter skånska kriget, och var två bataljoner matroser (4) var förlagda.

Det svenska lägret fanns på norra sidan om den gamla landsvägen mellan Örtofta och Kävlinge. Svenskarna använde Lilla Harrie kyrka som fältkyrka medan de var förlagda där. På grund av stölder i svenska kyrkor så är Lilla Harrie kyrka tyvärr sällan öppen.

[Bild] [Bild]
Lilla Harrie kyrka (3) hade inget torn när det svenska lägret fanns där men ser i övrigt i stort sett ut som den gjorde på den tiden. Framme till höger ser man predikstolen med den danske kungen Christian IV:s monogram.
[Bild]
Här ute på fälten vid Lilla Harrie (3) fanns det svenska fältlägret.

Den svenske kungen Karl XI hade sitt högkvarter på en bondgård i grannbyn Benstorp. Den platsen ingår inte i cykelrundan eftersom det inte finns något kvar av den gamla byn längre. Det Benstorp som finns idag ligger på andra sidan av den starkt trafikerade landsvägen.

[Bild]
Benstorp som det ser ut idag, där den svenske kungen Karl XI hade sitt högkvarter.
[Bild] [Bild]
Strax bortom kraftledningen finns den plats vid Krutmöllan (4) där den danske kungen m.fl. flydde över isen på Kävlingeån och upp genom ravinen som ringats in på kartan.

Efter drygt halva cykelrundan kommer man till Kävlinge golfbana. Där kan man äta på Kävlinge golfrestaurang , som serverar lunch dagligen, eller egen matsäck vid Kävlinge golfkiosk som bl.a. säljer varmkorv och glass, och där finns det några bord.

[Bild]
Den vackra cykelbanan på vägen mot Kävlinge golfbana .
[Bild] [Bild]
Kävlinge golfkiosk vid (5). Kävlinge golfrestaurang vid (5).
[Bild]
Rinnebäck (5) där den svenska armén gick över den frusna Kävlingeån vid 04:00 på morgonen den 4 december 1676.
[Bild] [Bild]
Den vackra gång- och cykelbron över Kävlingeån vid (5). På väg mot Västra Hoby blir det mer utsikt över vacker skånsk landsbygd.
[Bild] [Bild]
Natten mellan den 12 och 13 november 1676 besköts den vackra lilla byn Västra Hoby (6) av den svenska armén med glödgade kanonkulor Det ledde till att större delen av byn brann ned, bl.a. prästgården.
[Bild] [Bild]
Den svenska armén hann marschera till i höjd med Stångby kyrka (7) under morgonen den 4 december 1676 innan de danska soldaterna upptäckte dem. På det här fältet vid Stångby stationssamhälle (8) fanns västra flanken i det danska lägret som sträckte sig ända upp till Skälshög (1).
[Bild]
På det här fältet mellan Vallkärra kyrka och Norra Nöbbelövs kyrka (9) stod slutstriden i Slaget vid Lund sent under eftermiddagen den 4 december 1676.
[Bild] [Bild]
Utanför Norra Nöbbelövs kyrka (10) har den hittills enda massgraven efter Slaget vid Lund hittats, vilket en minnesplakett på en sten utanför kyrkan berättar om.
[Bild]
Monumentet (11) restes till 200-årsminnet av Slaget vid Lund, inte som ett monument till segern i Slaget vid Lund utan med syftet att visa på försoningen och gemenskapen mellan Sverige och Danmark.
[Bild] [Bild]
Ungefär här i korsningen mellan Norra Spolegatan och Kävlingevägen (12) startade Slaget vid Lund omkring 08:30 den 4 december 1676. På den här platsen, som kallades för Väderkvarnshöjden (13) vid tiden för Slaget vid Lund, var det ytterst nära att den svenska armén förlorade hela Slaget vid Lund under eftermiddagen den 4 december 1676.
[Bild]
Här i Kungshuset (14) inne i Lund slutade den långa dagen den 4 december 1676 för Karl XI med att han fick kvällsvard och vila under natten hos biskop Peder Winstrup. Här slutar också vår cykelrunda runt Slaget vid Lund.

Efter Slaget vid Lund

Slaget vid Lund gjorde inte att skånska kriget mellan Sverige och Danmark avslutades. Kriget pågick i drygt två år till, och 1679 påbörjades fredsförhandlingarna i Lunds domkyrka. De första förberedande förhandlingarna skedde den 12 maj 1679, men oenigheten var så stor att parterna inte ens kunde enas om vem som skulle få gå in i domkyrkan genom huvudportalen i väster. Det löstes genom att den danska delegationen fick gå in via sydportalen och den svenska via nordportalen.

[Bild]
Dekanhuset där fredsuppgörelsen efter skånska kriget skrevs under natten mellan 26 och 27 september 1679.
I slutet av juni kom huvuddelegationerna till Lund. Då var också den franske ambassadören med för att leda förhandlingarna, eftersom Frankrike var Sveriges bundsförvant i det skånska kriget. Fredsförhandlingarna gick dock långsamt och till slut tröttnade den franske kungen och istället tecknades freden i Fountainebleau utanför Paris, utan svensk medverkan.

När besked om att freden tecknats kom till Lund så blev svenskarna upprörda, inte minst Karl XI. Därför såg han till att ett likalydande fredsfördrag undertecknades i Lund natten mellan 26 och 27 september 1679. Det fredsfördraget undertecknades på andra våningen i Dekanhuset som stod vid kyrkogatan på den tiden.

Fredsfördraget innebar att Sverige fick behålla allt som redan vunnits i fredsfördragen 1658 och 1660. Skånska kriget ledde inte till något alls, men många människoliv offrades utan att Danmark vann något på det.