Hällestads kyrka

Besöksupplevelse Hällestads kyrka
Sevärdhet
ca. 4 timmar
Fri entré (161) 28 min. mån-fre
Lund Bankgatan
Torna Hällestad torget Se också
• Besöksupplevelser i Dalby
Hällestads kyrka nämns inte i reseguider om Sverige trots att det är en fantastiskt vacker sevärdhet. Inte minst med dess unika och vackra kalkmålningar från omkring 1460 som i åtta bilder skildrar passionshistorien i nya testamentet i bibeln i långhusets korsvalv. Dessutom finns det tre unika och historiskt intressanta runstenar inmurade i kyrkans yttervägg. De berättar om kung Harald Blåtands yngre bror Toke Gormsson, som var lydkung över Skåne från år 971 fram tills han dog år 986. Tack vare information från krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket kan översättas med Wolinbiskoparnas historia, vet man numera vad det är för händelse som stenarna handlar om. På sidan om källorna till det nya vikingatida Lund kan man läsa mer om var krönikan kommer från.

Den lilla byn Torna Hällestad, där kyrkan finns, ligger knappt 20 km öster om Lund, och det finns bra bussförbindelse dit från Lund. Kyrkan är öppen dagligen, se kyrkans webbplats för aktuella öppettider.

Kyrkans historia

Arkeologiska undersökningar har visat att det har funnits bebyggelse i Torna Hällestad så tidigt som på tusentalet. Kyrkan byggdes troligen i sten någon gång under 1100-talet som en romansk kyrka med rakt kor. Den är helgad åt treenigheten, Sankt Trinitas, vilket även Drotten, Lunds första domkyrka, var.

Torna Hällestad har drabbats hårt av krig flera gånger. I februari 1452 drog den svenske kungen Karl Knutsson fram genom Skåne med en stor svensk här som plundrade och brände där de drog fram. Den 17 februari 1452 övernattade de i Dalby kloster och dagen därpå förstörde de troligen Hällestads kyrka. Förmodligen var det i samband med att kyrkan återställdes efter det som den byggdes upp med tegelmurar och fick sin nuvarande gotiska stil med de valv som finns fortfarande. Kalkmålningarna i valven har daterats till 1460. Kyrkan hade inte något torn på den tiden, det byggdes till under 1500-talet och gjordes ytterligare högre under 1700-talet.

I samband med det fälttåg som brukar kallas för Horns krig, som ingick i kriget mellan Sverige och Danmark 1643 till 1645, och som slutade med freden i Brömsebro 1645, så drabbades Torna Hällestad hårt. Nästan hela befolkningen sägs ha dött efter en massaker i oktober 1644 då svenska soldater under ledning av general Gustaf Horn slog till mot byn. Några månader senare brände svenskarna ner prästgården i Dalby också, vilket gjorde att Hällestad blev pastoratets moderförsamling, vilket det var fram till 1923. 1748 och 1883 drabbades Hällestad av stora bränder och bl.a. gick kyrkans arkiv förlorade.

Guide till kalkmålningarna

Kalkmålningarna från omkring 1460 skildrar passionshistorien i nya testamentet i bibeln med åtta bilder, dvs. historien om Jesu lidande och död under den sista tiden av hans liv. Målningarna gjordes av kyrkomålaren Nils Håkanssons verkstad som bestod av en grupp konstnärer som brukar kallas för Vittskövlegruppen eller Vittskövlemästaren.

Långhusets östra korsvalv där kalkmålningarnas berättelse börjar med bilden till vänster i korsvalvets norra valvtravé. Målningarnas syfte var att fungera som en kort sammanfattning av bibeln till församlingsmedlemmar som inte kunde läsa eller hade någon egen bibel. Det är ett exempel på det som brukar kallas för Biblia Pauperum eller "de fattigas bibel". Efter reformationen av den danska kyrkan 1536 kalkades målningarna över men de togs fram igen i början av 1900-talet.

Kalkmålningarnas berättelse finns i de två korsvalven i långhuset och börjar i det östra korsvalvet närmast koret. Berättelsen fortsätter sedan i det västra korsvalvet närmast kyrkans ingång.

I det östra korsvalvet närmast koret börjar berättelsen i den del som vetter mot långhusets norra vägg och fortsätter i medsols riktning runt korsvalvet.

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna följd av lärjungarna. Till höger står Herodes i stadsporten och väntar på dem.	Jesus tvättar lärjungarnas fötter. Simon Petrus är den lärjunge som sitter närmast Jesus, med fötterna i en balja.
Jesus och lärjungarna sitter och äter, vilket illustrerar instiftandet av nattvarden.	Jesus ber i Getsemane trädgård medan lärjungarna sover.

I det västra korsvalvet, det som finns närmast kyrkans ingång, fortsätter berättelsen i valvet som vetter mot koret, och fortsätter i medsols riktning runt korsvalvet.

Judas med en pung med silverpenningar i bältet förråder Jesus med en kyss.	Jesus förs av soldater till Herodes.
Jesus förs av soldaterna till översteprästerna Kajafas och Hannas i templet i Jerusalem.	Jesus förs av soldaterna till den romerske ståthållaren Pontius Pilatus som tvår sina händer i ett fat med vatten.

Det fanns kalkmålningar på kyrkans väggar också, men idag finns det bara fragment kvar av dem, bl.a. en bild i östra delen av långhusets norra vägg som föreställer korsfästelsen. De målningar som finns i koret och i tvärskeppet är gjorda senare i samband med en ombyggnad 1859.

Kyrkans inredning

Ovanför predikstolen hänger en sexkantig baldakin som är prydd med sex vapensköldar. En av dem, som är vänd ut mot långhuset och prydd med tre rosor och vad som ska föreställa två lejontassar, tillhör adelsätten von Becker. Generalmajoren Johan Wilhelm von Beckern, som tillhörde ätten, begravdes i kyrkan efter sin död den 27 mars 1733.

Predikstolen tillverkades 1752 av träsnidaren Johan Ullberg från Finja i norra Skåne. Dess sidor är försedda med fyra gudinnor som representerar de fyra dygderna, en orm för vishet eller rättrådighet, en kalk för tron, en fågel för hoppet och ett barn för kärleken.

1859 revs kyrkans medeltida kor och ersattes med det nuvarande koret med tvärskepp och absid. Målningarna i koret och tvärskeppet gjordes i samband med den här ombyggnaden.

Altaret och altaruppsatsen tillverkades 1901 av den dåvarande prästen Nils Wanngren, som hade arbetat som snickare tidigare. Ritningarna gjordes av arkitekten Henrik Sjöström, som varit elev till den tidigare domkyrkoarkitekten i Lund, Helgo Zettervall. Fasaden till orgeln tillverkades 1903 och ritades också av Henrik Sjöström. Den nuvarande orgeln tillverkades 1972 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund.

I kyrkans absid sitter fönster med vackra glasmålningar som gjordes 1912 efter ritningar av den dåvarande domkyrkoarkitekten i Lund, Theodor Wåhlin. Dopfunten tillverkades 1961 av stenhuggarmästaren Eric Johansson från Dalby. Han skänkte den till kyrkan som minne över sin konfirmation där. Dopfunten är gjord av sandsten från Höör, samma typ av sten som Lunds domkyrka är byggd av. Stenhuggarmästaren Eric Johansson ledde även stenhuggeriarbeten i samband med en stor restaurering av Lunds domkyrka under 1950- och 1960-talet.

Högt upp på tornet, ovanför ingången till kyrkan, sitter ett ur som hantverkaren Lars Larsson tillverkade 1824, och som han och hans hustru skänkte till kyrkan.

Guide till runstenarna om Toke Gormsson

De tre runstenarna som berättar om Toke Gormsson, kung Harald Blåtands yngre bror och lydkung över Skåne, hittades i kyrkogårdsmuren 1668 av prosten Sven Knudsen. Senare murades de in i det medeltida korets södra yttermur. I samband med ombyggnaden 1859 fick de sin nuvarande placering i korets yttermur. Texten på stenarna har tolkats enligt beskrivningen nedan.

Hällestadssten 1	Hällestadssten 2	Hällestadssten 3

Hällestadssten 1

Eskil satte denna sten efter Toke, Gorms son, hans trogne herre. Han flydde inte vid Uppsala. Kämpar reste efter sin broder stenen på berget, den står fast med runor. De gingo närmast Gorms son Toke.

Hällestadssten 2

Asgot reste denna sten efter Ärre, sin broder. Och han var Tokes hirdman. Nu skall stenen stå på berget.

Hällestadssten 3

Asbjörn, Tokes hirdman, satte denna sten efter Toke, sin broder.

Tack vare information från krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" har "flydde inte vid Uppsala" nu fått sin förklaring.

Slaget vid Fyrisvallarna där Toke Gormsson stupade

Efter Harald Blåtands död hösten år 985 utsågs Toke Gormsson till ny kung över danerna. Han begav sig sedan till Uppsala för att hjälpa Styrbjörn återta makten över riket från Styrbjörns farbror Erik Segersäll. Toke Gormsson hade som mål att återinsätta Styrbjörn som lydkung över Sveariket, med sig själv som kung för både danerna och svearna. Under tiden som Toke Gormsson var på väg till Uppsala samlade Svend Tveskæg stöd i Roskilde som rättmätig arvtagare till tronen och valdes till ny kung. Samtidigt skickade han ett bud till Uppsala och slöt i hemlighet en pakt med Erik Segersäll mot Toke Gormsson.

Erik Segersäll spelade dubbelspel med Toke Gormsson genom att bjuda honom på mjöd och underordna sig honom som jarl för svearna. Samtidigt övertalade Svend Tveskægs budbärare de styrkor som Toke Gormsson hade med sig att återvända hem. Även många av Toke Gormssons egna män från Skåne flydde för att rädda sina egna liv från Eriks överväldigande styrkor. Nästa morgon hade männen gett sig av och de kvarvarande skeppen för Toke Gormssons styrkor hade bränts upp.

Därefter attackerades Toke Gormsson och de som var kvar av hans styrkor. Det blev en ojämn kamp mot Erik Segersälls överväldigande styrkor i det som kommit att kallas för slaget vid Fyrisvallarna, där Toke Gormsson stupade den 10 augusti 986. Några av Toke Gormssons män överlevde slaget och återvände till Skåne där de reste runstenar för Toke Gormsson, de runstenar som numera finns inmurade i ytterväggen till koret på Hällestads kyrka.

På sidan om Lunds äldsta vikingatida historia beskrivs händelserna i Uppsala mer utförligt.

Kan det varit ett skånskt Uppsala?

Historieprofessor Dick Harrison har lagt fram en hypotes som går ut på att det Uppsala som nämns på den första runstenen, Hällestadssten 1, skulle kunna syfta på platsen där Uppåkra finns nu. Han menar att platsen skulle kunna kallats för Uppsala efter en sal som skulle ha funnits där uppe på höjden. Det är enligt Dick Harrison alltså inte fråga om det Uppsala som fanns vid Gamla Uppsala.

Karlevistenen på Öland. Det finns dock något som ger stöd åt att det verkligen handlar om det Uppsala som fanns vid Gamla Uppsala, eller i varje fall det området. Enligt krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" uppstod en konflikt på hemvägen mellan de styrkor som gett sig av från Uppsala, eller "flydde" som det sägs på den första runstenen, Hällestadssten 1. I de stridigheterna dog Sibir Fultarsson som man kan läsa mer om på sidan om Lunds äldsta vikingatida historia. Hans män begravde honom på Ölands strand och reste den runsten som kommit att kallas för Karlevistenen över honom. Karlevistenen visar att det handlar om ett Uppsala som låg norrut. En teckning från 1600-talet visar att stenen stått tillsammans med två gravhögar, men dessa har försvunnit när marken har brukats.