Trelleborgen i Lund
Besöksupplevelse
Sevärdhet
ca. ½ timme
På flera platser i Danmark, och på några platser i Skåne, har det hittats en typ av runda
cirkelborgar. De brukar kallas för trelleborgar och de byggdes i slutet av vikingatiden under
Harald Blåtands tid. Ny information om Lunds äldsta historia och ett indirekt arkeologiskt
bevis pekar mot att det sannolikt fanns en trelleborg här i Lund. Ett spår som syns än idag är
formen av hur Kungsgatan och Kiliansgatan går som en halvcirkel runt kvarteret där
trelleborgen fanns. I den här besöksguiden berättar vi om trelleborgen och vad man vet så här
långt. Det berättas också om varför Kiliansgatan-Kungsgatan, och det mesta av gatunätet i
Lunds centrum, sannolikt är omkring 1050 år gammalt.

Vad är en trelleborg?
De cirkelformade ringborgar som brukar kallas trelleborgar bestod av en hög vall, ofta förstärkt med träpalissad på utsidan, med fyra öppningar och gator som gick som ett kors genom borgen. Inne i borgen fanns stora hallar i grupper om fyra där varje byggnad rymde minst 60-70 personer. På utsidan av vallen brukade det finnas en vallgrav som kunde vara torrlagd eller innehålla vatten. Namnet "trelleborg" sägs komma från den första ringborgen av den här typen som hittades vid en plats med namnet Trelleborg på Sjælland i Danmark.
Trelleborgarna byggdes på strategiska platser för vikingar i betydelsen krigare eller den tidens soldater, så de skulle kunna ses som ett slags militära garnisoner. Den trelleborg som fanns i Borgeby kan ha använts för att ta kontroll över den handel som bedrevs på handelsplatsen som fanns där i närheten av Löddeköpinge. Trelleborgen som sannolikt fanns här i Lund kan ha använts för att ta kontroll över platsen. Ett omnämnande i krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket skulle kunna översättas med Wolinbiskoparnas historia, som skrevs på 900-talet kan tolkas som att platsen där Lund finns nu tidigare var något slags viktig hednisk plats under flera århundraden.
Trelleborgen i Lund
Det saknas direkta arkeologiska bevis för existensen av en trelleborg här i Lund. Därför går det inte säga något säkert om hur den såg ut, men om vi utgår från att den var byggd på samma sätt som andra trelleborgar skulle den kunna ha sett ut som den illustreras i kartan nedan. Om man antar att den västra delen av Skomakaregatan är en rest av en korsgata genom trelleborgen skulle den kunna varit orienterad så som i kartan. Det gör då också att kyrkan Sankt Clemens , som fanns i hörnet av Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan och var Lunds första kyrka, hamnar en rak linje väster om västra porten till trelleborgen.
Så som trelleborgen är utritad i kartan skulle den ha en diameter på omkring 160 till 180 meter. Med fyra grupper om fyra hallar som var och en rymde 60-70 vikingar bör det då varit plats för omkring 1 000 vikingar i trelleborgen.

En konferens i Lund år 2002 om vikingatiden
I samband med ett internationellt möte om vikingatiden här i Lund 2002 lade en dansk arkeolog märke till hur Kungsgatan och Kiliansgatan går i en halvcirkel runt kvarteret och tog då upp frågan om det inte skulle kunna ha legat en trelleborg i kvarteret söder om halvcirkeln. På andra platser där det har hittats trelleborgar har det också funnits en kyrka helgad till Sankt Clemens. Det har det gjort här i Lund också, bara omkring 150 meter nordväst om den förmodade trelleborgen. Kyrkan fanns i sydvästra hörnet av det område som var kungsgårdens område fram till 1375. Clemenskyrkor har även i många andra fall kunnat kopplas till kungsgårdar.
Trelleborgen i Borgeby var redan arkeologiskt bevisad vid den tiden, och så som trelleborgen är utritad i kartan ovan stämmer den väl överens med storleken på trelleborgen i Borgeby. Dessutom visar topografiska studier att det finns en platå i den i övrigt kraftigt lutande terrängen i Lund just på platsen öster om Stortorget.
Det här var första gången som någon gjorde ett antagande om att det kan ha funnits en trelleborg i Lund. Nu finns det fler belägg för att det troligen har funnits en trelleborg på den utpekade platsen.

Lunds vikingatida gatunät
Lund omnämns ofta som en medeltida stad, men faktum är att Lund och gatunätet i dess stadskärna anlades redan i slutet av den period som brukar kallas för vikingatiden. De medeltida stadsplanerna ersattes under 1600-talet i många svenska städer med rätvinkliga kvarter och raka breda gator. Eftersom det inte hände i Lund finns det ursprungliga vikingatida gatunätet till största delen bevarat än idag.
Det har länge varit känt att hela det ursprungliga stadsområdet i Lund delades upp i kvarter med tomter och gator redan från början genom att det grävdes omkring en decimeter djupa rännor som tomtgränser. I det sista kapitlet i boken "Vägar mot Lund", som publicerades 2018, diskuteras det hur det kan ha gått till när området delades upp i kvarter, och att det måste gjorts med geometriska metoder som gav kvarteren och gatorna deras säregna och lite krokiga former. Kungsgatan och Kiliansgatan och det kvarter de omger, som tillsammans bildar en halvcirkel, avviker dock på ett markant sätt från formen hos de andra kvarteren på ett sätt som tyder på att det måste ha varit något i vägen när de gatorna drogs fram. I kvarteret Svartbröder som finns söder om de gatorna finns också några av Lunds äldsta arkeologiska kulturlager.

Ett möjligt arkeologiskt spår av vallgraven runt trelleborgen
Karta över arkeologiska lämningar av Svartbrödraklostret i Lund.
Delar av klosterkyrkan, till det som senare konstaterats vara dominikanernas konvent Sankta
Maria Magdalena, vanligen kallat för Svartbrödraklostret och som fanns längs med norra sidan
av Kiliansgatan, undersöktes arkeologiskt 1903 och 1930. På 1940-talet slog den dåvarande
stadsantikvarien Ragnar Blomqvist fast att lämningarna var en del av Svartbrödraklostrets
klosterkyrka. I bilden till höger ser man den karta han gjorde över de arkeologiska
lämningarna.
Det som är intressant är den lite cirkelformade bäcken som har ritats in längs med Kiliansgatan. Vad vi vet har det aldrig gjorts någon arkeologisk undersökning om den bäcken utgör ett naturligt bäckflöde eller något slags grävt dike. I det senare fallet skulle det kunna vara ett arkeologiskt spår av den vallgrav som kan ha omgett den förmodade cirkelrunda trelleborgen. I så fall skulle det kunna vara ett indirekt arkeologiskt bevis för att trelleborgen har existerat. En mindre arkeologisk undersökning eller om marken skannas med georadar i framtiden skulle kunna undersöka det här bäckflödet och kanske även hitta andra mer direkta bevis för att trelleborgen har existerat.
Omnämnanden av borgen i Lund i en skriftlig källa
Även om det saknas direkta arkeologiska bevis för att trelleborgen har existerat, finns det numera en skriftlig källa där den omnämns flera gånger. Det handlar om en handskrift eller krönika med namnet "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" som skrevs i slutet av 900-talet av prästen Avico som levde nära Harald Blåtand.
Harald Blåtands lydkungar i Skåne
I krönikan berättar Avico att Harald Blåtands brorson Harald Knutsson, eller "Guldharald" som han brukade kallas eftersom han hade en gyllene hjälm, erövrade de sydvästra delarna av Skåne år 964 på uppdrag av Harald Blåtand. Sedan var Guldharald lydkung i Skåne fram till år 970. Han försökte då få en man att mörda Harald Blåtand för att själv kunna ta makten över hela Danmark. Efter att blivit avslöjad ställdes Guldharald inför rätta av de äldres råd och avrättades. Harald Blåtands yngre bror Toke Gormsson utsågs år 971 till ny lydkung över Skåne, och han lovade att vara Harald Blåtand trogen.
Omnämnanden av trelleborgen i Lund
Avico berättar att Guldharald byggde kyrkan Sankt Clemens, den första kyrkan i det som är Lund idag. Det måste skett tidigast år 964 och senast år 970. Första omnämnandet av trelleborgen handlar om att Tokes säte var som en borg där Toke och hans folk tog skydd år 974 när de angreps av Hakon jarl och hans män från Norge. Trelleborgen nämns också då Toke beordrade att vallarna skulle stärkas i den fästning han byggt på platsen där de angreps av Hakon jarl året innan. Eftersom de klarade sig från angreppet uppfyllde Toke ett löfte han gett till Herren om att bygga en kyrka. Denna kyrka som helgades till Johannes döparen byggdes år 975 på norra sidan av Lunds domkyrkas norra transept.
I krönikan sägs det alltså att det var Harald Blåtands yngre bror Toke Gormsson som lät bygga trelleborgen i Lund. Det innebär då att den måste ha byggts tidigast år 971 och senast år 974 eftersom den uppges ha existerat då. Samtidigt innebär det att det enbart skulle ha byggts en kyrka i Lund mellan år 964 och 970. I krönikan skrivs också att Guldharald hade en kungsgård i Lund, omnämnd som hans palats, men hur den var utformad finns det ingen information om. Om det trots allt var Guldharald som lät bygga trelleborgen kan den byggts redan under andra halvan av 960-talet.
När trelleborgen revs
Krönikan nämner när trelleborgen revs. Toke Gormsson, som var Harald Blåtands lydkung i Skåne, gifte sig år 977 med prinsessan Helga som var dotter till den tidigare härskaren i Kiev i Ukraina. Enligt krönikan blev Helga en inflytelserik kvinna som styrde över Lund, och fortsatte med det även efter att Toke stupat i slaget vid Fyrisvallarna utanför Gamla Uppsala år 986. Någon gång efter Tokes död beordrade Helga att vallarna till trelleborgen skulle rivas ner men vallgraven fick vara kvar tills vidare. Helga styrde i Lund i 27 år tills hon dog i en olycka år 1004 vid Helgeå i samband med ett missionståg till nordöstra Skåne.
Kungsgatan och Kiliansgatan, en 1050 år gammal gata
Trelleborgen måste alltså byggts någon gång mellan 964 och 974. Kanske under något av de första åren på 970-talet om det var Toke Gormsson som lät bygga den. Kungsgatan och Kiliansgatan måste lagts ut någon gång efter att trelleborgen hade byggts, men innan den försvann år 986 eller kort efter det. Det ger en ganska snäv tidsperiod för när Kungsgatan och Kiliansgatan kan ha lagt ut, troligen samtidigt som det övriga gatunätet i Lunds stadskärna. Tills någon annan information framkommer är det rimligt att anta att det kan ha skett omkring år 970 eller ganska snart därefter. Det betyder då att Kungsgatan och Kiliansgatan är omkring 1 050 år gamla med samma sträckning än idag. De utgör det tydligaste spåret av den trelleborg som gatorna omgav en gång i tiden. Det innebär också att Lunds äldsta stadskärna är mer vikingatida än medeltida.

Förslag på arkeologisk undersökning av trelleborgen
Som vi beskrivit tidigare, saknas det direkta arkeologiska bevis för att trelleborgen har existerat. Vi har identifierat två platser längs med Kiliansgatan där det kanske skulle vara möjligt att hitta arkeologiska bevis. Det är två platser längs med Kiliansgatan där en arkeologisk undersökning skulle kunna skära genom den förmodade yttre vallgraven och den inre borgvallen. Liknande undersökningar har hittat bevis för existensen av trelleborgar både vid Nonnebacken i Odense på Sjælland och vid Borgeby nordväst om Lund.
En plats längs med Kiliansgatan för en möjlig framtida arkeologisk undersökning.
En arkeologisk undersökning skulle kunna undersöka om bäcken som syns på Ragnar Blomqvists
arkeologiska karta från 1940-talet kommer från ett naturligt vattenflöde eller har skapats som
ett grävt dike. En första åtgärd kunde vara att undersöka marken med georadar. Sedan skulle en
undersökning kunna gå vidare genom att det grävs ett 15-20 meter långt och 2-3 meter brett
schakt där de arkeologiska kulturlagren undersöks för att hitta spår av vallgraven och
borgvallen.
Arkeologiska undersökningar görs ofta i samband med att det ska byggas något eller i samband med underhåll av gatunätet. Det är byggherren eller beställaren som får finansiera den arkeologiska undersökningen. När något sådant inte är aktuellt måste en arkeologisk undersökning finansieras på något annat sätt. Vi har inte någon kompetens av att beräkna kostnaden för en mindre arkeologisk undersökning, men vi bedömer att turismvärdet av bevis för existensen av en trelleborg här i Lund i varje fall överstiger kostnaden för undersökningen. Därför är det ett av våra förslag att en sådan undersökning ska göras.
