Promenad i universitetets historia

Besöksupplevelse Promenad
ca. 1 timme Se också
Universitetsstaden Lund
Ett sätt att uppleva universitetsstaden Lund är att gå på promenad till de platser där Lunds akademiska historia tog sin början på 1400-talet och till de platser där Lunds universitet hade sin verksamhet fram till 1900-talet. Sedan dess har universitetet vuxit så att verksamheten numera finns i nordöstra delen av Lund, men också med ett campus i Helsingborg och i Malmö.

Den här universitetshistoriska promenaden beskriver hur Lunds akademiska historia har utspelat sig på platserna man ser i kartan nedan.

1) Gråbrödraklostret - Nordens första högskola

Platsen på Klostergatan där Gråbrödraklostret fanns under medeltiden. Lund blev den första staden i Norden där man kunde få undervisning på akademisk nivå, och det var i franciskanernas klosterkomplex Sankta Katarina, det s.k. Gråbrödraklostret , som låg på Klostergatan som det började.

Franciskanerna kom till Lund 1238 och klosterkyrkan i deras fyrlängade kloster, eller konvent som det kallas för de s.k. tiggarordnarna, invigdes 1276. 1419 föreslog Lunds dåvarande ärkebiskop Peder Lykke att det skulle inrättas en skola för högre utbildning, ett s.k. studium generale, i Gråbrödraklostret. Påven Martin V godkände planerna som godkändes 1425, men det dröjde till 1438 innan undervisningen kom igång.

För att få gå vidare till studier vid ett studium generale måste man ha lärt sig grunderna vid en domskola. Här i Lund grundades domskolan troligen i samband med kung Knut den Heliges gåvobrev den 21 maj år 1085, samma gåvobrev som finansierade bygget av Lunds domkyrka och inrättandet av ett domkapitel.

Sigill med omskriften "S' lectoris principalis studii lundensis" vilket betyder "sigill för lektorn vid högskolan i Lund". Vid studium generale i Lund kunde man få akademisk utbildning upp till vad som kallades för baccalaureus vilket motsvarar filosofie kandidat numera. Studierna bestod av föreläsningar, repetitioner av det man lyssnat på samt disputationer. Vid föreläsningarna lästes och kommenterades bibeln och Petrus Lombardus (som dog ca. 1160) verk Libri quattuor sententiarum. Det var ett verk som användes som dogmatisk handbok vid alla europeiska teologiska fakulteter. De som föreläste kallades lektorer och det fanns en lektor principalis i Lund, alltså en främste lektor, vilket innebär att de måste haft fler föreläsare.

Efter reformationen av den danska kyrkan den 30 oktober 1536 fördrevs franciskanerna och alla andra inom katolska kyrkan från Lund och alla kyrkor utom Lunds domkyrka och Klosterkyrkan revs. Det gjorde också att den akademiska undervisningen hos Gråbrödraklostret upphörde. Sedan dröjde det 132 år innan akademisk undervisning återupptogs igen i Lund.

Grundandet av Lunds universitet

Den 26 februari 1658 gjorde fredsuppgörelsen mellan Sverige och Danmark i Roskilde, att Lund och Skåne blev en del av Sverige efter att ha varit en del av Danmark i nästan 700 år. När den svenske kungen Karl X anlände till Helsingborg en vecka senare, den 5 mars 1658, stod Lunds biskop Peder Winstrup där som representant för det skånska prästerskapet och hälsade honom välkommen med ett tal på latin. Två veckor senare gjorde Karl X ett två dagar långt besök hos Peder Winstrup i Lund där de diskuterade hur den skånska landsdelen skulle kunna integreras med resten av Sverige. Peder Winstrup föreslog att det viktigaste var att upprätta en akademi, alltså ett universitet, i Lund, något som Karl X tyckte var ett bra förslag. Ständerna (adel, präster, borgare och bönder) i de svenska landskapen var däremot inte lika positivt inställda till att inrätta en akademi i Lund och förmyndarregeringen för Karl XI avvisade senare förslaget.

Rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. Bernhard Oelreich som var kyrkoherde i Åsums och Skepparslövs socknar, representerade det skånska prästståndet vid riksdagen 1664 i Stockholm och blev den 15 september 1664 änkedrottning Hedvig Eleonoras hovpredikant. Det finns inte mycket information om vad Bernhard Oelreich diskuterade med änkedrottningen men 1665 fick han träffa rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. De la Gardie var Hedvig Eleonoras förtrogna och den starkaste personen i regeringen och Bernhard Oelreich lyckades övertyga honom om att det vore bra med en akademi i Lund. Magnus Gabriel De la Gardie drev sedan snabbt igenom förslaget och bara drygt ett år senare, den 19 december 1666, skrevs urkunderna för stiftandet av Lunds universitet under av Hedvig Eleonora och förmyndarregeringen.

Drygt ett år senare, den 28 januari 1668, invigdes Lunds universitet som hade fyra fakulteter från början. Det var den teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska fakulteten. Den filosofiska fakulteten var dock bred och skulle kunna sägas motsvara de nuvarande fakulteterna för humaniora, naturvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi.

2) Universitetsföreläsningar i Lunds domkyrka

Lunds domkyrka. Från början hade inte den nya akademien i Lund några egna lokaler utan istället användes Lunds domkyrka . Undervisningen bedrevs i domkyrkans högkor, som var dolt bakom en lektoriemur, och två sidokapell, längs med södra sidoskeppet ut mot Domkyrkoplatsen. Dessa användes inte längre för domkyrkans liturgiska verksamhet sedan reformationen av den danska kyrkan 1536.

Högkoret användes av teologiska fakulteten medan de två sidokapellen användes av de medicinska och juridiska fakulteterna. Universitetets konsistorium eller styrelse använde också Lunds domkyrka för sina sammanträden. I domkyrkan hölls även ceremonin hölls vid invigningen av Lunds universitet den 28 januari 1668. Det fanns inte någon uppvärmning i domkyrkan på den tiden så under vintertid var det ofta väldigt kallt i kyrkan.

3) Liberiet - "Gamla akademien"

Liberiet. Den filosofiska fakulteten använde Liberiet för sin undervisning. Liberiet användes länge av Lunds universitet och när Universitetet senare fick Kungshuset så kallades Liberiet för "Gamla akademien". Liberiet byggdes under andra halvan av 1400-talet för att fungera som domkapitlets bibliotek. Tidigare hade domkapitlets bibliotek funnits i södra sakristian i Lunds domkyrka men med boktryckarkonsten växte antalet böcker snabbt, vilket gjorde att biblioteket behövde större utrymme.

1765 gjordes Liberiets övervåning om till fäktsal och där undervisade "den svenska gymnastikens fader" Per Henrik Ling sina elever mellan 1805 och 1813. Domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius fick 1843 i uppdrag att renovera Liberiet som då var i dåligt skick. Den gamla fäktsalen gjordes om till övningsrum för det akademiska musikkapellet som blev kvar där till 1883, då de flyttade till nya lokaler.

Skånska kriget

Universitetet lockade många studenter redan från början. Under det första året hade universitetet 32 anställda varav hälften var professorer och under de första åtta åren skrevs över 800 studenter in vid universitet. Universitetet hann dock bara verka i drygt åtta år innan verksamheten upphörde igen. Danmark förklarade krig mot Sverige i september 1675 vilket startade det som kommit att kallas för skånska kriget och den 29 juni 1676 invaderade danska trupper hela Skåne. Hos universitetet agerade man snabbt och förde allt av värde till det befästa Malmöhus, vilket gjorde att verksamheten upphörde. Skånska kriget pågick till den 26 september 1679 då ett fredsfördrag skrevs under men Karl XI var tveksam till att låta universitetet återuppta sin verksamhet efter kriget. Först 1682 gav han sitt tillstånd till att verksamheten återupptogs.

4) Kungshuset - Universitets första egna hus

1688 donerade kung Karl XI Lundagård och Kungshuset till universitetet som därmed fick sitt första egna hus. Huset var dock i dåligt skick, inte minst efter de skador som det fick i samband med att en dansk trupp brände ner stora delar av Lund den 11 augusti 1678. Först 1695 fick universitetet också medel för att kunna färdigställa renoveringen av huset så att det gick att använda för universitetets verksamhet från slutet av 1696.

Kungshuset. Från 970-talet då Lund anlades och under större delen av tusentalet var Lundagård en del av kungsgårdens stora område. Under medeltiden fram till reformationen 1536 var det istället platsen för ärkebiskopsborgen Lundagård. Efter reformationen drogs domkapitlets egendom in av danska kronan och Lundagårds län bildades för att förvalta ärkebiskopsborgen. Kungshuset byggdes mellan 1578 och 1584 för att fungera som länsmannens residens och som bostad för den danske kungen när han var på besök i staden. Bl.a. bodde kung Fredrik II där 1584 tillsammans med sin son som skulle hyllas vid skånska landstinget som den blivande kung Christian IV.

1660 köpte biskop Peder Winstrup Kungshuset och gjorde det till bostad för sig och sin familj. Efter ceremonin för invigningen av Lunds universitet den 28 januari 1668 samlades alla gästerna i Kungshuset, med Peder Winstrup som värd, där de bjöds på en överdådig festmåltid. Under natten avslutades invigningen med ett långt fyrverkeri där de lyckades få kungens monogram att lysa upp i vinternatten. Peder Winstrup dog 1679 och 1680 drogs Kungshuset och Lundagård in till kronan i samband med Karl XI:s reduktion, då alla egendomar som ägdes av adeln men som tidigare tillhört kronan drogs in till kronan igen. Slutligen donerades Kungshuset till Lunds universitet 1688.

Kungshuset hade bara två våningar från början. I övervåningens västra del fanns konsistorierummet och ett större auditorium med bänkar och två katedrar och det rummet var tänkt att fungera som lokal för disputationer. 1736 byggdes det en anatomisk teater i den delen av huset. I övervåningens östra del fanns universitetsbiblioteket och när Karl XII regerade Sverige från Lund mellan 1716 och 1718 så besökte han ofta det och satt där och läste. På första våningen fanns två lärosalar där den större av dem motsvarar den nuvarande Carolinasalen som finns i den västra delen av huset. Några mindre rum på första våningen inreddes för att fungera som universitetsbokhandel.

Universitetsbiblioteket i Kungshuset omkring år 1900.

Under de första åren hade universitetet inget eget bibliotek utan Peder Winstrups privata boksamling fick fungera som bibliotek. 1671 fick universitetet ta över domkapitlets bibliotek som fanns i Liberiet sedan 1400-talet. Det bestod av omkring 300-400 böcker och 13 handskrifter.

1684 donerade Karl XI den Gripenhielmska samlingen med uppåt 6 000 böcker till universitetsbiblioteket. Edmund Gripenhielm hade varit lärare för Karl XI och samlingen hade han förvärvat när han gjorde resor i Europa som inspektor för Kungliga biblioteket. Många av böckerna var dyrbarheter, varav många hade plundrats som krigsbyten från bibliotek i bl.a. Polen, Österrike, Tyskland och Danmark under trettioåriga kriget.

1698 införde kung Karl XII systemet med pliktleveranser vilket innebar att ett exemplar av allt som trycks i Sverige ska levereras till bl.a. Universitetsbiblioteket här i Lund. Det gjorde att samlingarna växte snabbt, så mellan 1837 och 1839 byggdes Kungshuset på med en tredje våning. Från 1884 när det nya Universitetshuset togs i bruk användes hela Kungshuset som universitetsbibliotek fram till 1907 då det flyttade till den nya byggnaden, Universitetsbiblioteket på Helgonabacken. Kungshuset är tyvärr inte öppet för allmänheten att besöka.

5) Universitetshuset

Universitetshuset byggdes mellan 1878 och 1882 med domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall som arkitekt, och invigdes av kung Oscar II den 27 augusti 1882. Husets arkitektur är inspirerad av den grekiska antiken både invändigt och utvändigt. Högst upp ovanför huvudentrén från Universitetsplatsen står det Regia Academia Carolina vilket betyder kungliga karolinska akademien.

Universitetshuset. Från början fanns det fyra stora skulpturer av kvinnor, de s.k. fakultetsmadamerna, bredvid de tre dörrarna vid huvudentrén. De representerade universitetets fyra fakulteter och bar varsin tavla med texterna Juris scientian, Theologia, Philosophia och Medicina. Skulpturerna började dock snart spricka eftersom de och alla andra skulpturer var gjorda av cement, och 1902 togs de därför bort. De fyra sfinxerna uppe på taket togs bort 1959 men ersattes med nya 1993.

Universitetshuset har inte förändrats mycket sedan det byggdes men flera rum har fått ny funktion och det har installerats moderna toaletter i källaren. Från början fanns konsistorierummet till vänster innanför entrén i bottenvåningens södra del och innanför det rummet fanns det rum för universitetsledningen och administrationen. Man kommer till de rummen genom den entré som finns på husets södra sida. Alla studenter skulle gå in den vägen när de skulle skrivas in vid universitetet. I bottenvåningen fanns det också rum för fakulteterna och för sammanträden och examination. På andra våningen fanns det lärosalar och på översta våningen fanns det galleri för målningar. Från början fanns universitetets historiska och arkeologiska samlingar i den s.k. pelarsalen i källaren men när universitetsbiblioteket fick en ny byggnad 1907 så flyttades samlingarna tillbaka till Kungshuset där de fick tillgång till hela bottenvåningen.

För närvarande är Universitetshuset stängt för renovering och när det öppnar igen så är det tänkt att fungera som besökscentrum för universitetet. Vi har en sida om Universitetshuset som visar hur det ser ut inuti. Innan det stängde för renovering så arbetade universitetsledningen där och universitetets rektor hade sitt arbetsrum i det rum som finns i den norra delen av bottenvåningen med fönster ut mot Universitetsplatsen.

6) Universitetsplatsen

Området som inramas av Universitetshuset och Kungshuset är det som kallas för Universitetsplatsen . Under medeltiden var platsen ärkebiskopens apelgård, dvs. fruktträdgård, och från början av 1700-talet och fram till 1860-talet användes platsen som botanisk trädgård. Fontänen som finns där nu med de fyra s.k. fakultetsgrodorna är också ritad av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall och den blev klar 1889.

7) Palaestra et Odeum

Helgo Zettervall var också arkitekt för Palaestra et Odeum som byggdes 1883 som gymnastiksal (palaestra) och musiksal (odeum) på norra sidan av Universitetsplatsen. Gymnastiksalen förstördes i en brand 1980 och ersattes då istället med en stor föreläsningssal.

8) Anatomiska institutionen

Anatomiska institutionens byggnad. Det finns en byggnad till vid Universitetsplatsen, en som är äldre än både Universitetshuset och Palaestra et Odeum. En byggnad som byggdes 1853 som ny hemvist för anatomiska institutionen som behövde större lokaler för sina allt större anatomiska samlingar. Den blev på det här sättet den första institutionen vid Lunds universitet som fick en egen byggnad.

Anatomiska Institutionen var kvar där till 1897 då byggnaden togs över av geologiska institutionen, som var där till 1930 då byggnaden togs över av teologiska institutionen och senare av arkeologiska institutionen.

9) Akademiska Föreningen

Akademiska Föreningen bildades som en ideell förening den 1 december 1830 på initiativ av professor Carl Adolph Agardh och invigdes med Johan Henrik Thomander som dess förste ordförande. Bildandet av Akademiska Föreningen var en följd av det tragiska studentmordet natten till den 8 september 1829. Den skyldige avrättades genom halshuggning den 16 april 1830. Man kan läsa mer om det i vår besöksguide om studentmordet 1829 och det finns också en besöksguide om Johan Henrik Thomander och hans familj i 1800-talets Lund.

Akademiska Föreningens stora byggnad AF-borgen. Akademiska Föreningens stora byggnad AF-borgen , eller Ynglingaborgen som den också kallas för ibland, byggdes dock först 1851. Akademiska Föreningen första hemvist var istället i en byggnad som kallas för Sylwanska gården efter handelsmannen Isac Andreas Sylwan som flyttade från Ystad till en gård i Lund 1780, tillsammans med sin familj. Han dog den 17 november 1783, och hans arvingar lät bygga den byggnad som nu kallas för Sylwanska gården omkring år 1800. Den låg då på södra sidan av den nuvarande AF-borgen, men den stora tomten omfattade också hela det område där AF-borgen finns numera.

Akademiska Föreningen köpte Sylwanska gården 1830 men den blev snart för liten. Därför byggdes AF-borgen som invigdes med en tre dagar lång invigningsfest som började den 14 maj 1851. Sylwanska gården såldes samma år och flyttades 1853 till Råbygatan 10 där den finns kvar än idag. Samma år, den 22 juni 1853, invigdes statyn av Esaias Tegnér som står på södra sidan av AF-borgen och som gjort att platsen kallas för Tegnérplatsen. AF-borgen var mindre från början. Det runda tornet och den del av byggnaden som finns norr om det byggdes 1909 och sedan dess finns huvudentrén där.

Akademiska Föreningens byggnad AF-borgen som den såg ut mellan 1851 och 1909. Akademiska Föreningen bildades med tre funktioner som benämndes Atheneum, Convictorium och Societeten. Syftet med Atheneum var att fungera som ett läsrum som gav tillgång till både svenska och utländska politiskt och kulturellt intressanta tidningar och ett bibliotek. Syftet med Convictorium var att erbjuda en restaurang som ett prisvärt alternativ till Lunds många krogar. Syftet med Societeten var att erbjuda socialt umgänge med föredrag, diskussioner, musik och teaterverksamhet.

Intresset för den sociala verksamheten var dock begränsat från början men det förändrades när AF-borgen stod färdig med alla de lokaler som finns där. Sedan 1850-talet har AF-borgen varit en plats för återkommande teaterverksamhet, inte minst alla studentspex, föredrag, sångverksamhet och utställningar.

Atheneum, eller Athen som det oftast kallas, blev snart en populär och naturlig samlingsplats som också har beskrivits som studenternas vardagsrum. Athen bestod länge av ett större rum i bottenvåningen ut mot Sandgatan och flera mindre rum, men 1953 slogs alla rummen samman till ett enda stort rum som tog upp hela bottenvåningen i husets södra del. Ett av de mindre rummen kallades tidigare för café Tua och rummet fick sitt namn efter den italienska sångerskan Teresina Tua som besökte Lund flera gånger under 1880-talet och speciellt hänförde studenterna vid en konsert 1886. Det var i det rummet som en grupp bohemer brukade träffas i början av 1890-talet. Gruppen kallades för Tua-kotteriet efter namnet på rummet där de träffades och bestod av en blandning författare, poeter, journalister och socialister, bl.a. Axel Wallengren, Bengt Lidforss, Emil Kléen, Axel Danielsson, Paul Rossenius och Adolf Strömstedt.

Under de första åren av 1970-talet fick Athen allt större ordningsproblem med bl.a. omfattande narkotikahandel och stängdes därför 1973. I början av 2000-talet ville dock en stor majoritet av studenterna att det skulle finnas en samlingslokal med café och studieplatser igen i AF-borgen så efter renoveringsarbeten invigdes nya café Athen hösten 2004.

Universitetsbiblioteket på Helgonabacken

Om man vill så kan man avsluta den här universitetshistoriska promenaden med att besöka den vackra byggnaden för Universitetsbiblioteket , en av Lunds mest fotograferade byggnader. Det är en promenad på ca. 400 meter dit från Akademiska Föreningens byggnad AF-borgen. Biblioteket är öppet för besök från allmänheten. I några salar, som fungerar som läsesalar, ska det dock vara tyst.

Universitetsbiblioteket byggdes mellan 1902 och 1907 för att ersätta Kungshuset som inte räckte till för universitetsbibliotekets allt större samlingar. Det nya universitetsbiblioteket var tänkt att ha så stora utrymmen att det skulle räcka till omkring 1950, men redan i början av 1920-talet så var det fullt. Därför har det gjorts två tillbyggnader bakom universitetsbiblioteket på dess norra baksida, en mellan 1933 och 1936 och en mellan 1957 och 1958. Numera består Lunds universitetsbibliotek av 26 olika bibliotek med nästan 130 000 hyllmeter handskrifter och tryck.

Universitetsbibliotekets läsesal Tegnérsalen 1929. Det är framförallt första våningen som är intressant att se för besökare som vill se hur det ser ut i universitetsbiblioteket. I entrén står det en unik runsten, den s.k. Lundagårdsstenen, som troligen restes någon gång omkring år 1000 när Lund hade anlagts som kungens nya stad.

Det finns flera läsesalar där det ska vara tyst och den äldsta och vackraste av dem är den s.k. Tegnérsalen. Det finns invändiga fönster så att man kan kika in i den istället för att gå in där och behöva vara tyst för att inte störa de som sitter där och studerar.

Universitetsbiblioteket i Lund är en ovärderlig resurs för de som t.ex. ägnar sig åt släkt- och hembygdsforskning. Det finns inte bara all slags litteratur där. I källaren finns alla Sveriges dagstidningar tillgängliga på mikrofilm. Den som vill låna någon litteratur, även allmänheten, kan skaffa sig ett lånekort.