Det vikingatida Lund

Besöksupplevelser • Uppåkra, Lund före Lund
• Lunds vikingatida centrum
• Arendala tingsplats
Information
• Lunds vikingatida historia
• Källorna till informationen Information från krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket kan översättas med Wolinbiskoparnas historia, har skrivit om Lunds äldsta vikingatida historia på ett sätt som aldrig har skett förut. Det har gett oss helt ny och unik kunskap om Lunds äldsta vikingatid och innebär att Lund är Sveriges äldsta stad. Det gör också att vi nu kan berätta mycket mer om hur det såg ut i Lund under den äldsta tiden. Krönikan har bidragit med ny information om de första kyrkorna, om den vikingatida borgen av den typ som brukar kallas för trelleborg. Det finns även information om när stadsområdet i Lund anlades, om de personer som härskade över Lund och Skåne under andra halvan av 900-talet och händelser här i Lund som de var inblandade i. Den här sidan ger en översiktlig inledning till informationen om det vikingatida Lund, och därför kan det vara bra att börja med att läsa den. Därefter kan man använda besöksguiderna för att själv se och läsa mer om de olika platserna där historien utspelat sig. Om man vill ha mycket mer utförlig information kan man läsa sidan om Lunds äldsta vikingatida historia.

Det är intressant att besöka platsen för det gamla stadsområdet i Uppåkra och tingsplatsen i Arendala eftersom det har utspelat sig så mycket intressant historia på de platserna, men det är bra att vara medveten om att det inte finns något konkret att se där. Uppåkra är mest öppet jordbrukslandskap och det går inte bygga något där eftersom området kommer vara föremål för arkeologiska undersökningar under överskådlig framtid. Om man vill se och veta mer om det vikingatida Lund är det framför allt Lunds vikingatida centrum man ska se.

Platsen där det stora stadsområdet som föregick dagens Lund fanns i Uppåkra är idag mest ett jordbrukslandskap.

Uppåkra och Lund

Platsen som idag kallas för Uppåkra (1) uppstod som en bosättning under förromersk järnålder omkring 100 år före Kristus, för mer än två tusen år sedan. Den växte under tusen år och blev norra Europas största vikingatida stadsområde, uppåt 50 hektar stort. Det gör att stadsområdet i Uppåkra var hela sju gånger så stort som Birka utanför Stockholm, och dubbelt så stort som Hedeby i det som var södra Danmark då, men numera finns i nordvästra hörnet av Tyskland. Troligen utgjorde stadsområdet i Uppåkra det vikingatida Skandinaviens centrum.

Krönikan berättar om de som var kristna

Trots all den nya informationen om Lunds äldsta vikingatida historia vet man fortfarande inte mer om de som levde i Uppåkra, och inte heller precis när det som är Lund (2) idag tog över Uppåkras roll som maktcentrum i Skåne. Det beror på att krönikan skrevs av en präst, och han berättar om de danska vikingarna eftersom de var kristna medan de som levde i Uppåkra dyrkade hedniska gudar som Tor och Oden. När tingsplatsen i Arendala (3) nämns i krönikan i samband med händelser år 989, som man kan läsa om på sidan om Lunds äldsta vikingatida historia, var den troligen redan etablerad och känd som tingsplats för "Skåninge landsting".

Kartan visar utbredningsområdet för det vikingatida Uppåkra (1) och för det som var hela Lunds stadsområde (2) fram till slutet av 1800-talet. Arendala tingsplats (3) fanns från någon gång på 900-talet till andra halvan av 1100-talet.

Kristendomens införande

När Lund tog över Uppåkras roll som maktcentrum i Skåne verkar det haft med kristendomens införande att göra. Det kan ha varit anledningen till att det som är Lund idag etablerades där Lund finns nu i stället för på platsen som är Uppåkra idag.

En rekonstruktion av Sven Rosborn som visar hur kulthuset i Uppåkra kan ha sett ut. De som levde i Uppåkra var inte kristna. De dyrkade hedniska gudar som Tor och Oden. Det har hittats mängder med ben från både människor och djur runtomkring ett hus i Uppåkra från 200-talet, som har beskrivits som ett kulthus. Man kan läsa mycket mer om Uppåkras äldre historia i besöksguiden om Uppåkra.

Offerlunden som kallades Lund

På sidan om Lunds äldsta vikingatida historia kan man läsa om hur krönikan beskriver platsen där Lund finns idag som "en plats som varit vigd till hedniska gudar i århundraden". Det antyder att platsen kan ha varit en plats för hedniska ritualer under mycket lång tid, kanske så långt tillbaka som till på 200-talet, som utfördes av människorna som levde i Uppåkra. Kanske var det en offerlund som kan ha gett staden Lund dess namn. En annan möjlighet är att stadsområdet där Uppåkra finns idag hette Lund, ett namn som togs över av den nya staden, det som är Lund idag.

Stortorget i Lund där folket i Uppåkra kan ha haft något slags hednisk offerplats under flera hundra år, som möjligen är det som gett staden dess namn.

Dyrkandet av hedniska gudar på platsen där Lund finns idag kan varit skälet till att det nya stadsområdet etablerades där istället för där Uppåkra finns idag. Den första kyrkan i Lund, en kyrka helgad till Sankt Clemens, byggdes mellan år 964 och 970. Senast då måste Lund tagit över Uppåkras roll som maktcentrum, men det kan ha skett tidigare än så. Det fanns en Björn Jarl som var kristen och kallades för Skånes kung. Detta kan man läsa om på sidan om Lunds äldsta vikingatida historia.

Lunds vikingatida stadsområde

Hur stort det först etablerade stadsområdet i Lund var är inte känt. Från början fanns Lunds första kyrka Sankt Clemens, som byggdes mellan år 964 och 970, och en kungsgård som kan funnits på platsen redan före år 964. På 1130-talet byggdes den medeltida stadsvall man känner till som en tydlig gräns runt det område som utgjorde hela Lunds stadsområde i 900 år. Under andra halvan av 1800-talet började Lund växa utanför det området och har på 150 år vuxit till den stora stad det är idag.

Lunds vikingatida stadsområde på 970-talet och den medeltida stadsvallen som byggdes på 1130-talet. I början av 970-talet byggdes en rund vikingaborg av den typ som brukar kallas för trelleborg, och år 975 byggdes Johannes Döparens kyrka som Lunds andra kyrka. Enligt krönikan anlades ett stadsområde i Lund först omkring år 987 på order av prinsessan Helga från Kyjiv som härskade i Lund vid den tiden. Då anlades torget, som var längre men smalare än vad Stortorget är idag. Även det gatunät som Lunds stadskärna till största delen har kvar än idag anlades, vilket innebär att många gator är mer än tusen år gamla.

En intressant sak är att det nämns "portar", vilket antyder att det kan ha anlagts något slags stadsvall runt stadsområdet redan då, men det finns inte mer information om det. Området som omgavs av den medeltida stadsvallen som byggdes på 1130-talet var omkring 1,75 gånger så stort som det gamla stadsområdet i Uppåkra när det var som störst. Det ursprungliga stadsområdet kan ha varit större än så. Det har nämligen hittats äldre tomtgränser på några ställen utanför området som omgavs av den medeltida stadsvallen.

Befolkningens storlek i det vikingatida Lund

Det finns ingen information om hur stor befolkningen kan ha varit i det gamla stadsområdet som numera är Uppåkra. Däremot har befolkningens storlek i det som är Lund idag beräknats till omkring 2 000 personer i början av tusentalet. Det bodde alltså väldigt många människor tidigt i Lund. I krönikan talas det om att "döpa detta hedniska folk" när Johannes Döparens kyrka invigdes år 975. Det skulle kunna tolkas som att folket i det gamla stadsområdet, i det som idag är Uppåkra, tvingades flytta till det nya stadsområdet som är Lund idag där de tvingades bli kristna genom att döpas. Det skulle kunna förklara det stora stadsområdet som utgjorde Lund i jämförelse med Uppåkra och den stora befolkningen, men det går inte verifiera den tolkningen med arkeologiska fynd.

Lunds vikingatida centrum på 990-talet

Tack vare information som har publicerats från krönikan än så länge vet man mycket mer om hur det såg ut i Lunds vikingatida centrum under andra halvan av 900-talet fram till år 990. Sidan om Lunds äldsta vikingatida historia berättar utförligt om de personer som härskade i det äldsta Lund och händelser som de var med om. Besöksguiden om Lunds vikingatida centrum berättar om alla de vikingatida platserna i centrum.

Lunds vikingatida centrum som det kan ha sett ut år 990.

Lunds vikingatida centrum på tusentalet

Det kommer publiceras information från krönikan om tiden efter år 990 så småningom. Tills dess bygger det man vet om det vikingatida Lund från år 990 och senare främst på tolkningar av arkeologiska fynd och skriftliga källor som skrivits lång tid efter de händelser som beskrivs. Det gör den informationen mer osäker, och troligen kommer mycket av de tolkningarna behöva skrivas om.

Lund var formellt en del av ärkebiskopsdömet i Hamburg-Bremen under vikingatiden, och under Harald Blåtands tid som Danmarks kung dominerade det tyska inflytandet. Det kom att förändras under Svend Tveskægs tid, då de många vikingatågen till England gjorde att Lund fick anglosaxiskt präglad befolkning och ett stadsliv med engelska förebilder. Fram till omkring år 1066 då Henrik, som än idag räknas som Lunds stifts förste biskop, dog, kom alla Lunds biskopar från England som inte tillhörde ärkebiskopsdömet i Hamburg-Bremen. Det ledde till återkommande konflikter med ärkebiskopssätet i Hamburg-Bremen under hela vikingatiden och långt in på 1100-talet. Lund blev ärkebiskopssäte för hela det kristna Skandinavien år 1103, och det kan ses som början på medeltiden.

Den bevarade ruinen efter Drotten som blev Lunds första domkyrka före år 1059.