Det vikingatida Lund för tusen år sedan

Promenad
ca. 1-2 timmar
Omkring år 970 hände något som gjorde att Harald Blåtand lät anlägga den stad som är Lund numera. Staden tog då över den gamla järnålders- och vikingastadens roll, som låg i det som numera är Uppåkra. Hur det gick till vet man inte säkert, men troligen angrep Harald Blåtand den gamla staden och gjorde den till s.k. kungalev, dvs. kunglig egendom, innan Lund anlades i början av 970-talet.

På förfrågan erbjuder vi ett föredrag eller en visning om det vikingatida Lund för tusen år sedan helt gratis för grupper. Läs mer om det på sidan om vårt serviceutbud.

Lund på 970-talet

Det är inte så mycket man vet om hur det såg ut i Lund på 970-talet men kartan nedan visar lite av hur man tror att det såg ut i det allra äldsta Lund.

[Lund på 970-talet]
Lund så som det troligen såg ut på 970-talet.

Man vet att hela det omkring 84 hektar stora stadsområdet delades in i kvarter, tomter och gator redan från början. Det vet man eftersom det har hittats ca. en dm djupa grävda s.k. tomtrännor på många ställen i de centrala delarna av Lund. I centrum av staden lades torget (1) ut, det som numera är Stortorget i Lund och som alltså är över tusen år gammalt. Området (2) norr om torget blev kungsgårdens område. Torget var längre men smalare på den tiden. Till skillnad från många andra torg i Sverige har dess form inte ändrats mycket. Torget är numera mycket kortare, men har kvar sin trekantiga form än idag.

[Stortorget]
Det över tusen år gamla stortorget i Lund.

[Klostergatan]
Klostergatan i Lund, en över tusen år gammal gata.
Under 1600-talet ersattes de medeltida stadsplanerna i de flesta svenska städerna med rätvinkliga stadskvarter och raka, breda gator. Det hände inte i Lund och därför finns det mesta av det äldsta gatunätet kvar i den gamla stadskärnan än idag. I några fall har gatornas sträckning flyttats några meter hit eller dit, som t.ex. Klostergatan som gick några meter söder om dess nuvarande läge, men de flesta gatorna följer samma sträckning som när de drogs fram för över tusen år sedan.

Det finns tecken på att Harald Blåtand lät bygga en trelleborg eller något annat slags ringborg (3) i området öster om torget. Det är i kvarteret i norra halvan av trelleborgens utbredning som de allra äldsta arkeologiska kulturlagren har hittats i Lund. Väster om torget fanns det däremot ett vattensjukt område och en större damm (4).

[Första kyrkan]
Platsen för den första kyrkan i Lund.
Det fanns en mindre damm i kungsgårdens område också och precis nordväst om den (5) byggdes troligen den första kyrkan i Lund och i Skåne någon gång på 970-talet. Möjligen hämtades vatten i den lilla dammen för att döpa de första kristna i Lund och Skåne. Den som invigde kyrkan och dess kyrkogård var troligen biskop Odinkar den äldre.

Den första kyrkan byggdes alltså precis norr om domkyrkans norra transept. För att kunna föreställa sig hur det kan ha sett ut där så måste man tänka på att domkyrkan inte fanns då. Den började byggas där först drygt hundra år senare. Den första kyrkan har inte hittats men däremot gravar intill platsen där den förmodas ha funnits. Den äldsta av gravarna har daterats till vinterhalvåret 979-980.

Lund på 1010-talet

[Lund på 1010-talet]
Lund på 1010-talet.
Den första kyrkan fanns kvar till omkring 1010 medan trelleborgen troligen försvann redan på 980-talet. Efter Harald Blåtands död blev hans son Svend Tveskæg ny kung och omkring år 990 lät han bygga en kyrka (1) omgiven av en stor kyrkogård som man ser i kartan till höger.

Svend Tveskæg gjorde flera vikingatåg till England som fick betala dyrt med silver varje gång, s.k. danagäld. Till slut erövrade han England hösten 1013 tillsammans med sin son Knut som senare blev kung Knut den Store. De många vikingatågen gjorde att Lund fick anglosaxiskt präglad befolkning och ett stadsliv med engelska förebilder för mycket lång tid framöver vilket skapade konflikt med ärkebiskopssätet i Hamburg-Bremen som Danmark var en del av vid den tiden. Omkring år 1000 utsåg Svend Tveskæg den engelske prästen Gotebald som missionsbiskop och den här kyrkan var troligen utgångspunkt för hans missionsresor i Skåne.

[Tveskægs kyrka]
Platsen för Svend Tveskægs kyrka.
Svend Tveskæg dog i England i början av 1014. I en senare upprättad skriftlig källa berättar kung Knut den Stores änkedrottning att Svend Tveskægs kvarlevor sändes hem till Danmark och begravdes i den kyrka han själv låtit uppföra. Det var troligen den här kyrkan för det fanns en gravkammare under dess kor. Gravkammaren var dock tom när den undersöktes arkeologiskt på 1980-talet. Troligen flyttades kvarlevorna till en ny gravkammare i en annan kyrka Knut den Store lät bygga. Det finns tyvärr inga spår av eller någon skylt som berättar om Svend Tveskægs kyrka på platsen som är en innergård numera.

Den stora dammen norr om kyrkogården utgjorde ett ständigt hot för översvämning och togs därför ur bruk genom en kontrollerad tömning. Det gjordes troligen någon gång på 1020-talet under kung Knut den Stores tid. Den arkeologiska undersökningen visade att hela kyrkogården och lämningarna av kyrkan var täckt av ett tjock lager dy. Troligen tog Svend Tveskægs son Knut upp sin fars kvarlevor från gravkammaren inför den tömningen.

Lund på 1030-talet

[Lund på 1030-talet]
Lund på 1030-talet.
Det har sagts om Svend Tveskægs son Knut, som blev kung Knut den Store och kung över både Danmark, Norge och England, att han ville göra Lund till Londons medtävlare. Han gjorde den engelske prästen Bernhard till biskop i Lund i början av 1020-talet och påbörjade bygget av kyrkan Drotten , som byggdes av sten, (1) i kartan till höger. Under Drottens kor gjordes det en stor gravkammare där Knut den Store troligen lade ner Svend Tveskægs flyttade kvarlevor. Bernhard dog omkring 1030 och då stannade bygget av Drotten av. Bernhards kvarlevor lades troligen ner i en stor gravkammare under det korta långhuset som kyrkan hade då.

Även stenkyrkan Sankt Clemens (2) byggdes antagligen under Knut den Stores tid, omkring 1030. Den uppfördes på kungsgårdens område, och det har hittats kyrkor helgade till Sankt Clemens i närheten av kungsgårdar på flera andra ställen.

[Sankt Clemens]
Skylt om kyrkan Sankt Clemens.
Under den nuvarande domkyrkan i Lund finns det lämningar av en stor byggnad av sten (3). Man vet inte mycket om den byggnaden eftersom det är svårt att undersöka den arkeologiskt. Det kan ha varit en byggnad som byggdes på kungsgårdens område omkring 1030 under Knut den Stores tid för något slags klosterverksamhet som i så fall var föregångare till det medeltida kaniksamfundet vid Lunds domkyrka. På södra sidan av domkyrkan har det hittats gravar, där de äldsta gravarna daterats till omkring 1030. Den kyrkogården hörde troligen till den förmodade klosterbyggnaden under domkyrkan.

En annan byggnad av sten (4) som troligen byggdes omkring 1030 under Knut den Stores tid fanns mitt i den nuvarande korsningen mellan Klostergatan och Kyrkogatan. Den har omtalats som Knut den Stores skattkammare och den blev troligen Domskolans första hemvist år 1085. Den skola som finns kvar än idag som Katedralskolan i Lund.

Lund på 1060-talet

[Lund på 1060-talet]
Lund på 1060-talet.
I början av 1040-talet blev engelsmannen Henrik biskop i Lund och han återupptog bygget av Drotten så att långhuset byggdes färdigt. Svend Estridsen som blev Danmarks kung 1047 ville att Danmark skulle få bilda en kyrkoprovins med en egen självständig ärkebiskop och började förhandla med påven om det. Ärkebiskopen i Hamburg-Bremen reagerade dock starkt på det så påven sa nej.

Istället började Sven Estridsen samarbeta med ärkebiskopen i Hamburg-Bremen och genomförde 1059 en kyrkoreform som delade in Skåne i två stift. Ett stift i Dalby där Egino som var prästvigd i Hamburg-Bremen blev biskop och ett stift i Lund där Henrik blev biskop. Henrik räknas än idag som Lunds stifts förste biskop och Drotten som var hans biskopskyrka blev därmed Lunds första domkyrka. I samband med kyrkoreformen startade också den första stora vågen av kyrkobyggnationer som gjorde att Lund hade nio stavkyrkor i trä, samt de två kyrkorna Drotten och Sankt Clemens som var byggda av sten.

Drotten, liksom de flesta andra kyrkor i Lund, revs efter reformationen av den danska kyrkan 1536. Ruinen upptäcktes i samband med en utgrävning 1982-1984 och finns nu bevarad som det obemannade underjordiska museet Drottens kyrkoruin . Det är fri entré och man kommer dit genom föreningen Gamla Lunds kansli eller genom restaurang Gattostretto. Tillgängligheten är dock starkt begränsad till de tider föreningens Gamla Lunds kansli håller öppet, samt under luncher och de kvällar då restaurangen är öppen. Under söndagar är det stängt.

[Drottens kyrkoruin]
Drottens kyrkoruin, lämningarna av Lunds första domkyrka.