Järnålders- och vikingastaden i Uppåkra

Cykelutflykt
ca. 2 timmar
Broschyr
I det som idag är Uppåkra fanns i över tusen år en järnålders- och vikingastad som troligen kallades för Lund. Det som antagligen började som en bosättning ungefär 100 år före Kristus, blev norra Europas största stad. Den var mer än dubbelt så stor som Hedeby, i det som var Danmark under vikingatiden men numera finns i norra Tyskland, och hela sju gånger så stor som Birka utanför Stockholm. Det är inte mycket man vet om Uppåkra, då endast en mindre del undersökts arkeologiskt, men det var troligen där som det vikingatida Skandinaviens centrum fanns, inte i Birka som det hävdas i nationell svensk historiebeskrivning.

[Bild]

Det är bra att vara medveten om att det inte finns så mycket att se på i Uppåkra . Det är ändå intressant att se platsen där så mycket historia utspelat sig under mer än tusen år. Eftersom Uppåkra kommer vara föremål för arkeologiska undersökningar under mycket lång tid går det inte att bygga något där. Under sommaren erbjuds det guidade visningar mot en avgift, men genom att istället använda vår broschyr om Uppåkra som guide får man veta mer om Uppåkra än vad man får veta i samband med de guidade visningarna. Det saknas bra kollektivtrafik till Uppåkra, så om man inte kommer med egen bil, är det enklast att cykla dit med hjälp av vägvisning i Google Maps. Det är 5 km att cykla från Lund och tar ca. 20 minuter.

Stadsområdet i Uppåkra

[Karta 1] Det ungefärliga utbredningsområdet för järnålders- och vikingastaden i Uppåkra. Till skillnad från Lund, som anlades i början av 970-talet på kungligt initiativ som ett stort stadsområde, uppstod Uppåkra som en bosättning tusen år tidigare, omkring 100 år f.Kr., och växte sedan till ett stort stadsområde. Innan Lund tog över Uppåkras roll som centralort, var stadsområdet i Uppåkra ungefär 50 hektar stort över en yta som var ungefär 1 100 meter lång och 600 meter bred. Bara 0,1%, dvs. en tusendel, av området har undersökts arkeologiskt än så länge. Ändå har 30 000 fynd av bl.a. guld, silver, brons, glas och flera byggnader hittats. Fynd som tyder på att det fanns ett högt utvecklat hantverk i Uppåkra under väldigt lång tid.

De första fynden gjordes redan 1934, och redan då förstod man att det var en stor och gammal bosättning som hade hittats. Men det var först 1996 som det gjordes en större samlad undersökning av området. Då visade det sig att det var mycket större och mycket äldre än vad man hade trott. Genom en donation blev det möjligt att under fem år göra arkeologiska undersökningar, från 2000 till 2004. Sedan dess har bristen på nya anslag gjort att det endast har förekommit arkeologiska undersökningar med oavlönade studenter från Lunds universitet som en del i deras utbildning. Utgrävningarna i Uppåkra har aldrig fått anslag för arkeologiska undersökningar som Birka utanför Stockholm har fått.

Stadsområdet i Uppåkra såg inte ut som det vi tänker på som ett tätbebyggt stadsområde numera. Det var mer som en samling stora gårdar där det bedrevs hantverk och jordbruksarbete. Stadsområdets centrum, där de som härskade i Uppåkra bodde, fanns i området precis söder om nuvarande Uppåkra kyrka. Där har tre intressanta byggnader hittats, och man ser byggnaderna numrerade i kartan nedan. Byggnaderna beskrivs kortfattat nedan, men man kan läsa mer om dem i vår broschyr om Uppåkra.

[Karta 2] Översiktskarta över centrum i stadsområdet i Uppåkra.

Den mest intressanta byggnaden som har hittats i Uppåkra är det s.k. kulthuset (1), som är väl undersökt arkeologiskt. Det verkar ha varit ett hus där det utfördes blot, man offrade både människor och djur och bad till gudarna. Huset byggdes någon gång före år 200 e.Kr, och stod kvar under mer än 700 år fram till omkring år 960. Det byggdes om sju gånger under tiden, även om dess grundplan aldrig förändrades. På platsen där kulthuset fanns tidigare finns nu fyra stubbar utlagda som visar var de fyra invändiga stolpar som bar upp dess tak stod.

[Bild] [Bild]
En rekonstruktion gjord av arkeologen Sven Rosborn som visar hur kulthuset (1) kan ha sett ut. En stor järnring som fungerat som dörrhandtag till en av de troligtvis ganska stora och tunga dörrarna till kulthuset (1).

Det gjordes flera intressanta fynd när kulthuset undersöktes arkeologiskt. Bl.a. hittades en glasskål och en bägare nergrävda. Troligen har de gömts någon gång i samband med att staden anfölls och sedan blivit kvar där. Det har också hittats mängder med tumnagelstora guldbleck som föreställer små figurer och de kallas ofta för "guldgubbar".

[Bild] [Bild]
Glasskål och bägare som hittats vid utgrävningar av kulthuset. Tumnagelstora guldbleck som hittats i kulthuset.

Bara några meter från kulthuset fanns den östra gaveln för långhus (2), som var 7 meter brett och minst 40 meter långt. Hur långt det var går inte säga eftersom det sträcker sig in under en gårdsbyggnad i väster.

[Bild] Platsen där det minst 40 meter långa långhuset (2) fanns. Det ligger nära till hands att anta att det kan ha varit där i långhuset som de som härskade i Uppåkra bodde. Det byggdes ursprungligen på 200-talet, och har byggts upp igen tre gånger efter att ha bränts ner. Den senaste gången det återuppbyggdes var på 800-talet. Uppåkraforskningen vid Lunds universitet söker sedan länge anslag för att kunna göra mer utförliga arkeologiska undersökningar av det här huset.

Nära långhuset och kulthuset fanns ett annat mindre långhus (3). I huset, som brändes ner omkring år 400, har man hittat tre innebrända personer. Det huset byggdes aldrig upp igen efter branden.

Läs mer om järnålders- och vikingastaden i Uppåkras historia och om kulthuset och de två långhusen i vår broschyr om Uppåkra .

Uppåkra och Lund

I slutet av 960-talet eller början av 970-talet hände något som gjorde att Lund anlades och övertog Uppåkras roll som maktcentrum i sydvästra Skåne. Bristen på information gör det dock svårt att säga vad som hände. Det finns inte heller så mycket arkeologiska fynd från vikingatiden i Uppåkra. De arkeologiska kulturlagren från vikingatiden ligger nämligen så ytligt i den bördiga jorden, i det som brukar kallas ploglagret, så de har till stor del förstörts när jorden har brukats.

Kanske kommer det visa sig så småningom att kung Harald Blåtand, eller någon samtida med honom, var inblandad i att Lund tog över Uppåkras roll som maktcentrum. Ny ännu inte publicerad information från samtida handskrifter säger att Harald Blåtand tog kontroll över Skåne i början av 970-talet. Fynd av ålderdomliga kristna gravar på norra sidan av Lunds domkyrka, där den äldsta av dem daterats till år 979-980, indikerar att Lund anlades någon gång på 970-talet. Eftersom den allmänna uppfattningen är att Lund anlades på kungligt initiativ, så borde det vara på kung Harald Blåtands initiativ som Lund anlades. Det verkar också som om Lund kan vara ett namn som tagits över från den gamla staden, vilket då betyder att den järnålders- och vikingastad som fanns i Uppåkra var den stad som hette Lund förut, fram till någon gång på 970-talet.

Läs mer om hur Lund anlades och hur det såg ut i Lund på vikingatiden på vår sida om Lund för tusen år sedan.

Uppåkra kyrka

[Bild] En modell av hur den gamla kyrkan i Uppåkra troligen såg ut. Uppåkra kyrka (4) började byggas 1861 och invigdes 1864. Under den nuvarande kyrkan finns det rester av en stenkyrka från slutet av 1100-talet som troligen såg ut som i bilden till höger. Stenkyrkan byggdes i sin tur ovanpå en kristen grav från 1000-talet. Det indikerar att det sannolikt också funnits en träkyrka där vid den tiden. En träkyrka som troligen byggdes någon gång efter att Lund tagit över Uppåkras roll som maktcentrum.

Den nuvarande kyrkan i Uppåkra ersatte inte bara den gamla kyrkan utan också den dåvarande kyrkan i Flackarps församling, som samtidigt slogs ihop med församlingen i Uppåkra. Det är lite speciellt att det finns två dopfuntar i kyrkan. Den som står framme vid koret är gjord omkring år 1200, och kommer från den gamla kyrkan i Uppåkra. Dopfunten nära ingången till kyrkan kommer från den gamla kyrkan i Flackarp. Vid dop används dopfunten från Uppåkra gamla kyrka för barn födda i gamla Uppåkra församling, medan barn födda i Flackarps gamla församling döps i dopfunten från Flackarps gamla kyrka.

[Bild] Den nuvarande kyrkan i Uppåkra som byggdes 1861 och invigdes 1864.