× [Bild]

Drottens kyrkoruin

Besöksupplevelse Museum
ca. 1 timme
Fri entré
tillgängligt
Varierande öppettider
högupplöst karta Se också
Svend Tveskægs kyrka
Drottens kyrka
Kyrkostaden Lund
Drottens kyrkoruin är ett obemannat källarmuseum där man kan se den bevarade ruinen efter kyrkan Drotten, som var byggd av sten, och de tre andra Kattesundskyrkorna, som var byggda av trä. Den här besöksguiden berättar om de fyra kyrkornas intressanta vikingatida historia och om de föremål och den information man kan ta del av i museet Drottens kyrkoruin. Besöksguiden hänvisar också vidare till andra besöksguider om man vill läsa mer.

Det finns information som tyder på att kung Svend Tveskægs kvarlevor begravdes i en gravkammare i den äldsta av de tre träkyrkorna våren 1014, och flyttades till en ny gravkammare i Drotten någon gång på 1020-talet. Drotten blev senast år 1059 vad som måste anses ha varit Lunds första domkyrka, och troligen tillfällig ärkebiskopskyrka för hela det kristna Skandinavien från 1103 tills Lunds domkyrka invigdes den 30 september 1145. I tornet till Drotten hittades en grav för en Margareta som kan ha varit den Margareta som först var Norges drottning och sedan Danmarks drottning fram till sin död 1130. Efter reformationen av den danska kyrkan den 30 oktober 1536, revs Drotten och det är ruinen från hur kyrkan såg ut då som man nu kan se i museet Drottens kyrkoruin.

Drottens kyrkoruin i Lund

Det är bra att vara medveten om att informationen i den här besöksguiden skiljer sig på flera punkter från den information man kan ta del av i museet Drottens kyrkoruin. Utställningen i museet installerades efter utgrävningen på 1980-talet och har inte uppdaterats sedan dess. Ny information och nya tolkningar av historien som ligger till grund för innehållet i den här besöksguiden gör därför att beskrivningarna skiljer sig åt.

Entré och öppettider

Eftersom museet är obemannat finns det inga fasta öppettider. Man kan besöka Drottens kyrkoruin genom entrén till föreningen Gamla Lunds kansli eller restaurang GattostrettoKattesund 6A när någon av dem är öppna. Söndagar är det helt stängt och oftast också under tre, fyra veckor omkring månadsskiftet juli - augusti. Man kommer ner till Drottens kyrkoruin via en spiraltrappa, men det finns hiss också. Det finns även toalett nere i Drottens kyrkoruin.

Man kommer till Drottens kyrkoruin antingen genom dörren till vänster när föreningen Gamla Lunds kansli håller öppet eller genom dörren till höger när restaurang Gattostretto håller öppet.

Kattesundskyrkorna

Redan 1961 hade man hittat östra Kattesundskyrkan (D) som anses vara den största stavkyrkan som har hittats i Norden. 1982-1984 gjordes en stor arkeologisk undersökning vid Kattesund här i Lund innan det skulle byggas bostadshus. Då hittades lämningarna av kung Svend Tveskægs träkyrka (A), den träkyrka som brukar kallas för Södra Kattesundskyrkan (C) och ruinen efter Drotten (B) som var byggd av sten. Medan den arkeologiska undersökningen pågick började opinionen växa för att bevara ruinen efter Drotten och därför skapades museet Drottens kyrkoruin som öppnades för besök 1987.

En bild av Kattesundsområdet mot nordväst, som togs av Hagblom Foto den 24 augusti 1982, innan den stora arkeologiska undersökningen började. Många av byggnaderna, bland annat den höga muren i mitten av bilden och lastbryggan längst till höger, finns kvar än idag.

Kartan nedan visar var de fyra Kattesundskyrkorna fanns och den vita pilen visar var entrén finns till Drottens kyrkoruin. Kyrkorna har intressant och i några fall väldigt komplex historia som man kan läsa mer om i besöksguiderna om respektive kyrka. Den äldsta av kyrkorna var kung Svend Tveskægs träkyrka (A) som byggdes omkring år 990. Den ersattes av Drotten (B) som troligen började byggas på 1020-talet, och byggdes klar på 1040-talet. Senare byggdes den om minst två gånger. Södra Kattesundskyrkan (C) byggdes som en träkyrka under 1040-talet. Den föregicks av ett skjul där det göts två kyrkklockor omkring 1042–1043, varav åtminstone den ena troligen var till för Drotten. Östra Kattesundskyrkan (D) byggdes som en träkyrka omkring år 1050 och undersöktes arkeologiskt 1961 och 1974. Det är den största stavkyrkan som har hittats i Norden. Den är utmärkt med vit gatsten i trottoaren vid Kattesund.

Karta över de fyra Kattesundskyrkorna i Lund Platserna där Kattesundskyrkorna och deras kyrkogårdar fanns. Pilen visar var entrén till Drottens kyrkoruin finns.

Drottens kyrkoruin

Kartan nedan visar de föremål och den information i museet Drottens kyrkoruin som den här besöksguiden berättar om. Pilen visar var man kommer ner till Drottens kyrkoruin via en spiraltrappa. Till vänster om trappan finns toalett och till höger finns hiss.

Karta över Drottens kyrkoruin i Lund Karta över Drottens kyrkoruins olika föremål och information.

1) Gravkammare för kung Svend Tveskæg

Det finns information som tyder på att kung Svend Tveskægs kvarlevor begravdes i en gravkammare under koret till Svend Tveskægs träkyrka (A), den äldsta av de fyra Kattesundskyrkorna, men graven var tom när den undersöktes arkeologiskt. Det kan ha varit så att kung Knut den Store flyttade sin far Svend Tveskægs kvarlevor till en ny gravkammare som fanns under koret i Drotten (B). Det kan vara svårt att se gravkammaren i ruinen, men den var 6,3 meter bred och 4,9 meter lång med en takhöjd på 1,6-1,8 meter och kan ha varit övertäckt med ett tak av trä eller med låga korsvalv. Den här gravkammaren var också tom när den undersöktes arkeologiskt, så kvarlevorna som funnits där måste ha flyttats igen men det finns ingen information om var de kan ha tagit vägen. Det verkar som om gravkammaren fylldes igen först omkring år 1150 då Drotten tagits över av premonstratenserna för att fungera som klosterkyrka. Tiden för när gravkammaren fylldes igen stämmer i så fall väl överens med tiden för när Lunds domkyrka invigdes, den 1 september 1145. Besöksguiderna om Svend Tveskægs kyrka och Drotten berättar mer om det här.

2) Gravkammare för biskop Bernhard

Det fanns också en gravkammare under östra delen av långhuset till Drotten. Det verkar som om Drotten började byggas på 1020-talet under ledning av biskop Bernhard, som kung Knut den Store hämtade till Lund från England, men att bygget stannade av omkring år 1030 när Bernhard dog. Troligen begravdes Bernhard i den här gravkammaren. Gravkammaren var 9 meter bred, vilket var lika mycket som långhusets bredd, och 6 meter lång med en takhöjd på högst 1,5 meter, och kan ha varit övertäckt med ett tak av trä eller med låga korsvalv. Gravkammaren var tom när den undersöktes arkeologiskt så de kvarlevor som varit begravda i den måste ha flyttats, men vart de tagit vägen finns det ingen information om. Det verkar som om gravkammaren fylldes igen i början av 1100-talet när Drotten byggdes om för att fungera som tillfällig ärkebiskopskyrka fram tills Lunds domkyrka kunde invigas. Besöksguiden om Drotten berättar mer om det.

3) Information om Svend Tveskægs kyrka

I montern visas en modell av hur kung Svend Tveskægs kyrka (A), som byggdes omkring år 990, kan ha sett ut, och det berättas lite om den. När utställningen i Drottens kyrkoruin gjordes på 1980-talet så var det här den äldsta kyrkan som man kände till i Skåne. Med ny information verkar kungsgårdskyrkan Sankt Clemens ha föregåtts av en träkyrka som byggdes på 960-talet och i så fall var den äldsta kyrkan i Lund, och troligen också den äldsta kyrkan i Skåne. Toke Gormssons kyrka, som fanns på norra sidan av Lunds domkyrka, byggdes år 975 och är också äldre än Svend Tveskægs kyrka. Kyrkans historia är ändå väldigt intressant, inte minst eftersom det verkar som om Svend Tveskæg begravdes i en gravkammare under koret, vilket man kan läsa mer om i besöksguiden om Svend Tveskægs kyrka.

4) Information om Södra Kattesundskyrkan

I montern visas en modell av hur Södra Kattesundskyrkan (C) kan ha sett ut och det berättas lite om den. Innan kyrkan byggdes fanns där ett skjul som fungerat som klockgjutarverkstad, som daterats till omkring 1042–1043. Åtminstone den ena av de två klockor som göts där förmodas varit till för Drotten (B). Kyrkan byggdes troligen på 1040-talet, något tidigare än vad montern säger, som en kyrka för de engelska klockgjutarna som fick sin sista vila på kyrkogården. Hela kyrkan var 19 meter lång och 6,5 meter bred varav långhuset var 15 meter långt och koret var 4 gånger 4 meter stort. Man kan läsa mer om Södra Kattesundskyrkan i besöksguiden om Kyrkostaden Lund.

5) Stavar från Östra Kattesundskyrkan

På golvet nedanför montrarna står två grupper med de nedersta stumparna av stavar som ingått i Östra Kattesundskyrkan (D). De har daterats till omkring år 1050, och därför förmodas kyrkan ha byggts omkring år 1050. En intressant sak är att elva stavar daterades till omkring år 850, vilket är långt före år 964 då den danska kungamakten erövrade de sydvästra delarna av Skåne och Uppåkra och anlade Lund. De stavarna måste ha kommit från någon annan tidigare byggnad som måste funnits någon annanstans än där Lund finns numera. Det ligger nära till hands att anta att det kan ha varit i Uppåkra. Kyrkan undersöktes arkeologiskt 1961 och 1974, och en markering med vit gatsten i trottoaren vid Kattesund visar var den fanns. Kyrkan var 26 meter lång, långhuset var 18 meter långt och 11 meter brett medan koret var 8 gånger 8 meter stort. Det sägs vara den största stavkyrkan som har hittats i Norden. Man kan läsa mer om Södra Kattesundskyrkan i besöksguiden om Kyrkostaden Lund.

6) Film om Kattesundskyrkorna

Montern med informationsfilm om Svend Tveskægs kyrka (A) och Drotten (B) på svenska eller engelska. Filmen är ca. 5 minuter lång och berättar på svenska eller engelska om kung Svend Tveskægs kyrka (A) och Drotten (B). Filmen är intressant, men det har kommit mycket ny information och nya tolkningar sedan 1980-talet då filmen gjordes, så en stor del av informationen stämmer inte längre.

I filmen visas en modell där Drotten har två torn men så har Drotten troligen aldrig sett ut. Den modell (11) man kan se i Drottens kyrkoruin visar mycket mer korrekt hur Drotten kan ha sett ut. Efter en ombyggnad omkring 1180 såg Drotten ut som den modell (12) som man också kan se i Drottens kyrkoruin.

7) Fragment av sten på väggen

På väggen sitter tre fragment av sten som hittats i rivningsmassorna som lämnades kvar efter att Drotten rivits, vilket skedde efter reformationen av den danska kyrkan den 30 oktober 1536. Manshuvudet skulle kunna vara en bild av en kung eller Kristus.

8) Information om Drotten

I montern informeras om Drottens (B) komplexa byggnadshistoria. Det har kommit så mycket ny information och nya tolkningar sedan 1980-talet då utställningen i Drottens kyrkoruin gjordes, så en stor del av informationen stämmer inte längre.

Den första kyrkan verkar ha byggts redan på 1020-talet. Den bestod då bara av koret med absid och ett kort långhus samt de två gravkamrarna. Den ena gravkammaren fanns under koret. Det verkar som om Svend Tveskægs kvarlevor begravdes i den efter att ha flyttats från gravkammaren i Svend Tveskægs kyrka (A). Den andra och lite större gravkammaren fanns under det korta långhuset. Det verkar som om kung Knut den Stores biskop Bernhards kvarlevor begravdes där efter att han avlidit omkring år 1030, vilket verkar ha gjort att det fortsatta bygget av Drotten då stannade av. Först när biskop Henrik kallats till Lund i början av 1040-talet återupptogs bygget av Drotten som blev färdigutbyggd omkring år 1050.

Senast år 1059 bildades Lunds stift när Skåne delades in i två biskopsstift, ett i Lund och ett i Dalby. Då blev Henrik biskop i Lund med Drotten som sin biskopskyrka. Därför måste Drotten ses som Lunds första domkyrka. Egino blev biskop i Dalby, men han blev senare Lunds stifts andra biskop omkring 1066 när Henrik avled. De två biskopsstiften slogs då samman till ett stift med Drotten som biskopskyrka. Drotten fortsatte sannolikt att vara Lunds biskopskyrka, och från 1103 den första ärkebiskopskyrkan i Skandinavien, fram till dess att Lunds domkyrka invigdes den 1 september 1145.

Det finns lämningar av en stor byggnad av sten under Lunds domkyrka, och man trodde länge att det var en biskopskyrka som var föregångare till Lunds domkyrka. Nya undersökningar av den byggnaden, tillsammans med uppgifter i historiska skriftliga källor, tyder på att den kan ha byggts redan så tidigt som omkring 1030. Den kan ha varit till för något slags klosterverksamhet som ombildades till Sankt Laurentius kaniksamfund vid Lunds domkyrka i och med kung Knut den Heliges gåvobrev den 21 maj 1085. Det här kan man läsa mer om i besöksguiden om klosterbyggnaden under Lunds domkyrka.

Den första ombyggnaden av Drotten gjordes troligen omkring år 1110 och verkar ha varit för att anpassa Drotten som tillfällig ärkebiskopskyrka tills Lunds domkyrka blev färdig. Den andra ombyggnaden av Drotten gjordes omkring år 1180. Drotten var då klosterkyrka för premonstratensorden som började använda den som sin klosterkyrka någon gång efter att Lunds domkyrka invigdes. Något gjorde dock att klosterverksamheten lades ner i början av 1200-talet. Därefter användes Drotten som sockenkyrka för Drottens socken fram till reformationen den 30 oktober 1536, och fungerade som en stadskyrka för stadens borgerskap.

Besöksguiden om Drotten berättar mycket mer utförligt om byggnadshistorien och de historiska händelserna som kyrkan var en viktig del av.

9 Historisk tidslinje

Den historiska tidslinjen sträcker sig från 900-talet till slutet av 1600-talet. Den är uppdelad i två delar där den övre delen tar upp intressanta historiska händelser runt om i världen medan den nedre tar upp intressanta historiska händelser i Lund. Det finns också små vackra illustrationer för många av händelserna. Sedan tidslinjen skapades har Lunds äldsta historia skrivits om. Numera vet man att Lund anlades år 964 eller något år senare. Uppåkras historia börjar omkring 100 år f.Kr. och sträcker sig fram till år 964 då den danska kungamakten erövrade Skåne, vilket man kan läsa mer om i besöksguiden om Uppåkra.

10) Modell av Drotten som klosterkyrka

Modellen i den här montern visar hur Drotten (B) såg ut efter en ombyggnad som gjordes omkring 1180 då kyrkan var klosterkyrka åt premonstratensorden. Ombyggnaden gjorde att det tidigare koret, som hade två transept, revs ner till grunden och ersattes med ett nytt 18 meter långt och 8,5 meter brett kor med absid, vilket gjorde att kyrkan blev 51,5 meter lång.

I början av 1200-talet avvecklades klostret. Under resten av medeltiden var Drotten sockenkyrka för Drottens församling och fungerade som stadskyrka för stadens borgerskap. Någon gång under 1300-talet byggdes det ett kapell på kyrkans norra sida, men det finns inte med i den här modellen. I besöksguiden om Drotten kan man läsa mer om premonstratensorden och hur Drotten byggdes om under deras tid i Lund.

11) Modell av Henriks biskopskyrka

Modellen i den här montern visar hur Drotten (B) såg ut när den blev färdigutbyggd någon gång omkring 1050 under ledning av biskop Henrik som än idag räknas som Lunds stifts förste biskop. Drotten började troligen byggas någon gång på 1020-talet, men det verkar som om byggnationen stannade av någon gång omkring 1030, i samband med att den dåvarande biskopen Bernhard avled.

Så som Drotten ser ut i den här modellen såg kyrkan också ut när biskopsstiftet bildades i Lund med Henrik som biskop. Eftersom Drotten var Henriks biskopskyrka så måste den ses som Lunds första domkyrka. Det fanns visserligen inget domkapitel vid den tiden. Det inrättades först med kung Knut den Heliges gåvobrev den 21 maj 1085, och då var Drotten fortfarande Lunds biskopskyrka.

I besöksguiden om Drotten kan man läsa mer om biskop Henrik, hur Drotten såg ut under hans tid och om kyrkopolitiken som ledde fram till att han blev den förste biskopen för Lunds stift.

12) Tornet

Det som finns kvar att se är de mycket stora stenar som utgjorde en 12 meter bred och 12 meter lång grund till ett torn med förhall. Grunden anlades troligen i samband med att Drotten byggdes om någon gång omkring 1110, vilket verkar ha varit för att kunna fungera som tillfällig ärkebiskopskyrka tills Lunds domkyrka invigdes den 1 september 1145. Något torn byggdes dock inte då utan grunden täcktes istället med sandstensflis och jord. Något senare byggdes ett 10,5 gånger 10,5 meter stort torn på stengrunden. Troligen inrättades det en gallerivåning på andra våningen i tornet, som kan ha varit de kungligas plats i kyrkan.

Bottenvåningen i tornet användes som privat gravkapell under några generationer. Totalt åtta personer var begravda där, fyra vuxna män, varav en uppnådde hög ålder, två vuxna kvinnor och två barn. En av dem var den välborna Margareta (15). I besöksguiden om Drotten kan man läsa mer om hur Drotten och dess torn såg ut, och om de gravar som fanns där.

13) Information om klockor och klockringning

I montern berättas om kyrkklockor och hur klockringning styrde livet i städerna under medeltiden. I Lund fanns det 22 kyrkor och fyra stora kloster från omkring 1250 fram till reformationen av den danska kyrkan den 30 oktober 1536. De kyrkorna ringde för att kalla till gudstjänst en eller flera gånger per dag vilket måste ha hörts över hela det medeltida Lund. I besöksguiden om Kyrkostaden Lund kan man läsa om alla kyrkorna som fanns i Lund och se på en karta var de fanns.

14) Klockgjutningsgropen

Innan Södra Kattesundskyrkan (C) byggdes fanns det ett skjul som fungerade som en klockgjutarverkstad på den platsen, och som har daterats till omkring 1042–1043. Det göts två klockor där och åtminstone den ena förmodas varit till för Drotten (B) som blev färdigutbyggd med torn över koret omkring 1050. I montern visas en bild av en av de två klockgjutningsgroparna och några fragment som hittades på platsen. På 1040-talet byggdes där sedan en kyrka, troligen för de engelska klockgjutarna som fick sin sista vila på kyrkogården. Man kan läsa mer om Södra Kattesundskyrkan i besöksguiden om Kyrkostaden Lund.

15) Den välborna Margaretas gravhäll

Gravhällen som nämner den välborna Margareta låg över en gravkista som hittades i mitten av tornets bottenvåning. Det var troligen den första graven som anlades där. Gravkistan var gjord med samma vanliga och kvaderhuggna stenar som användes vid byggnadsarbetena. Den dödes huvud vilade på en byggnadssten av krita som tidigare hade ingått i en s.k. rundbågsfris.

Benen i kistan undersöktes av en osteolog, en forskare som specialiserat sig på ben och skelett. Det konstaterades att benen kom från en kvinna som var i 35-årsåldern då hon avled. Längs med sidorna av gravhällen finns minuskelinskrift, en historisk handskrift gjord med små bokstäver i hexameter som lyder

hac : sita : sunt : fossa : margarete : nobilis : ossa : + quam : locus : inuisis : non : sumat : sed : paradisus

vilket betyder

I denna grav vilar den välborna Margaretas ben. Må hon inte föras till det förhatliga stället, utan till paradiset.

Vem den Margareta som låg i graven var är oklart, men att hon beskrivs som välboren tyder på att hon har adlig bakgrund. Beskrivningen stämmer in väl på Margareta Ingesdotter, som var dotter till den svenske kungen Inge Stenkilsson. Hon blev först drottning i Norge och sedan drottning i Danmark vilket hon var tills hon dog omkring år 1130. Besöksguiden om Drotten berättar mycket mer om Margareta Ingesdotter.

16) Gravar och gravskick

I montern visas och berättas om olika typer av gravkistor och gravskick. I montern ser man också en tegelkista med fyra nischer för rökelsekärl som ingick i begravningsceremonin. Graven fanns långt fram till vänster i långhuset till Drotten (B) och innehöll kvarlevorna av en 178 cm lång man som var 25-30 år gammal. En bild visar en guldring med en innefattad ametist som satt på ett av hans fingrar. Det tyder på att han skulle kunna ha varit en av abbotarna från den tid då Drotten var klosterkyrka för premonstratensorden.

Svend Tveskægs kyrka (A) och senare Drotten (B) omgavs av en omkring 6 300 m² stor kyrkogård med omkring 3 400 gravar varav omkring 2 700 gravar har dokumenterats. Många begravdes också inne i kyrkan Drotten. Bl.a. användes tornet (12) som privat gravkapell under några generationer. Det har hittats sammanlagt 190 gravar i tornet, långhuset och koret från medeltiden, då Drotten fungerade som en stadskyrka för stadens borgerskap. Man kan läsa mer om det i besöksguiderna om Svend Tveskægs kyrka och Drottens kyrka.