Skånska landstinget i Lund

Besöksupplevelser • Arendala tingsplats
• Stortorget i Lund
• Lerbäckshög
Se också
Skånska landstinget
och Lundarätten Från 900-talet i slutet av vikingatiden och under hela medeltiden samlades de fria männen i det danska riket till landsting i de olika landsdelarna. Det skånska landstinget, eller "Skåninge landsting" som det kallades, hölls i Lund under de 700 år som Lund var en del av Danmark, och även den första tiden efter att Lund blivit en svensk stad. Det finns besöksguider om var och en av tingsplatserna, och man kan cykla till de två som finns utanför Lunds centrum. De sista landstingsmötena, som hölls i Lunds rådhus från början av 1600-talet kan man läsa mer om längre ner på den här sidan. Börja gärna med att läsa om skånska landstinget och Lundarätten.

Tingsplatserna för Skånska landstinget

Tre olika platser har använts som tingsplats för skånska landstinget. Under de första 200 åren hölls landstinget på Arendala tingsplats. Omkring 1180 flyttades landstingets möten in till Lund och hölls troligen på stadens torg, det som numera är Stortorget i Lund. Snart utvecklades dock landstingets möten till festliga sammankomster där mat, dryck och umgänge överskuggade de rättsliga förhandlingarna. Landstinget flyttades därför ut ur Lund igen efter en kort tid. Fram till i början av 1600-talet hölls landstingens möten vid Lerbäckshög norr om Lund. De sista skånska landstingen hölls i Lunds rådhus, ett hus som inte finns kvar längre. Det finns inget på platserna, som skyltar eller liknande, som berättar om den historia som har utspelat sig där, men med tanke på deras historiska betydelse kan det ändå vara intressant att besöka platserna.

De sista landstingsmötena i Lund

I början av 1600-talet flyttades skånska landstinget till Lunds rådhus som då sannolikt fanns på norra sidan av det nuvarande Stortorget. Innan 1600-talet fanns rådhuset på platsen där Kungsgårdskyrkan Sankt Clemens funnits tidigare, i korsningen mellan Klostergatan och stora Gråbrödersgatan. Den kyrkan skänktes 1541 efter reformationen av kronan till stadens råd för att användas till ett rådhus som byggdes på den nedrivna kyrkans murar. Det var dock en provisorisk lösning. De arkeologiska undersökningarna av kyrkan beskriver rådhusbyggnaden som något som mer gav intryck av en magasinslokal.

Kung Fredrik II gav 1586 stadens borgare befrielse från tre år av stadsskatt för att finansiera bygget av ett nytt rådhus. Det byggdes då i norra änden av Stortorget, intill den nuvarande Kyrkogatan. Det rådhuset brändes ner den 11 augusti 1678 när danska styrkor attackerade Lund under skånska kriget. Det har legat flera rådhus, både tidigare under medeltiden och även senare, på den platsen, och det sista rådhuset där revs 1913.

Under de sista decennierna som Lund och Skåne var en del av Danmark hade landsdomaren Helgonagården som sitt residens. Det bestod vid den tiden av klosterbyggnaderna från Allhelgonaklostret på Helgonabacken. Skånska landstinget fortsatte att hållas i Lund även en tid efter att Skåne övergått till att tillhöra Sverige 1658, men den 19 juli 1683 hölls det sista landstinget i rådhuset i Lund. Därefter avskaffades skånska landstinget. Skånska landstingets arkiv har till största delen gått förlorat. Det finns bara handlingar bevarat för tiden 1654–1683, som förvaras på Landsarkivet i Lund.