× [Bild]

Lunds saluhall

Besöksupplevelse Sevärdhet
ca. 1 timme
mån-fre 10:00-18:00
lör 10:00-15:00
Fri entré Se också
Marknadsplatser i Lund
Lunds saluhall anses av många vara en av de mysigaste platserna i Lund. Där har Lundaborna handlat delikatesser som kött och fisk sedan 1909, och sedan 2009 finns där också flera restauranger. I den här besöksguiden berättar vi om saluhallens historia och nämner några av de delikatessbutiker som finns där numera. En rörelse som flyttade in i saluhallen redan från början är Holmgrens charkuteri som finns kvar där än idag. Den här besöksguiden berättar också om Lunds två kända korvar Knake och Lunna Melle.

Se också saluhallens webbplats för information om avvikande öppettider.

Lunds saluhall

1890-talet anlades Clemenstorget och då flyttades kreaturshandeln dit medan Mårtenstorget fortsatte användas för handel med potatis och grönsaker. Samtidigt bedrevs det fortfarande handel med dagligvaror som kött och charkuterivaror på Stortorget där slaktarna förvarade sina varor i täckta vagnar i slutet av 1800-talet. Men vid den tiden började det komma krav på bättre hygien kring torghandeln med matvaror. Den 7 september 1899 lämnade tidningsmannen och kommunpolitikern Christian Bülow in en motion till stadsfullmäktige där han skrev:

"De förhållanden, under hvilka särskildt kött- och fiskhandeln nu pågår, äro sådana att de i ett väl ordnat samhälle borde varit för längesedan utdömda. Olägenheterna af att födoämnena å det öppna torget utsättas för än alltför stark värme, än för rik fuktighet och rägn, för att icke nämna damm och annan orenlighet, ha sedan länge varit iögonenfallande och kräfva ett snart afhjälpande."

Motionen avslutades med ett förslag att utreda möjligheterna för att bygga en saluhall för handeln med kött och fisk. Den 15 december 1899 beslutade Stadsfullmäktige om att tillsätta en utredningskommitté. Det skulle dock komma att dröja nästan tio år till innan en saluhall stod klar.

Kötthandel på Stortorget i Lund omkring år 1900 Kötthandel på Stortorget i Lund omkring år 1900.

Utredningskommittén om saluhallen, som bestod av tidningsmannen Christian Bülow själv, stadsveterinären Eduard Bohm och kapten Otto Sigfrid Dreilick, besökte saluhallar på flera andra orter både i Sverige och utomlands. I en skrivelse till stadsfullmäktige den 23 oktober 1900 föreslog de sedan att en saluhall skulle byggas, och bifogade ett förslag av arkitekt A.B. Jacobsson, men bara för handel med kött, fläsk, fisk och liknande födoämnen. De ville inte tillåta grönsakshandel i allt för stor utsträckning eftersom det var grönsakshandel som orsakade mest orenlighet i de saluhallar som de hade besökt. Dessutom skulle saluhallen kunna göras lite mindre utan plats för grönsakshandel.

Karta från 1907 över Lunds centrum Karta från 1907 med en röd cirkel där saluhallen byggdes. När stadsfullmäktige behandlade frågan den 31 januari 1902 så föreslogs en friliggande saluhall mellan Vårfrugatan och Mårtenstorget. Stadsfullmäktige beslutade dock att frågan skulle skjutas upp och sen hände inget mer förrän 1905 då frågan togs upp på nytt. Då beslutades det att nya ritningar och ett kostnadsförslag skulle tas fram, men också att utvärdera ett förslag om att bygga saluhallen vid Clemenstorget istället.

Den 25 januari 1907 beslutade stadsfullmäktige till slut att saluhallen skulle byggas mellan Vårfrugatan och Mårtenstorget enligt ritningar av arkitekt Salomon Sörensen. Två år senare, den 21 april 1909, invigdes den nya saluhallen.

Saluhallen i Lund någon gång på 1910-talet Saluhallen i Lund någon gång på 1910-talet några år efter att den tagits i bruk.

Från början hade saluhallen en större och två mindre hallar. I den större hallen fanns det plats för 70 salustånd. 30 av dem, som var avsedda för köttförsäljning, var placerade runt väggarna och de övriga som var avsedda för grönsaks- och charkuterivaror, var placerade i fyra grupper med 10 salustånd vardera.

De ena av de två mindre hallarna hade 8 salustånd som var avsedda för försäljning av ost och smör. Den andra mindre hallen hade 11 salustånd som var avsedda för försäljning av fisk och där hade varje salustånd dessutom vars en cistern för förvaring av levande fisk.

Saluhallens järnkonstruktion och gamla klocka Här ser man järnkonstruktionen som bär upp taket i saluhallen än idag. Den gamla klockan på väggen finns också kvar. Två lågtryckspannor höll temperaturen i hela saluhallen stabilt omkring 8 grader. Det är kanske inte något som hade uppskattats idag. Dessutom fanns det en cafélokal i en flygelbyggnad mot Västra Mårtensgatan.

Taket bars upp av en järnkonstruktion som tillverkats av Carl Holmbergs mekaniska verkstad i Lund och den järnkonstruktionen finns kvar i saluhallen än idag.

När saluhallen togs i bruk så tillsattes också en saluhallsstyrelse som även förvaltade saluplatserna på stadens olika torg. I styrelsens reglemente stod det bl.a. att butikerna bara fick bemannas med ”snyggt klädda personer” och att personalen inte fick röka tobak eller förtära spritdrycker i hallen. Det var däremot tillåtet för kunderna.

Det visade sig redan från början vara svårt att få alla salustånden i den nya saluhallen uthyrda. Det fanns flera köttbutiker och åtskilliga butiker för fisk, vilt, smör och ost från början. Men många av salustånden i saluhallen stod tomma och mycket av handeln med fisk stannade kvar ute på Mårtenstorget.

Saluhallen i Lund omkring år 1922 Saluhallen i Lund omkring år 1922 då mång av salustånden fortfarande stod tomma.

Spotta ej på golvet i saluhallen Förbudet mot att spotta på golvet i saluhallen gäller fortfarande. Saluhallsstyrelsen provade med att sänka avgifterna men många av torghandlarna tyckte att salustånden i saluhallen var för små och trånga och att luften var för dålig. Saluhallsstyrelsen försökte också lösa frågan genom ett förslag till omplacering av salustånden på Mårtenstorget. Torghandlarna ville dock inte vare sig hyra en bestämd plats på Mårtenstorget eller flytta in i saluhallen. Istället flyttade de från plats till plats för att på sätt slippa betala någon avgift. Hur konflikten till slut löstes har vi inte hittat någon information om.

Mårtenstorget med saluhallen i Lund bakgrunden år 1923 Mårtenstorget med saluhallen i Lund i bakgrunden år 1923.

1922 installerades en ny kylanläggning i saluhallens källare och 1948 fick saluhallen ny och bättre belysning efter påtryckningar från alla de som hyrde salustånd där vid den tiden.

Under 1950-talet började saluhallen upplevas som alltför sliten och omodern och det började också ifrågasättas om den skulle vara kvar. I en skrivelse till hälsovårdsnämnden 1951 påtalade stadsveterinären en rad livsmedelshygieniska brister som var förknippade med saluhallen och fiskhandeln på Mårtenstorget.

Mårtenstorget med saluhallen i Lund bakgrunden på 1950-talet Mårtenstorget med saluhallen i Lund bakgrunden på 1950-talet.

Det hände dock ingenting förrän 1956, då stadsfullmäktige beslutade att inreda offentliga toaletter och omklädnings- och förrådsrum i saluhallens källare. Två år senare, 1958, beslutade man också att anslå medel för renoveringsarbeten och en omfattande rengöring av hela saluhallen. 1963 löstes caférörelsen in för att dess lokal skulle kunna användas för andra ändamål.

Saluhallen i Lund på 1950-talet Saluhallen i Lund på 1950-talet. Saluhallens existens var fortsatt debatterad under hela 1960-talet och 1967 ville stadens nyanställde hälsoinspektör döma ut saluhallen. Men då fanns det fyra köttbutiker i saluhallen och inte mindre än sju olika fiskaffärer, och antalet kunder hade ökat med 10–15 procent.

1967 fick professor Sten Samuelsson i uppdrag att utreda om saluhallen skulle behållas eller ersättas med ett nytt affärshus. 1968 bildades gruppen "Saluhallens vänner" som ville göra om den till ett allaktivitetshus, och de lyckades samla in 2 000 namnunderskrifter som stödde förslaget. Bl.a. ville de att huset skulle innehålla lektanter, plats för meditativa lekar, en stor skumgummibassäng, rutschbanor och plats för vila och "förfriskning".

Debatten fortsatte och 1974 beslutades det om renovering av saluhallen. I juli fick handlarna flytta in i paviljonger som hade byggts upp på Botulfsplatsen. Den 25 april 1975 kunde de flytta in igen i den ombyggda saluhallen, men nu med mycket högre hyror. 1984 bekostade handlarna själva ytterligare en upprustning, vilket gav flera små matställen i saluhallen. Den senaste renoveringen av saluhallen gjordes 2009 och då fick den sitt nuvarande utseende. I den äldre hallen i öster finns det butiker och i den nya delen mot väster, med stora glaspartier mot Botulfsplatsen, finns det restauranger.

Saluhallen i Lund med den nya delen som byggdes till 2009 Saluhallen i Lund med den nya delen som byggdes till 2009.

Den som kommer till saluhallen idag blir nog glad för att den aldrig revs. Numera är den en plats som många Lundabor uppskattar väldigt mycket och rivning av den diskuteras inte längre.

Petersborgs gårdsbutik i Lunds saluhall Petersborgs gårdsbutik i Lunds saluhall. I den stora äldre hallen kan man köpa delikatesser som kött, fisk, ost och konfektyr med hög kvalitet. På andra våningen i den nya delen kan man köpa ett gott vin på Systembolaget att dricka till delikatesserna. I restaurangdelen hittar man några väldigt bra restauranger och många Lundabor går dit för att äta lunch, och en del av dem har även öppet på kvällen. I den stora äldre hallen finns den gamla järnkonstruktionen som bär upp taket kvar. Även klockan på väggen som man ser på en av de äldre bilderna finns kvar.

En av delikatessbutikerna i saluhallen är Petersborgs gårdsbutik. Petersborgs gård finns i Smedstorp på Österlen där de odlar och tillverkar äkta skånsk senap men också frukt och grönsaker. Det de själva har odlat, men också olika slags mathantverk från andra producenter, säljer de i den gårdsbutik som öppnade 2010 på gården i Österlen, men också i butiken i Lunds saluhall.

Saluhallen i Lund Saluhallen i Lund med några av de delikatessbutiker som finns där numera.

En rörelse som flyttade in i saluhallen redan från början är Holmgrens charkuteri och de finns kvar där än idag. Rörelsen startades den 14 november 1898 på Tomegatan här i Lund av Nils Holmgren och hans hustru Elna Persson. Från 1900 saluförde de sina charkuteriprodukter från en vagn på Stortorget. Nils och Elnas dotter Helga gifte sig med Wilhelm Ahlfors som arbetade i Arthur och Amalia Borglins kötthandel som också fanns i saluhallen. Helga och Wilhelm tog över Holmgrens charkuteri efter Nils och Elna och drev det vidare tillsammans. 1951 köpte de Arthur och Amalia Borglins kötthandel och slog ihop den med Holmgrens charkuteri.

Nils Holmgrens charkuteri på Stortorget i Lund 1907 Holmgrens charkuteri i Lunds saluhall, roligen på 1950-talet
Nils Holmgrens charkuteri på Stortorget i Lund 1907. Holmgrens charkuteri i Lunds saluhall, troligen på 1950-talet.

Efter att Wilhelm dog fortsatte Helga driva Holmgrens charkuteri vidare tills deras söner Leif och Lennart Ahlfors tog över verksamheten. Helga arbetade i Holmgrens charkuteributik i omkring 60 år.

Holmgrens charkuteri i Lunds saluhall Holmgrens charkuteri som finns kvar i saluhallen i Lund än idag.

Knake och Lunna Melle

Knake och Lunna Melle är två olika men snarlika sorters korv från Lund som har blivit kända långt utanför Lund.

Knake och Lunna Melle, två sorters korv från Lund Knake och Lunna Melle, två olika sorters korv från Lund. Knake, som har sitt ursprung i saluhallen, kan man fortfarande köpa hos Holmgrens charkuteri i saluhallen. Den härstammar från Arthur och Amalia Borglins kötthandel i saluhallen som på 1910-talet började tillverka en egen variant av tysk knackwurst. Nils Holmbergs svärson Wilhelm Ahlfors, som köpte Borglins kötthandel 1951, komponerade tillsammans med en charkuterist från Marieholm den kryddblandning som sedan dess har gjort korven känd som Knake. Det är en kvalitetskorv med 80 procent kött som tillverkas i en fabrik i Lund.

Efter en schism år 2002 sa fyra anställda upp sig och startade företaget Lundachark, med en snarlik korv med samma höga kvalitet, som började säljas under namnet Lunna Melle den 19 december 2002. Vilken av de två korvarna som smakar bäst får var och en själv avgöra.