× [Bild]

Drottens kyrkoruin

Besöksupplevelse Kyrkostaden Lund
Lunds vikingatida centrum
museum
ca. 1 timme
Drottens kyrkoruin
Fri entré
tillgängligt
Varierande öppettider
högupplöst karta
Treenighetens kyrka
Drottens kyrka
Drottens kyrkoruin är ett obemannat källarmuseum där man kan se den bevarade ruinen efter Lunds första domkyrka Drotten, helgad åt Trinitas Salvator eller Treenigheten och Frälsaren, och som var byggd av sten. Där finns även information om de tre andra Kattesundskyrkorna, som var byggda av trä. En av de träkyrkorna är Treenighetens kyrka Trinitas som enligt krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket kan översättas med Wolinbiskoparnas historia, byggdes av kung Svend Tveskæg omkring år 987. Det verkar också som att Svend Tveskægs kvarlevor begravdes i den kyrkan våren 1014, men gravkammaren visade sig vara tömd. Svend Tveskægs kvarlevor kan ha överförts till gravkammaren i Drotten, som kan ha byggts som en gravkyrka för kung Svend Tveskæg. Drotten blev Lunds första domkyrka när biskop Henrik blev Lunds stifts förste biskop senast år 1059. Formellt bildades domkapitlet med kung Knut den Heliges gåvobrev den 21 maj år 1085.

Drottens kyrkoruin i Lund

Nordens första ärkebiskopskyrka

Biskop Asser Svendsen upphöjdes till ärkebiskop över hela det kristna Skandinavien år 1104, och då fick Drotten tjäna som ärkebiskopskyrka till den nya domkyrkan invigdes den 1 september 1145. I tornet till Drotten hittades en grav och en sten med inskription över en Margareta. Hon kan ha varit den Margareta som först var Norges drottning och sedan Danmarks drottning fram till sin död 1130. Kanske var det hon som betalde för att bygga om Drotten till ärkebiskopskyrka. Efter reformationen av den danska kyrkan, den 30 oktober 1536, revs Drotten och det är ruinen från kyrkan, så som den såg ut vid reformationen, som man kan se i museet Drottens kyrkoruin.

Informationen i Drottens kyrkoruin är inte uppdaterad

Den här besöksguiden berättar om de fyra Kattesundskyrkornas intressanta vikingatida historia och om en del av de föremål och den information man kan ta del av i museet Drottens kyrkoruin. Besöksguiden hänvisar också vidare till andra besöksguider om man vill läsa mer.

Det är bra att vara medveten om att informationen i den här besöksguiden skiljer sig på flera punkter från informationen i museet Drottens kyrkoruin. Utställningen i museet installerades efter den arkeologiska undersökningen som gjordes mellan 1982 och 1984, och har inte uppdaterats sedan dess. Den här besöksguiden, och de andra som den hänvisar till, har uppdaterats med information och nya tolkningar av historien. Därför skiljer sig informationen åt.

Entré och öppettider till Drottens kyrkoruin

Eftersom museet är obemannat finns det inga fasta öppettider. Man kan besöka Drottens kyrkoruin genom entrén till föreningen Gamla Lunds kansli eller restaurang Gattostretto när de har öppet. Söndagar är det helt stängt och oftast också under tre, fyra veckor omkring månadsskiftet juli - augusti. Man kommer ner till Drottens kyrkoruin via en spiraltrappa, men det finns också en hiss. Det finns även en toalett nere i Drottens kyrkoruin.

Entrén till Drottens kyrkoruin i Lund Man kommer till Drottens kyrkoruin antingen genom dörren till vänster när föreningen Gamla Lunds kansli har öppet eller genom dörren till höger när restaurang Gattostretto har öppet.

De arkeologiska undersökningarna av Kattesundskyrkorna

På kartan i nästa avsnitt ser man var de fyra Kattesundskyrkorna fanns. Redan 1961 hittades östra Kattesundskyrkan (D) som anses vara den största stavkyrkan som har hittats i Norden. Åren 1982-1984 gjordes en stor arkeologisk undersökning innan det skulle byggas bostadshus. Då hittades lämningarna av Treenighetens kyrka Trinitas (A), den träkyrka som brukar kallas för Södra Kattesundskyrkan (C) och ruinen efter kyrkan Drotten (B), helgad åt Trinitas Salvator eller Treenigheten och Frälsaren, som var byggd av sten. Medan den arkeologiska undersökningen pågick började opinionen växa för att bevara ruinen efter Drotten och därför skapades museet Drottens kyrkoruin som öppnades 1987.

Den stora parkeringsplatsen vid Kattesund i Lund år 1982 En bild av Kattesundsområdet mot nordväst, tagen av Hagblom Foto den 24 augusti 1982, innan den stora arkeologiska undersökningen började. Många av byggnaderna, bland annat den höga muren i mitten av bilden och lastbryggan längst till höger, finns kvar än idag.

Karta över platserna för Kattesundskyrkorna

Kartan nedan visar var de fyra Kattesundskyrkorna fanns och den vita pilen visar entrén till Drottens kyrkoruin. Kyrkorna har intressant, och i några fall väldigt komplex historia, som man kan läsa mer om i besöksguiderna om respektive kyrka. Den äldsta av kyrkorna var kung Svend Tveskægs träkyrka, Treenighetens kyrka Trinitas (A), som byggdes omkring år 987. Den ersattes av Drotten (B), som troligen började byggas på 1020-talet, och byggdes klar på 1040-talet. Drotten byggdes dessutom om minst två gånger. Södra Kattesundskyrkan (C) byggdes som en träkyrka under 1040-talet. Den föregicks av ett skjul där det göts två kyrkklockor omkring 1042–1043, varav åtminstone den ena troligen var till Drotten. Östra Kattesundskyrkan (D) byggdes som en träkyrka omkring år 1050 och undersöktes arkeologiskt 1961 och 1974. Det är den största stavkyrkan som har hittats i Norden. Delar av kyrkans väggar är utmärkta med vit gatsten i trottoaren.

Karta över de fyra Kattesundskyrkorna i Lund Platserna där Kattesundskyrkorna och kyrkogårdarna fanns. Pilen visar var entrén till Drottens kyrkoruin finns.

Karta för besökare över Drottens kyrkoruin

Kartan nedan visar de föremål och den information i museet Drottens kyrkoruin som den här besöksguiden berättar om. Pilen visar var man kommer ner till Drottens kyrkoruin via en spiraltrappa. Till vänster om trappan finns toalett och till höger finns hiss. Det ljusaste området i kartan är tillgängligt för besökare

Karta över Drottens kyrkoruin i Lund Karta över Drottens kyrkoruins olika föremål och information som den här besöksguiden berätta om.

1) Gravkammare för kung Svend Tveskæg

Det finns information som tyder på att kung Svend Tveskægs kvarlevor begravdes i en gravkammare under koret till Treenighetens träkyrka Trinitas (A) som han själv lät bygga omkring år 987. Det var den äldsta av de fyra Kattesundskyrkorna, men graven var tom när den undersöktes arkeologiskt. Kung Knut den Store kan ha flyttat sin far Svend Tveskægs kvarlevor till en ny gravkammare som fanns under koret i Drotten (B). Gravkammaren var 6,3 meter bred och 4,9 meter lång med en takhöjd på 1,6-1,8 meter och kan ha varit övertäckt med ett tak av trä eller med låga korsvalv, men det kan vara svårt att se den i ruinen. Den här gravkammaren var också tom när den undersöktes arkeologiskt så kvarlevorna som funnits där måste ha flyttats igen, men det finns ingen information om var de kan ha tagit vägen. Det verkar som om gravkammaren fylldes igen först omkring år 1150 då Drotten tagits över av premonstratensordern för att fungera som klosterkyrka. Tiden för när gravkammaren fylldes igen stämmer i så fall väl överens med tiden för när Lunds domkyrka invigdes, den 1 september 1145. Besöksguiderna om Treenighetens kyrka Trinitas och Drotten berättar mer om det här.

Platsen för gravkammaren under koret till kyrkan Drotten i Lund Gravkammaren som fanns under koret i Drotten där kung Svend Tveskægs kvarlevor kanske varit begravda.

2) Gravkammare för biskop Bernhard

Det fanns också en gravkammare under den östra delen av långhuset till Drotten. Det verkar som om Drotten började byggas på 1020-talet under ledning av biskop Bernhard, som kung Knut den Store hämtade till Lund från England, men att bygget stannade av omkring år 1030 när Bernhard dog. Troligen begravdes Bernhard i den här gravkammaren. Gravkammaren var 9 meter bred, vilket var lika mycket som långhusets bredd, och 6 meter lång med en takhöjd på högst 1,5 meter. Den kan ha varit övertäckt med ett tak av trä eller med låga korsvalv. Gravkammaren var tom när den undersöktes arkeologiskt så de kvarlevor som varit begravda i den måste ha flyttats, men vart de tagit vägen finns det ingen information om. Det verkar som om gravkammaren fylldes igen i början av 1100-talet när Drotten byggdes om för att fungera som tillfällig ärkebiskopskyrka fram tills Lunds domkyrka kunde invigas. Besöksguiden om Drotten berättar mer om det.

Platsen för den större gravkammaren under främre delen av långhuset i kyrkan Drotten i Lund Platsen där den större gravkammaren fanns under östra delen av långhuset i Drotten, där biskop Bernhards kvarlevor kanske varit begravda.

3) Information om Treenighetens kyrka Trinitas

I montern i bilden nedan visas en modell av hur Treenighetens kyrka Trinitas (A) kan ha sett ut. Enligt krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" lät Svend Tveskæg bygga den omkring år 987, och det berättas lite om den. När utställningen i Drottens kyrkoruin gjordes på 1980-talet så var det här den äldsta kyrkan som man kände till i Skåne. Enligt krönikan föregicks kungsgårdskyrkan Sankt Clemens, byggd av sten, av en träkyrka som byggdes på 960-talet. Det var då den första kyrkan som byggdes i Lund, och kanske också den första kyrkan i Skåne. Johannes Döparens kyrka, som fanns på norra sidan av Lunds domkyrka, byggdes enligt krönikan år 975 och är också äldre än Treenighetens kyrka Trinitas. Treenighetens kyrka Trinitas historia är ändå väldigt intressant, inte minst eftersom det verkar som om Svend Tveskæg begravdes i en gravkammare under koret, vilket man kan läsa mer om i besöksguiden om Svend Tveskægs kyrka.

En modell av kung Svend Tveskægs Treenighetens kyrka Trinitas i Drottens kyrkoruin i Lund

4) Information om Södra Kattesundskyrkan

I montern i bilden nedan visas en modell av hur Södra Kattesundskyrkan (C) kan ha sett ut och det berättas lite om den. Innan kyrkan byggdes fanns där ett skjul som använts som klockgjutarverkstad, daterad till omkring 1042–1043. Åtminstone den ena av de två klockorna som göts där förmodas varit till Drotten (B). Kyrkan byggdes troligen på 1040-talet, något tidigare än vad montern säger, som en kyrka för de engelska klockgjutarna som fick sin sista vila på kyrkogården. Hela kyrkan var 19 meter lång och 6,5 meter bred varav långhuset var 15 meter långt och koret var 4 gånger 4 meter stort. Man kan läsa mer om Södra Kattesundskyrkan i besöksguiden om Kyrkostaden Lund.

En modell av södra Kattesundskyrkan i Drottens kyrkoruin i Lund

5) Stavar från Östra Kattesundskyrkan

På golvet nedanför montrarna står två grupper med de nedersta stumparna från av stavar som ingått i Östra Kattesundskyrkan (D). De har daterats till omkring år 1050, och därför förmodas kyrkan ha byggts omkring år 1050. En intressant sak är att elva stavar daterades till omkring år 850, vilket är långt före år 964 då den danska kungamakten erövrade de sydvästra delarna av Skåne och Uppåkra. De stavarna måste ha kommit från någon annan tidigare byggnad som kan ha funnits någon annanstans än där Lund finns numera. Det ligger nära till hands att anta att det kan ha varit från Uppåkra. Kyrkan undersöktes arkeologiskt 1961 och 1974. En markering med vit gatsten i trottoaren visar var den fanns. Kyrkan var 26 meter lång, långhuset var 18 meter långt och 11 meter brett medan koret var 8 gånger 8 meter stort. Det sägs vara den största stavkyrkan som har hittats i Norden. Man kan läsa mer om Södra Kattesundskyrkan i besöksguiden om Kyrkostaden Lund.

Bevarade rester av stavar från östra kattesundskyrkan i Drottens kyrkoruin i Lund

6) Film om Kattesundskyrkorna

En pulpet med en informationsfilm i Drottens kyrkoruin i Lund Montern med informationsfilm om Svend Tveskægs kyrka (A) och Drotten (B). Filmen är ca. 5 minuter lång och berättar på svenska eller engelska om kung Svend Tveskægs kyrka (A) och Drotten (B). Filmen är intressant, men det har kommit mycket ny information och nya tolkningar sedan 1980-talet då filmen gjordes, så en stor del av informationen stämmer inte längre.

I filmen visas en modell där Drotten har två torn men så har Drotten troligen aldrig sett ut. Den modell (11) man kan se i Drottens kyrkoruin ger en mer korrekt bild av hur Drotten kan ha sett ut. Efter en ombyggnad omkring 1180 såg Drotten ut som modell (12).

7) Fragment av sten på väggen

På väggen sitter tre fragment av sten som hittades i rivningsmassorna som lämnades kvar efter att Drotten rivits, vilket skedde efter reformationen av den danska kyrkan den 30 oktober 1536. Manshuvudet skulle kunna vara en bild av en kung eller Kristus.

Fragment av sten från kyrkan Drotten i Drottens kyrkoruin i Lund

8) Information om Drotten

I montern i bilden nedan informeras om Drottens (B) komplexa byggnadshistoria. Det har kommit så mycket ny information och nya tolkningar sedan 1980-talet då utställningen i Drottens kyrkoruin gjordes, så att en stor del av informationen inte stämmer längre.

Den första kyrkan verkar ha byggts redan på 1020-talet. Den bestod då bara av koret med absid och ett kort långhus samt de två gravkamrarna. Den ena gravkammaren fanns under koret. Det verkar som om Svend Tveskægs kvarlevor begravdes i den efter att ha flyttats från gravkammaren i Treenighetens kyrka Trinitas (A). Den andra lite större gravkammaren fanns under det korta långhuset. Biskop Bernhards kvarlevor kan ha begravts där efter att han avlidit omkring år 1030, vilket verkar ha gjort att det fortsatta bygget av Drotten stannade av. Först när biskop Henrik kom till Lund i början av 1040-talet återupptogs bygget av Drotten som blev färdigbyggd omkring år 1050.

Information om kyrkan Drotten i utställningen i Drottens kyrkoruin i Lund

Senast år 1059 bildades Lunds stift när Skåne delades in i två biskopsstift, ett i Lund och ett i Dalby. Henrik blev då biskop i Lund med Drotten som sin biskopskyrka. Därför måste Drotten ses som Lunds första domkyrka. Egino blev samtidigt biskop i Dalby och påbörjade bygget av Dalby kyrka. Henrik avled omkring år 1066 och de två biskopsstiften slogs då samman till ett stift med Drotten som biskopskyrka och Egino som Lunds stifts andra biskop. Drotten fortsatte sannolikt att vara Lunds biskopskyrka, och från det att Lund blev ärkebiskopssäte år 1103, den första ärkebiskopskyrkan i Skandinavien fram tills Lunds domkyrka invigdes den 1 september 1145.

I utställningens information sägs att den första biskopen för Lunds stift hade en föregångare till Lunds domkyrka, byggd omkring år 1060, som sin biskopskyrka. Det finns lämningar av en stor byggnad av sten under Lunds domkyrka, och man trodde länge att det var en biskopskyrka som var föregångare till Lunds domkyrka, som kan ha byggts omkring år 1060. Nya undersökningar av den byggnaden, tillsammans med uppgifter i historiska skriftliga källor, tyder på att den kan ha byggts redan omkring 1030. Den kan ha varit till för något slags klosterverksamhet som ombildades till Sankt Laurentius kaniksamfund vid Lunds domkyrka i och med kung Knut den Heliges gåvobrev den 21 maj 1085. Det här kan man läsa mer om i besöksguiden om klosterbyggnaden under Lunds domkyrka.

Den första ombyggnaden av Drotten gjordes troligen omkring år 1110 och verkar ha varit för att anpassa Drotten till ärkebiskopskyrka tills Lunds domkyrka blev färdig. Den andra ombyggnaden av Drotten gjordes omkring år 1180 när Drotten var klosterkyrka för premonstratensorden. De började använda den som sin klosterkyrka någon gång efter att Lunds domkyrka invigdes, men något gjorde att klosterverksamheten lades ner i början av 1200-talet. Därefter användes Drotten som sockenkyrka fram till reformationen den 30 oktober 1536, och fungerade som en stadskyrka för stadens borgerskap.

Markering i trottoaren vid Kattesund för murarna till Drottens kyrka i Lund Grå gatsten i trottoaren utanför Drottens kyrkoruin visar var murarna fanns för Drottens kyrka.

Besöksguiden om Drotten berättar mycket mer utförligt om byggnadshistorien och de historiska händelserna som kyrkan var en viktig del av.

9) Historisk tidslinje

Den historiska tidslinjen i bilden nedan sträcker sig från 900-talet till slutet av 1600-talet. Den är uppdelad i två delar där den övre delen tar upp intressanta historiska händelser runt om i världen medan den nedre tar upp intressanta historiska händelser i Lund. Det finns också vackra illustrationer för många av händelserna. Sedan tidslinjen skapades har Lunds äldsta historia skrivits om. Numera vet man att Lunds historia börjar omkring år 964. Uppåkras historia börjar omkring 100 år f.Kr. och sträcker sig fram till år 964 då den danska kungamakten erövrade Skåne, vilket man kan läsa om utförligt på sidan om Lunds äldsta vikingatida historia.

En historisk tidslinje i Drottens kyrkoruin i Lund

10) Modell av Drotten som klosterkyrka och sockenkyrka

En modell i Drottens kyrkoruin av kyrkan Drotten då den blivit en sockenkyrka i Lund Modellen i den här montern visar hur Drotten (B) såg ut efter en ombyggnad omkring 1180, då kyrkan var klosterkyrka åt premonstratensorden. Ombyggnaden gjorde att det tidigare koret, som hade två transept, revs ner och ersattes med ett nytt 18 meter långt och 8,5 meter brett kor med absid, vilket medförde att kyrkan blev 51,5 meter lång.

I början av 1200-talet avvecklades klostret. Under resten av medeltiden var Drotten sockenkyrka för Drottens församling och fungerade som stadskyrka för stadens borgerskap. Någon gång under 1300-talet byggdes det ett kapell på kyrkans norra sida, men det finns inte med i den här modellen. I besöksguiden om Drotten kan man läsa mer om premonstratensorden och hur Drotten byggdes om under deras tid i Lund.

11) Modell av Henriks biskopskyrka

En modell av kyrkan Drotten som visar hur den såg ut då den var kyrka för Lunds biskop Modellen i den här montern visar hur Drotten (B) såg ut när den blev färdigutbyggd någon gång omkring 1050. Byggnationen leddes av biskop Henrik som räknas som Lunds stifts förste biskop. Drotten började troligen byggas någon gång på 1020-talet, men det verkar som om byggnationen stannade av någon gång omkring 1030, i samband med att den dåvarande biskopen Bernhard avled.

Så som Drotten ser ut i den här modellen såg kyrkan ut när biskopsstiftet bildades i Lund senast år 1059 med Henrik som biskop. Eftersom Drotten var Henriks biskopskyrka så måste den ses som Lunds första domkyrka. Det fanns visserligen inget domkapitel vid den tiden. Det inrättades först med kung Knut den Heliges gåvobrev den 21 maj 1085, och då var Drotten fortfarande Lunds biskopskyrka.

I besöksguiden om Drotten kan man läsa mer om biskop Henrik, hur Drotten såg ut under hans tid och om kyrkopolitiken som ledde fram till att han blev den förste biskopen i Lunds stift.

12) Tornet i väster

Det som finns att se är de mycket stora stenar som utgjorde en 12 meter bred och 12 meter lång grund till ett torn med förhall som fanns i väster. Grunden anlades troligen i samband med att Drotten byggdes om någon gång omkring 1110, vilket verkar ha varit för att kunna fungera som tillfällig ärkebiskopskyrka tills Lunds domkyrka invigdes den 1 september 1145. Då revs koret och det tidigare tornet i öster, men det byggdes inte något nytt torn i öster då utan grunden täcktes med sandstensflis och jord. Något senare byggdes ett 10,5 gånger 10,5 meter stort torn på stengrunden. Då inrättades det troligen en gallerivåning på andra våningen i tornet som kan ha varit de kungligas plats i kyrkan.

Bottenvåningen i tornet användes som privat gravkapell under några generationer. Totalt åtta personer var begravda där, fyra vuxna män, varav en uppnådde hög ålder, två vuxna kvinnor och två barn. En av dem var den välborna Margareta (15). I besöksguiden om Drotten kan man läsa mer om hur Drotten och dess torn såg ut, och om de gravar som fanns där.

Platsen för tornet till kyrkan Drotten i Drottens kyrkoruin i Lund Platsen där det nya tornet fanns i väster, som troligen byggdes någon gång under första halvan av 1100-talet.

13) Information om klockor och klockringning

I montern i bilden nedan berättas om kyrkklockor och hur klockringning styrde livet i städerna under medeltiden. I Lund fanns det 22 kyrkor och fyra stora kloster från mitten av 1200-talet fram till reformationen av den danska kyrkan den 30 oktober 1536. Kyrkorna ringde för att kalla till gudstjänst en eller flera gånger per dag, vilket måste ha hörts över hela det medeltida Lund. I besöksguiden om Kyrkostaden Lund kan man läsa om alla kyrkorna som fanns i Lund och se på en karta var de fanns.

Information i utställningen till Drottens kyrkoruin om kyrkklockor och klockringning

14) Klockgjutningsgropen

Några bevarade fragment i utställningen till Drottens kyrkoruin från gjutning av kyrkklockor Innan Södra Kattesundskyrkan (C) byggdes fanns det ett skjul som fungerade som en klockgjutarverkstad, daterad till omkring 1042–1043, på den platsen. Det göts två klockor där och åtminstone den ena förmodas varit till Drotten (B), som fick sitt torn över koret omkring 1050. I montern visas en bild av en av de två klockgjutningsgroparna och några fragment som hittades på platsen. På 1040-talet byggdes där en kyrka, troligen för de engelska klockgjutarna som fick sin sista vila på kyrkogården. Man kan läsa mer om Södra Kattesundskyrkan i besöksguiden om Kyrkostaden Lund.

Information i utställningen till Drottens kyrkoruin om gropen där det gjutits kyrkklockor

15) Den välborna Margaretas gravhäll

Information i utställningen till Drottens kyrkoruin om den välborna Margareta som begravdes i kyrkan Drotten Gravhällen som nämner den välborna Margareta låg över en gravkista som hittades i mitten av tornets bottenvåning. Det var troligen den första graven som anlades där. Gravkistan var gjord med samma typ av vanliga kvaderhuggna stenar som användes vid byggnadsarbetena. Den dödes huvud vilade på en byggnadssten av krita som tidigare hade ingått i en så kallad rundbågsfris i kyrkan.

Benen i kistan undersöktes av en osteolog, en forskare som är specialiserad på ben och skelett. Det konstaterades att benen kom från en kvinna som var i 35-årsåldern då hon avled. Längs med sidorna på gravhällen finns minuskelinskrift, en historisk handskrift gjord med små bokstäver i hexameter som lyder

hac : sita : sunt : fossa : margarete : nobilis : ossa : + quam : locus : inuisis : non : sumat : sed : paradisus

vilket betyder

I denna grav vilar den välborna Margaretas ben. Må hon inte föras till det förhatliga stället, utan till paradiset.

Vem den Margareta som låg i graven var är oklart, men att hon beskrivs som välboren tyder på att hon har adlig bakgrund. Beskrivningen stämmer in väl på Margareta Ingesdotter, som var dotter till den svenske kungen Inge Stenkilsson. Hon blev först drottning i Norge och sedan drottning i Danmark, vilket hon var tills hon dog omkring år 1130. Besöksguiden om Drotten berättar mycket mer om Margareta Ingesdotter.

16) Gravar och gravskick

I montern i bilden nedan visas och berättas om olika typer av gravkistor och gravskick. I montern ser man också en tegelkista med fyra nischer för rökelsekärl som ingick i begravningsceremonin. Graven fanns långt fram till vänster i långhuset till Drotten (B), och innehöll kvarlevorna av en 178 cm lång man som var 25-30 år gammal. En bild visar en guldring med en innefattad ametist som satt på ett av hans fingrar. Det har tolkats som att han skulle kunna varit en av abbotarna från den tid då Drotten var klosterkyrka för premonstratensorden.

Treenighetens kyrka Tinitas av trä (A) och senare Drotten (B) omgavs av en omkring 6 300 m² stor kyrkogård med omkring 3 400 gravar varav omkring 2 700 gravar har dokumenterats. Många begravdes också inne i kyrkan Drotten. Bland annat användes tornet (12) som privat gravkapell under några generationer. Sammanlagt har det hittats 190 gravar inne i kyrkan, i tornet, långhuset och koret. Man kan läsa mer om det i besöksguiderna om Treenighetens kyrka Tinitas och Drotten.

Information i utställningen till Drottens kyrkoruin om olika gravar och olika gravskick