× [Bild]

Järnålders- och vikingastaden i Uppåkra

Besöksupplevelse Cykelutflykt
10 km t/r
Vägvisning
ca. 2 timmar Se också
Vikingatida Lund

I det som idag är Uppåkra , omkring 4 km söder om Lund, fanns i över tusen år en järnålders- och vikingastad som troligen kallades för Lund. Det som började som en bosättning ungefär 100 år före Kristus, blev norra Europas största vikingatida stadsområde. Med nästan 50 hektar när det var som störst, var det mer än dubbelt så stort som Hedeby i det som var Danmark under vikingatiden men numera finns i norra Tyskland, och hela sju gånger så stort som Birka utanför Stockholm. Det var därför sannolikt Uppåkra som var det vikingatida Skandinaviens centrum, inte i Birka som det hävdas i nationell svensk historiebeskrivning.

Uppåkkras historia uppdaterad med information från boken Vikingakungens guldskatt

Slutet av Uppåkras historia under vikingatiden är tätt sammanflätad med Lunds äldsta historia. Vår besöksupplevelse om det vikingatida Lund är därför en naturlig fortsättning på ett besök i Uppåkra. Numera vet man att Uppåkra erövrades år 964 av den danske kungen Harald Blåtands brorson som också hette Harald, men brukade kallas för "Guldharald". Det är en del av helt ny och sensationell information om Lunds och det vikingatida Danmarks historia som avslöjas i boken "Vikingakungens guldskatt". Den här besöksguiden är uppdaterad med den information som berör Uppåkra och Lunds äldsta, vikingatida historia.

Uppåkra som besöksmål

Det är bra att vara medveten om att det inte finns så mycket att se på i Uppåkra. Eftersom Uppåkra kommer vara föremål för arkeologiska undersökningar under mycket lång tid går det inte bygga något där. Det är ändå intressant att se platsen där så mycket historia utspelat sig under mer än tusen år.

Under sommaren erbjuds det guidade visningar i Uppåkra mot avgift. Genom att istället använda den här besöksguiden kan man besöka Uppåkra på egen hand när som helst under året och ändå få ut lika mycket av sitt besök. Det finns också skyltar med information om Uppåkra, men informationen i den här besöksguiden skiljer sig på flera punkter från annan information om Uppåkra som inte är lika uppdaterad ännu.

(130) 10 min.
Lund Bankgatan
Uppåkra Väståkrav.
1,1 km till Uppåkra

Det saknas bra kollektivtrafik till Uppåkra. Från närmaste busshållplats är det drygt en km att gå. Det finns parkeringsplats för den som kommer med bil, se kartan nedan, men antalet parkeringsplatser är väldigt begränsat. Därför är det bättre att cykla dit med hjälp av vägvisning i Google Maps. Det är 5 km att cykla från Lund och tar ca. 20 minuter. På sidan med reseinformation finns mer information om var man kan hyra cykel och hur man köper biljetter till kollektivtrafiken.

Texten i den här besöksguiden hänvisar på några ställen till de numrerade platserna i kartan som man ser nedan. Stadsområdet i Uppåkra hette troligen Lund men den här besöksguiden använder namnet Uppåkra för att inte blanda ihop det med det vi berättar om det nuvarande Lunds äldsta historia. På så sätt blir det tydligt när besöksguiden berättar om Uppåkra och när det istället handlar om det nuvarande Lund.

Stadsområdets centrum i Uppåkra Översiktskarta över centrum i stadsområdet i Uppåkra.

De arkeologiska undersökningarna av Uppåkra

Det är fortfarande många som inte känner till Uppåkra eftersom de statliga myndigheterna i både Danmark och Sverige ignorerar Uppåkra politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Det beror inte på att Uppåkra inte har varit känt, de första arkeologiska fynden i Uppåkra gjordes redan 1934. Istället beror det sannolikt på att det vikingatida Skandinavien avsiktligt skildras som om Uppåkra inte existerat.

Uppåkras utbredningsområde Det ungefärliga utbredningsområdet för järnålders- och vikingastaden i Uppåkra. Det är inte mycket man vet om Uppåkra eftersom endast en mindre del av området har undersökts arkeologiskt. Redan när de första fynden gjordes förstod man att det var en stor och gammal bosättning som hade hittats. Men det var först 1996 som det gjordes en större samlad undersökning av området, och då visade det sig att det var mycket större och mycket äldre än vad man hade trott förut. Genom en donation blev det möjligt att göra arkeologiska undersökningar under fem år från 2000 till 2004. Sedan dess har bristen på nya anslag gjort att det endast har förekommit arkeologiska undersökningar med studenter från Lunds universitet som en del i deras utbildning.

Numera vet man att järnålders- och vikingastadens utbredningsområde var ungefär 50 hektar stort över en yta som var ungefär 1 100 meter lång och 600 meter bred. Det gör att stadsområdet var ungefär dubbelt så stort som Hedeby i nuvarande nordöstra Tyskland nära gränsen till Danmark, och hela sju gånger så stort som Birka utanför Stockholm. Det har inte hittats någon annan lika stor bosättning från järnåldern eller vikingatiden i Norra Europa.

Bara 0,1%, dvs. en tusendel, av stadsområdet i Uppåkra har undersökts arkeologiskt än så länge. Ändå har det hittats över 30 000 fynd av bl.a. guld, silver, brons och glas, och flera byggnader har hittats i området. Fynden tyder på att det fanns ett högt utvecklat hantverk i området under väldigt lång tid. Det har hittats ett verkstadsområde där de har ägnat sig åt olika slags metallhantverk med serieproduktion av smycken och dräktspännen, men även bakat och lagat mat. Några av fynden från Uppåkra berättar vi mer om längre ner i den här besöksguiden.

Arkeologisk undersökning i Uppåkra

Det som den här besöksguiden berättar om Uppåkra bygger på det man vet så här långt. Nya arkeologiska upptäckter och nya rön påverkar fortfarande dess historia och tolkas olika av olika forskare. När man läser den här besöksguiden så behöver man alltså vara medveten om att ny kunskap kan komma att förändra delar av beskrivningen. Besöksguiden har redan uppdaterats några gånger sedan den publicerades för första gången. Lunds universitet har en webbplats där man kan följa den pågående forskningen om Uppåkra.

Uppåkras historia

Uppåkras historia är mer än tusen år lång. När Birka anlades på 700-talet så hade Uppåkra redan existerat i 800 år. Stadsområdets centrum, där de som härskade i Uppåkra bodde, fanns i området precis söder om nuvarande Uppåkra kyrka. Där har tre intressanta byggnader hittats, man ser de byggnaderna numrerade i kartan längre upp på den här sidan. Stadsområdet i Uppåkra såg dock inte ut som det vi tänker på som ett tätbebyggt stadsområde numera. Det såg mer ut som en samling stora gårdar där det bedrevs hantverk och jordbruksarbete. Så såg det också ut i Lund under den äldsta tiden.

Stadsområdets centrum i Uppåkra Stadsområdets centrum i Uppåkra.

Förromersk järnålder

Den bosättning, som så småningom blev den stora järnålders- och vikingastaden i Uppåkra, uppstod under förromersk järnålder omkring 100 år före Kristi födelse. Det är tiden fram till Kristi födelse som brukar kallas förromersk järnålder. Det finns spår av omfattande metallhantverk, och en stor mängd bearbetat ben- och hornhantverk har också påträffats från den här tiden. Framför allt tillverkades det kammar i Uppåkra under förromersk järnålder. Men så mycket mer än så vet man inte om denna Uppåkras äldsta historia.

Romersk järnålder

Under den romerska järnåldern från Kristi födelse till omkring 400 e.Kr. bredde det romerska riket ut sig långt upp i det som är dagens Tyskland. Dess inflytande syns både kulturellt och militärt på många sätt i Uppåkra. Redan på 100-talet e.Kr. fanns det omkring 30–40 gårdar i Uppåkra och det har hittats mängder med romerska föremål, bl.a. ett åttiotal silverpengar, så kallande dinarer. Vid den här tiden tjänstgjorde sannolikt många personer från Uppåkra som legosoldater i det romerska riket. De såg de romerska templen och tog till sig idéerna om den politiska makten i romarriket.

Den mest intressanta byggnaden som har hittats i Uppåkra är det s.k. kulthuset (1), som är väl undersökt arkeologiskt. Det hade en yta som bara var 13 gånger 6,5 meter stor, men taket bars invändigt upp av fyra stolpar som var nergrävda till nästan två meters djup. Det betyder att byggnaden måste ha varit väldigt hög i förhållande till dess yta. Dessutom fanns det fyra kraftiga hörnstolpar i husets fyra hörn. Huset byggdes någon gång före år 200 e.Kr., och förmodas ha byggts med inspiration av de romerska tempel som legosoldater från Uppåkra har sett. Det finns fyra stubbar utlagda på platsen som visar var de fyra invändiga stolparnafanns.

Kulthuset i Uppåkra Stubbar som visar var kulthuset i Uppåkra fanns
En rekonstruktion av Sven Rosborn som visar hur kulthuset (1) kan ha sett ut. Stubbar som markerar var de fyra invändiga stolparna fanns i kulthuset (1).

Kulthuset hade tre dörrar, två på den södra långsidan och en på den norra långsidan. Dörrarna hade stora tunga järnringar som dörrhandtag, vilket tyder på att det var stora och tunga dörrar. På de fyra invändiga stolparna sattes det upp hundratals små guldbleck som avbildade män och kvinnor, s.k. guldgubbar. Dessa var inte större än en tumnagel. Huset stod kvar under mer än 700 år fram till 960-talet, och byggdes om sju gånger under den tiden. Men dess grundplan förändrades aldrig, och de tre dörrarna satt hela tiden på samma ställe.

Järnring som suttit i kulthuset i Uppåkra En mängd tumnagelstora guldbleck som har hittats i kulthuset
En stor järnring som fungerat som dörrhandtag till en av de troligtvis ganska stora och tunga dörrarna till kulthuset (1). En mängd tumnagelstora guldbleck som har hittats i kulthuset (1).

Det har hittats mängder med ben från både djur och människor strödda runtomkring kulthuset, men även vapen som har förstörts avsiktligt. De kringströdda benen förmodas ha lämnats helt öppet på marken för att manifestera rikedomen hos de som styrde i Uppåkra. Huset förmodas ha använts som ett kulthus där det utfördes blot och offrades både människor och djur, och där man bad till gudarna, vilket är anledningen till att det brukar kallas för kulthuset. Vilka gudar det är som har tillbetts är inte känt, men det har sannolikt varit förkristna hedniska gudar.

Kirurgiska instrument som har hittats i Uppåkra Kirurgiska instrument som har hittats i Uppåkra. Det har också hittats kirurgiska instrument som pincetter, skalpeller och en sond i Uppåkra. Det förmodas att det är kunskaper som legosoldater tagit med sig till Uppåkra när de återvänt efter sin tid hos det romerska riket.

Bara några meter från kulthuset fanns den östra gaveln för ett långhus (2) som var 7 meter brett och minst 40 meter långt. Exakt hur långt det var går inte säga eftersom det sträcker sig in under en gårdsbyggnad i väster. Det var det långhuset som hittades redan 1934 i samband med att ett mindre hus skulle byggas som svinhus intill den större gårdsbyggnaden.

Uppåkraforskningen vid Lunds universitet har fått anslag för att göra en mer utförlig arkeologiska undersökning av långhuset (2). Undersökningen startar hösten 2022 och förväntas ge ny intressant kunskap om Uppåkra. Det här långhuset byggdes också omkring 200-talet e.Kr., vid samma tid som kulthuset byggdes. Det ligger förstås nära till hands att anta att det kan ha varit i det långhuset som de som härskade i Uppåkra bodde. Arkeologerna har hittat kulturlager från det första långhuset som byggdes på platsen som visar att det har brunnit ner. Sedan har det byggts ett nytt långhus igen på samma plats tre gånger till efter det. Det senaste långhuset byggdes där under vikingatiden på 800-talet.

Platsen där det minst 40 meter långa långhuset fanns i Uppåkra Platsen där det minst 40 meter långa långhuset (2) fanns. Det sträckte sig in under gårdsbyggnaden längre bort i bilden. Lämningar av det hittades 1934 när den mindre byggnaden hitom den större gårdsbyggnaden skulle byggas som ett svinhus.

Flera av husen som har hittats i Uppåkra är nedbrända. I tre av dem har det hittats innebrända människor, vilket visar att det har varit stridigheter inom och mellan olika släkter. Det fanns ytterligare ett lite mindre långhus (3) intill kulthuset och det stora långhuset. Det mindre långhuset brändes ner omkring år 400, och där har det hittats lämningar av tre innebrända personer som var döda redan när huset började brinna. Troligen var det personer som tillhörde den familj som styrde i Uppåkra vid den tiden. Det byggdes aldrig något annat hus ovanpå den platsen, och de döda lämnades kvar där de låg i de förkolnade ruinerna utan att begravas.

Folkvandringstiden

Under folkvandringstiden, mellan år 400 och år 550, härjade strider i Europa och stora folkstammar förflyttade sig över kontinenten. Den tidens dynastier byggdes med äktenskapsallianser och dyrbara föremål. Det har hittats mängder av föremål i Uppåkra som t.ex. dräktspännen och praktfulla svärd med guld och granater som kommer från den europeiska kontinenten. Det är föremål som visar att människorna i Uppåkra har haft direkta och personliga kontakter med de högsta samhällsskikten på den europeiska kontinenten vid den här tiden. Men det har även tillverkats praktfulla dräktspännen i Uppåkra.

Skålen och bägaren som har hittats i Kulthuset i Uppåkra Skålen av glas och bägaren av brons och silver som hittades nedgrävda i kulthuset. Två av de mest praktfulla fynden i Uppåkra gjordes i kulthuset (1). Vid eldstaden inne i huset hittades en bägare av brons och silver och en skål av glas nergrävda. Båda föremålen har tillverkats omkring år 500, bägaren troligen i Uppåkra och skålen någonstans vid Svarta Havsområdet. De förmodas ha blivit nergrävda för att gömmas någon gång i samband med att staden anfölls och sedan blivit kvar där. Eftersom de har blivit kvar så bör de ha grävts ner år 964 under vikingatiden, när Uppåkra erövrades och sen övergavs, och då bör de alltså ha använts i kulthuset under 400 år.

Vendeltiden

Under vendeltiden, mellan år 550 och år 800, massproducerades det dräktspännen och andra smycken formade som fåglar, fiskar och näbbar i Uppåkra och i byarna och gårdarna runtomkring Uppåkra. Det har gjorts fynd av gjutformar som visar att det bedrevs metallhantverk i stor skala, som serieproduktion, i Uppåkras verkstäder.

Det vendeltida sällskapet Wulfheodenas Det historiska vendeltida sällskapet Wulfheodenas från Storbritannien besökte Uppåkra i maj 2017. Produktionen nådde sin höjdpunkt i både kvalitet och kvantitet vid den här tiden. Bl.a. har det hittats en vendeltida ögonbrynsbåge i brons och silver som har suttit på en praktfull hjälm.

Jorden i bygden runt omkring Uppåkra och den boskap som fanns i Uppåkra gjorde att människorna där kunde bygga upp ett överskott. Bl.a. odlade de korn, råg, havre, speltvete, dill, persilja, senapsfrön, lin och oljedådra. De hade välnärda grisar och de hade ugnar för att mälta säd för öltillverkning.

I järnålderssamhällena var det vanligt att de hade fester under flera dagar då de gav varandra gåvor och skapade kontakter med människor från andra ställen, vilket gjorde att de byggde lokal makt i järnålderssamhället.

Vikingatiden

Vikingatiden börjar omkring år 800, och i Danmark räknas ofta år 1086, då kung Knut den Helige mördades i Sankt Albani kyrka i Odense, som vikingatidens definitiva slut. Man kan också välja att se år 1103, då Lund blev ärkebiskopssäte för hela det kristna Skandinavien och kristendomen slutgiltigt etablerat sig i Danmark, som vikingatiden definitiva slut. Ett problem med de arkeologiska kulturlagren från vikingatiden i Uppåkra är att de ligger så ytligt i den bördiga jorden. Det översta kulturlagret, eller ploglagret som det brukar kallas, har till stor del förstörts när jorden har brukats. Det gör att det nästan inte finns några arkeologiska fynd alls från det vikingatida Uppåkra.

Uppåkra och Lund

Bristen på arkeologiska fynd från det vikingatida Uppåkra har gjort att det länge har varit höljt i ett historiskt dunkel hur det gick till när Lund tog över Uppåkras roll som maktcentrum i slutet av 900-talet. De många vikingatida runstenarna i Skåne har inte bidragit med någon information om Uppåkra, eftersom runstenarna verkar ha kommit med kristendomens utbredning och i Uppåkra var det hedniska gudar som tillbads.

När boken "Vägar mot Lund" kom ut 2018, och avslöjade att Lund måste anlagts redan under Harald Blåtands tid, så gjorde det att man började misstänka att Harald Blåtand kan ha varit inblandad i det som gjorde att Lund tog över Uppåkras roll, men det fanns ingen information om hur det gick till. Det förändrades när boken "Vikingakungens guldskatt" kom ut sommaren 2021. Den boken publicerade framför allt sensationell ny information om Harald Blåtands liv men också några intressanta nya uppgifter om Lunds äldsta historia.

Den nya informationen kommer från en handskrift eller krönika som kallas för "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" som skrevs i slutet av 900-talet av prästen Avico som levde nära Harald Blåtand under många år. Den berättar att kung Harald Blåtands brorson Harald, som brukade kallas för Guldharald, erövrade de sydvästra delarna av Skåne år 964, med Harald Blåtands godkännande. Han fick hjälp av en viking som hette Tukki Normadie och hans vikingar från den mytomspunna vikingaborgen Jomsborg. Något eller några år senare lät de troligen bygga en rund borg, eller trelleborg som det brukar kallas, på östra sidan av det nuvarande Stortorget i Lund . Syftet med den trelleborgen var sannolikt att ta kontroll över den stora vikingastaden som fanns i Uppåkra på samma sätt som man t.ex. byggde en trelleborg vid Borgeby för att kunna ta kontroll över den stora handelsplatsen som fanns vid Löddeköpinge på den tiden. Besöksguiden om det vikingatida Lund berättar mer om den trelleborg som kan ha funnits i Lund.

Karta över Lund med trelleborgen någon gång efter år 964 Platsen på östra sidan av det nuvarande Stortorget i Lund , Sveriges äldsta torg där det troligen byggdes en trelleborg en kort tid efter år 964.

Utanför många av de trelleborgar som har hittats på andra platser har det funnits en kyrka som var helgad åt Sankt Clemens och i Lund fanns också en kyrka helgad åt Sankt Clemens, omkring 150 meter nordväst om platsen för trelleborgen. Lund anlades med ett mer än 84 hektar stort stadsområde med kvarter, tomter och gator redan från början, vilket var betydligt större än det nästan 50 hektar stora stadsområdet i Uppåkra. Kanske tvingades folket i Uppåkra flytta till den nya staden där de döptes vid kyrkan för att bli kristna. Det skulle kunna vara förklaringen till varför Lund anlades med ett stort stadsområde redan från början.

Troligen hette den stora järnålders- och vikingastaden i Uppåkra inte Uppåkra under vikingatiden utan Lund. Första gången namnet Uppåkra nämns är nämligen i kung Knut den Heliges gåvobrev som skrevs den 21 maj år 1085. Namnet Lund nämns däremot i skriftliga källor som handlar om äldre tid än så, bl.a. i islänningasagan Egil Skallagrimssons saga i samband med händelser som skulle ha utspelat sig under Harald Blåtands tid, men också i den krönika som boken "Vikingakungens guldskatt" berättar om. Namnet Lund har man försökt förklara med att det ska ha funnits en offerlund någonstans som gett upphov till namnet Lund, men ingen har kunnat tala om var den lunden skulle ha funnits. Det finns dock något som nämns i krönikan som kanske talar om var den tänkta offerlunden kan ha funnits. Något som dessutom besvarar en fråga som har gäckat arkeologerna, nämligen den om var alla de döda från den stora järnålders- och vikingastaden i Uppåkra har begravts.

På ett ställe i krönikan talas det om "en borg byggd på platsen för de döda", och på ett annat ställe talas det om "platsen för de döda, som varit vigd till hedniska gudar i århundraden". Tyvärr är inte informationen mer specifik än så om vilken plats det kan ha varit. Platsen som var vigd åt hedniska gudar gör onekligen att man kommer att tänka på Uppåkra, men där fanns ingen borg. Det gjorde det däremot troligen på den plats där Lund finns nu. Det går förstås inte säga säkert om den här tolkningen är korrekt, men om den är det så betyder det att det fanns något slags offerlund på den plats där Lund finns nu, och att det var där som de döda från Uppåkra begravdes, eller möjligen kremerades som var vanligt förekommande under järnåldern. Det skulle i så fall kunna förklara varför Uppåkra inte hette Uppåkra utan Lund, och varför de döda från Uppåkra inte har kunnat hittas och heller aldrig kommer att kunna hittas.

Stortorget i Lund , Sveriges äldsta torg, en plats som kanske användes som begravningsplats för de döda från Uppåkra innan Lund anlades.

Fortsättningen på Uppåkras vikingatida historia finns i det som är Lund numera, och det kan man läsa mer om i besöksguiden om det vikingatida Lund.

Uppåkra kyrka

En modell som visar hur Uppåkras medeltida kyrka kan ha sett ut En modell av hur den gamla kyrkan i Uppåkra troligen såg ut. Uppåkra kyrka (4) började byggas 1861 och invigdes 1864. Under den nuvarande kyrkan finns det rester av en stenkyrka från slutet av 1100-talet som troligen såg ut som i bilden till höger. Stenkyrkan byggdes i sin tur ovanpå en kristen grav från 1000-talet. Det indikerar att det sannolikt också funnits en träkyrka där vid den tiden. En träkyrka som troligen byggdes någon gång efter att Lund tagit över Uppåkras roll som maktcentrum i slutet av 960-talet eller några decennier senare. Det har också hittats en relikgömma i form av ett krucifix som kan knytas till träkyrkan.

Den nuvarande kyrkan i Uppåkra ersatte inte bara den gamla kyrkan utan också den dåvarande kyrkan i Flackarps församling, som samtidigt slogs ihop med församlingen i Uppåkra. Det är lite speciellt att det finns två dopfuntar i kyrkan. Den som står framme vid koret är gjord omkring år 1200, och kommer från den gamla kyrkan i Uppåkra. Dopfunten nära ingången till kyrkan kommer från den gamla kyrkan i Flackarp. Vid dop används dopfunten från Uppåkra gamla kyrka för barn födda i gamla Uppåkra församling, medan barn födda i Flackarps gamla församling döps i dopfunten från Flackarps gamla kyrka.

Den nuvarande kyrkan i Uppåkra Den nuvarande kyrkan i Uppåkra som byggdes 1861 och invigdes 1864.