× [Bild]

Forskarstaden Lund

Besöksupplevelse Spårvagnstur
ca. 1-4 timmar
(1) spårväg
Lund C
Lund ESS
Högupplöst karta
Se också
Universitetsstaden Lund
Sedan början av 1980-talet, då Sveriges första och största forsknings- och utvecklingsby Ideon skapades, har Lund varit en stad där många företag bedriver forskning och utveckling. Lunds universitet, ett av Nordens största universitet med dess omkring 45 000 studenter och 8 000 anställda, bedriver förstås omfattande forskning inom alla möjliga områden. Tillsammans med många forskningsanläggningar och mängder med forskningsinriktade företag utgör den nordöstra delen av Lund en av norra Europas största forskarparker.

Som besökare kan man uppleva den här delen av Lund, och det bästa, och kanske roligaste, sättet att göra det är att åka spårvagn hop on hop off genom forskarstaden Lund. Man kan också cykla runt i området om man hellre vill det. Den här besöksguiden berättar om några av forskningsanläggningarna som man får se längs med vägen. Börja gärna med att gå vår universitetshistoriska promenad som berättar om Lund som universitetsstad från 1400-talet fram till 1900-talet.

Lunds spårväg som börjar vid Clemenstorget i Lund Ett roligt sätt att uppleva forskarstaden Lund är genom att åka spårvagn hop on hop off genom nordöstra Lund.

Den nordöstra delen av Lund har inte bara blivit hemvist för forsknings- och utvecklingsbyn Ideon. Där finns också Lunds universitetet och dess tekniska högskola, forskningsanläggningarna Biomedicinskt centrum, BMC, och Kemicentrum, och sedan 2012 även den nyare forskningsbyn Medicon Village. Det är i den nordöstra delen av Lund man hittar de två stora, moderna och enormt dyra forskningsanläggningarna för materialforskning, Max IV och European Spallation Source, ESS. Tillsammans har de kostat nästan 20 miljarder att bygga. I den här besöksguiden berättar vi lite om hur de fungerar. Det finns förstås också mängder med andra forskningsinriktade företag i Lund men det vore omöjligt att nämna alla i en besöksguide som den här.

Spårväg hop on hop off genom forskarstaden

En enkelbiljett varar i en timme och fungerar bra om man bara vill åka fram och tillbaka en gång med spårvägen. En 24-timmarsbiljett gör däremot att man kan åka fram och tillbaka och stiga av och stiga på så många gånger man vill under 24 timmar. Biljetten kostar lika mycket som två enkelbiljetter. Läs mer på sidan med reseinformation. Spårvägstrafiken genom nordöstra Lund startade den 13 december 2020. Den är 5,5 km lång och börjar vid Clemenstorget . Den slutar vid European Spallation Source, ESS , och det tar 15 minuter att åka hela vägen. Varje spårvagn är 33 meter lång och väger 43 ton och rymmer 200 resenärer varav 40 med sittplats. Det finns nio hållplatser (H) så som kartan nedan visar. Från dem är det gångavstånd till många av universitetets institutioner och många av forskningsanläggningarna. Notera dock att spårvägen inte syns i Google Maps ännu, men våra länkar till Google Maps pekar ut platserna där hållplatserna finns även om de inte syns i kartan i Google Maps. Siffrorna i kartan hänvisar till de forskningsanläggningar som den här besöksguiden berättar om.

Karta över Lunds spårväg och forskarstaden Lund Hållplatser och forskningsanläggningar längs med spårvägen som den här besöksguiden berättar om.

Lunds universitet

Här i Lund kunde man få undervisning på akademisk nivå redan från 1438, vilket var den första akademin i Norden. Då handlade utbildningen framför allt om teologi för blivande präster och gavs av Franciskanerna i deras konvent Sankta Katarina, eller Gråbrödraklostret som det brukade kallas. När fredsavtalet i Roskilde undertecknades 1658 förlorade Danmark de sydliga landskapen Skåne, Blekinge och Halland till Sverige, och 1666 grundades Lunds universitet som ett svenskt universitet. Undervisningen startade efter att universitetet invigts den 28 januari 1668. Besöksguiden om vår universitetshistoriska promenad berättar mer om universitetets historia.

Universitetshuset i Lund Det vackra och pampiga Universitetshuset är en av Lunds mest fotograferade byggnader.

Numera är Lunds universitet ett av Nordens största universitet med omkring 40 000 studenter och 8 000 anställda och omsätter över 8 miljarder. Närvaron av universitetet märks tydligt i hela nordöstra Lund. Där finns det väldigt många byggnader för universitetets olika institutioner i ett brett stråk från Universitetshuset vid Universitetsplatsen i centrum av Lund, till forskningsbyn Ideon. På så sätt är det geografiskt nära mellan universitetet och de stora forskningsanläggningarna och de forskningsbaserade företagen i Lund. Det märks tydligt att Lund är en universitetsstad eftersom universitetet finns inne i Lund istället för som ett campus i utkanten av staden som det är i många andra universitetsstäder. Ett av de bästa sätten att uppleva universitetsstaden Lund som besökare är att tillbringa den 30 april och 1 maj i Lund. Läs mer om det i vår besöksguide om Siste april och Första maj.

Lunds universitet är indelat i åtta olika fakulteter, vars institutioner finns geografiskt spridda från Lunds centrum och över en stor del av nordöstra Lund. Två av dess stora forskningsanläggningar som nämns i den här besöksguiden är Biomedicinskt centrum (1) och Kemicentrum (2). Kartan nedan visar var fakulteterna finns.

Karta över Lunds universitets fakulteter Här finns sju av Lunds åtta fakulteter.

1) Biomedicinskt centrum

Biomedicinskt centrum
Universitetssjukhuset
Vägvisning 700 meter
Google Maps, Karta, GPX
Promenaden från spårvägens hållplats Universitetssjukhuset till forskningsanläggningen Biomedicinskt centrum går genom sjukhusområdet och förbi dess stora huvudbyggnad Blocket, som byggdes mellan 1956 och 1959 och byggdes till mellan 1962 och 1968. Biomedicinskt centrum med omkring 50 000 kvadratmeter lokalyta är Lunds universitets stora forskningscentrum för medicinsk forskning med klinisk inriktning. De har ca. 170 forskargrupper och mer än 1 700 forskare, doktorander och annan personal som arbetar nästan vägg i vägg med det stora universitetssjukhuset på västra sidan om forskningscentrumet.

Biomedicinskt centrum i Lund Biomedicinskt centrum.
Kemicentrum
LTH
Vägvisning 300 meter
Google Maps, Karta, GPX Vägvisning 700 meter
från Biomedicinskt centrum
Google Maps, Karta, GPX

2) Kemicentrum

Om man promenerar från Biomedicinskt centrum till Kemicentrum så går man genom det stora universitetsområdet med många institutioner inom framför allt det naturvetenskapliga området. Kemicentrum i Lund är Nordens största centrum för utbildning och forskning inom kemi med över 1 000 studenter och anställda. Kemicentrum är ett byggnadskomplex med fem hus på en yta av omkring 40 000 kvadratmeter.

Kemicentrum i Lund Kemicentrum.

3) Forsknings- och utvecklingsbyn Ideon Science Park

Ideon Science Park
Ideontorget
Högupplöst karta Vägvisning 350 meter
från Kemicentrum
Google Maps, Karta, GPX
Man kan också promenera
800 meter från Kemicentrum
direkt till Medicon Village (4)
och sen till Ideontorget.
Karta, GPX
Man kan säga att forskarstaden Lund grundlades i och med att forsknings- och utvecklingsbyn Ideon Science Park, Sveriges första och största forskningsby, anlades i början av 1980-talet. Tanken på en forsknings- och utvecklingsby uppstod våren 1982, med inspiration från liknande initiativ i Skottland och Kalifornien i USA, som en stiftelse för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet. Allt tydde då på att universitetet skulle kunna knoppa av flera små företag som skulle kunna utvecklas i en forsknings- och utvecklingsby. Stiftelsen bildades på initiativ av länsstyrelsen för dåvarande Malmöhus län med anledning av nedgången i de branscher som tidigare burit upp regionen, vilket lett till en sämre arbetsmarknad.

Spårvägshållplatsen Ideontorget i Lund Spårvägshållplatsen Ideontorget.

Nils Hörjel, Ingvar Kamprad och Kjell Olof Feldt avtäcker grundstenen till Ideon i Lund den 2 mars 1984 Nils Hörjel, Ingvar Kamprad och Kjell Olof Feldt avtäcker grundstenen till Ideon 1984. Förslaget till forsknings- och utvecklingsbyn lanserades i ett större sammanhang den 1 september 1982, i ett tal av landshövdingen för Malmöhus län, Nils Hörjel. En månad senare bidrog Nils Hörjel till att Ericsson beslutade att lokalisera utvecklingen av mobiltelefoner till Lund. I början av 1983 beslutade kemiföretaget Perstorp sig för att också finnas på området.

Den 9 juni 1983 togs det första spadtaget för att bygga vad som kallades för Kuvösen. För att komma igång snabbt så sattes baracker från Gärdet i Stockholm, som tidigare hade använts av SVT2, snabbt på plats och de fem första företagen flyttade in i den nya forskningsbyn.

Under hösten 1983 lyckades landshövding Nils Hörjel få IKEA att investera 109 miljoner i byggnationen. Våren 1984 bildades fastighetsaktiebolaget Ideon och den 2 mars 1984 avtäcktes den officiella grundstenen till Ideon av Nils Hörjel, Ingvar Kamprad och Kjell Olof Feldt. Med ytterligare investeringar av finansmannen Erik Penser bildades sedan Ideon AB.

Hagblom Fotos ikoniska bild av bygget av Ideon i Lund 1984 En ikonisk bild av Hagblom Foto från den 27 juli 1984 då Ideon Science Park höll på att byggas.

Tanken med byggnaderna var att skapa en miljö för givande möten mellan olika företag. Därför skulle det skapas breda förbindelsegångar mellan byggnaderna och många fikaplatser. De nya byggnaderna fick namn efter det grekiska alfabetet, α (alfa), β (beta) och γ (gamma) och restaurangen fick namnet η (eta).

Ideons byggnader α (alfa) i Lund Ideons byggnader α (alfa).

Ideon Science Park
Högupplöst karta
Ideon blev snabbt en succé som vuxit kraftigt och numera finns det omkring 400 företag i området och omkring 300 000 m² kontorsyta. Kartan nedan visar de områden och byggnader som ingår i Ideon Science Park numera (2021).

Karta över Ideon Science Park Karta över de områden och byggnader som ingår i Ideon Science Park numera (2021)

De numrerade byggnaderna i kartan är α (alfa) 1-2 (1) och 1-3 (2), β (beta) 5-6 (3), 4 (4) och 5-6 (5), γ (gamma) (6), δ (delta) 3-5 (7) och 6 (8), Stockholmsledet (9), Edison Park (10), Axis Communications (11), Qlick (12), Mobility Innovation Area (13), Mobile Heights Center (14), Bricks (15) och Sony Mobile Communications (16.)

Axis Communications är ett av de företag som startade 1984 som ett litet innovationsföretag i Ideon Science Park och det ingår sedan 2016 i den japanska koncernen Canon efter att de blivit uppköpta för på 23,6 miljarder.

4) Forsknings- och utvecklingsbyn Medicon Village

Medicon Village
Ideontorget
Högupplöst karta Vägvisning 700 meter
Karta, GPX
I början av 2012 öppnade ytterligare en stor forsknings- och utvecklingsby i Lund, i de lokaler som tidigare tillhört läkemedelsföretaget AstraZeneca. Den nya forsknings- och utvecklingsbyn, som heter Medicon Village, är till för företag inom medicinsk forskning och i synnerhet forskning om cancer.

1955 köpte Astra Lunds Kemiska Fabriks Aktiebolag och ändrade bolagets namn till Aktiebolaget Draco. Det nya dotterbolaget var till en början huvudsakligen en säljorganisation men det fanns ett laboratorium också. Bolaget höll till i källaren i det då nybyggda nationshuset på Tornavägen. Ett par av de smärtstillande läkemedlen, bl.a. Alvedon, blev försäljningssuccéer, så 1960 behövde Draco egna lokaler. En liten byggnad uppfördes därför vid Tunavägen nära motorvägen. Draco växte snart kraftigt på båda sidorna av Tunavägen och det byggdes även en gångbro som kopplade ihop lokalerna på vardera sida om vägen.

Draco i Lund den 7 november 1979 Draco hade lokaler på södra sidan av Tunavägen den 7 november 1979 när bilden togs. De på norra sidan höll på att byggas.

Namnet Draco ändrades 1991 till Astra Draco. 1998 blev det en fusion mellan det svenska bolaget Astra och det brittiska bolaget Zeneca och bolagets nya namn blev då AstraZeneca, med huvudkontor i London. Hela den nya koncernen hade då 67 000 anställda varav knappt 12 000 i Sverige och 1 000 av dem fanns i Lund.

Den 2 mars 2010 informerade forskningschefen på AstraZeneca personalen om företagets beslut att stänga verksamheten i Lund och flytta all forskning till enheten i Mölndal. Stängningen skedde i slutet av 2011. Samma dag som AstraZeneca meddelat sitt beslut att lägga ner verksamheten i Lund var det en middag i Biskopshuset i Lund med representanter för Skånes näringsliv, Lunds kommun, Lunds universitetet och Region Skåne. Deltagarna skulle diskutera MAX IV, men samtalet kom att handla mycket om nedläggningen av AstraZeneca i Lund också. Under den middagen föddes idén om att ta över lokalerna. Före detta finansministern Allan Larsson fick frågan om han kunde tänka sig att leda arbetet med att förhandla om ett övertagande. Målet var att rädda kvar medicinsk forskning i Lund och skapa arbete för dem som blev uppsagda.

Under våren och sommaren 2010 träffades Allan Larsson och Mats Paulsson, som var VD för byggbolaget Peab, och i oktober erbjöd sig Mats Paulsson att skapa en stiftelse som köper fastigheterna och själv donera 100 miljoner till den stiftelsen. Efter förhandlingar, där Allan Larsson var chefsförhandlare i affären mellan AstraZeneca och Mats Paulssons stiftelse, så fick stiftelsen köpa lokalerna för 450 miljoner trots att lokalerna hade ett marknadsvärde på väl över en miljard. Anledningen till det låga priset var ett löfte om att fortsätta driva forskning inom life sciences och att alla hyresvinster ska gå tillbaka till forskningen.

Fredagen den 11 januari 2012 öppnades lokalerna och forskningen i Lund tillfördes då 114 000 kvadratmeter lokaler och laboratorier anpassade för medicinsk forskning och utveckling. Lokalytan var nästan lika stor som hela det tidigare existerande området för Ideon. Den nya forsknings- och utvecklingsbyn fick namnet Ideon Medicon Village och drivs av bolaget Medicon Village AB.

Karta över Medicon Village i Lund Området och de byggnader som ingår i Medicon Village.

Numera arbetar omkring 2 600 personer i Medicon Village, vilket är långt fler än när det var som flest hos AstraZeneca, och det finns omkring 170 företag där. Det finns 132 000 m² lokalyta, varav 65 000 m² är laboratorielokaler. Huvudbyggnaden, som kallas The Spark (1), är nybyggd och stod färdig i slutet av 2019.

Huvudbyggnaden The Spark hos Medicon Village i Lund Medicon Village huvudbyggnad The Spark.

5) MAX IV

MAX IV
MAX IV
Högupplöst karta
200 meter
MAX IV är den ena av de två enormt stora och dyra forskningsanläggningarna som har byggts för materialforskning i Lund. Den andra är European Spallation Source, ESS (6). MAX står för Microtron Accelerator for X-rays där x-ray betyder röntgen. MAX IV handlar om att studera material med hjälp av ljus eller mer specifikt med hjälp av elektromagnetisk strålning som ju synligt ljus också är.

MAX IV i Lund MAX IV med kontorsbyggnaden som svävar över den större lagringsringen.

Det är väldigt häftig teknik som används i de två anläggningarna MAX IV och ESS men för att förstå hur det fungerar och vad som är så häftigt med dem, behöver man känna till lite om hur atomer är uppbyggda. Så vi börjar med lite om historien bakom MAX IV och lite om atomers uppbyggnad och fortsätter sen med hur de används i MAX IV och i ESS.

MAX-lab – Röntgenstrålning från synkrotronljus

MAX IV är den fjärde och största anläggningen av samma typ som har byggts i Lund. Tidigare fanns det tre liknande anläggningar i det som kallades för MAX-lab i M-huset på Ole Römers väg mitt emot Ekonomicentrum i Lund. MAX-lab drevs av Vetenskapsrådet med Lunds universitet som värduniversitet.

M-huset i Lund där MAX-lab fanns tidigare M-huset där MAX-lab fanns tidigare.

Den elektromagnetiska röntgenstrålningen skapas genom att elektroner accelereras till en bestämd energinivå i en accelerator (injektor), vilket får elektronerna att sända ut elektromagnetisk strålning. Elektronerna är de negativt laddade partiklarna som cirkulerar runt atomens kärna, som innehåller positivt laddade protoner och neutrala neutroner. När elektronerna har uppnått den bestämda energinivån så injekteras de i en stor s.k. lagringsring som också fungerar som accelerator när elektroenergin ökas ytterligare inne i ringen.

Atomers uppbyggnad Atomers uppbyggnad (klicka på bilden för att göra den större). I lagringsringen böjer kraftfulla magneter den bana som elektronerna cirkulerar längs. Det får dem att avge en stark elektromagnetisk strålning som har den speciella egenskapen att den är lika energirik i alla våglängder, alltifrån radiovågor, infrarött ljus och synligt ljus till ultraviolett ljus och röntgenstrålning. Den här elektromagnetiska strålningen har fått sitt namn, synkrotronstrålning eller synkrotronljus, från de acceleratorer som användes tidigare och som kallades för synkrotronacceleratorer. Numera används lagringsringar istället men strålningen har fått behålla sitt ursprungliga namn.

Strålningen leds ut genom särskilda strålrör som har anslutits på olika ställen längs ringen och leds fram till forskningsstationer där materialforskningen sker. Med hjälp av ett optiskt instrument, ett s.k. diffraktionsgitter, kan de våglängder man vill ha skiljas ut och det är främst de korta våglängderna inom röntgenområdet som används i MAX-lab för att studera de elektroniska och strukturella egenskaperna i olika material. Elektronerna får cirkulera runt i vakuum i lagringsringen i flera timmar och deras ständiga acceleration mot centrum får dem att kontinuerligt sända ut elektromagnetisk strålning. Elektronerna förloras dock efter hand som de krockar med varandra eller andra partiklar och när hälften av de ursprungliga elektronerna har försvunnit så töms lagringsringen och fylls upp på nytt.

MAX-lab skapades på initiativ av några forskare vid fysiska institutionen vid Lunds universitet som 1973 började skissa på en accelerator för att skapa synkrotronljus. Det ledde till ett hemmabygge som hade en lagringsring med en omkrets på 32 meter som kallades för MAX I, och som blev en nationell angelägenhet då den invigdes 1987. Det började dock genast planeras för en kraftig utbyggnad av MAX-laboratoriet, och 1995 invigde kung Carl XVI Gustaf MAX II som hade en lagringsring med en omkrets på 90 meter. Därefter påbörjades arbetet med att skapa MAX III som hade en lagringsring med en omkrets på 36 meter och som byggdes för att avlasta MAX II. I MAX I tog det omkring fyra timmar innan lagringsringen behövde fyllas upp med nya elektroner. I MAX II tog det mellan 12 och 24 timmar och i MAX III tog det mellan fyra och åtta timmar.

Den 13 december 2015 kl. 15:34 stängdes MAX-lab och den 21 juni 2016 kl. 13:08:55, den ljusaste tidpunkten på årets ljusaste dag, så invigdes MAX IV.

MAX IV

MAX IV är en nationell angelägenhet, och vidareutveckling av det tidigare MAX-laboratoriet, med Lunds universitet som värduniversitet. Det kostade 1,9 miljarder att bygga och omkring 6 miljarder med alla tekniska installationer inräknade. Dess acceleratorer producerar röntgenstrålar av mycket hög intensitet och kvalitet som är finare och mer fokuserade än någon annan anläggning i världen. Varje år kommer omkring 1 000 forskare från hela världen till MAX IV för att göra sin materialforskning där. Till skillnad från de tidigare MAX-laboratorierna, så har MAX IV, precis som ESS, byggts i ett nytt område på andra sidan av motorvägen E22 i nordöstra Lund.

Karta över MAX IV i Lund MAX IV och de byggnader som hör till anläggningen.

MAX IV har två lagringsringar, en som har en omkrets på 96 meter (1) och en som har en omkrets på 528 meter (2), vilket kan jämföras med Colosseum i Rom som har en omkrets på 527 meter. Eftersom den stora ringen omges av forskningsstationer och utrymmen för förflyttningar, så har byggnaden som rymmer den större lagringsringen en omkrets på omkring 700 meter. Det finns en hög byggnad med besökscentrum och kontor också (3). Den byggnaden har fått en arkitektur som gör att den delvis svävar över byggnaden för den större lagringsringen. Det gör att hela byggnadskomplexet liknar en gigantisk gammaldags hårddisk med en läsare över hårddisken.

MAX IV startbyggnad MAX IV startbyggnad (4). Till skillnad från tidigare anläggningar där synkrotronstrålningen producerades i ringarnas böjar (se avsnittet om MAX-lab ovan), så har MAX IV både böjar och raksträckor. Den kraftfullaste strålningen produceras i raksträckorna där magneter tvingar elektronerna att åka slalom vilket får dem att producera synkrotronstrålning. Det fungerar så effektivt så till att börja med tas strålningen bara ut från raksträckorna. I MAX IV börjar processen i en startbyggnad (4) där det finns en elektronkanon som består av en laser som skapar extremt korta pulser med elektroner. De injiceras i en 250 meter lång tunnel som fungerar som en linjäraccelerator. Det är en accelerator som accelererar elektronerna längs en raksträcka med hjälp av växelström till nära ljushastigheten. Sedan förs de in i en av lagringsringarna i MAX IV där deras bana böjs av med magneter så att de skapar synkrotronstrålning.

Med hjälp av MAX IV har det blivit möjligt att undersöka molekylära strukturer och ytor på en detaljnivå som det aldrig har gjorts tidigare i allt från halvledare, läkemedel, plaster och batterier till arkeologiskt och geologiskt material. Den forskning som görs i MAX IV förväntas ge helt nya resultat på områden som miljö, bioteknik, medicin, kemi, geologi, arkeologi, elektronik och fysik.

6) European Spallation Source, ESS

ESS
ESS
Högupplöst karta
100 meter
Till skillnad från MAX IV, som är en nationell angelägenhet, är European Spallation Source, ESS, ett europeiskt projekt som ägs och drivs av företaget European Spallation Source ESS AB med Sverige som värdland. Beslutet att bygga ESS togs på ett forskningsministermöte i Bryssel i maj 2009. Det beräknas kosta omkring 17 miljarder att bygga, och finansieras av femton länder; Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Anläggningen byggs just nu i området alldeles norr om MAX IV. Den är snart färdigbyggd, men ännu kan man bara se på den från avstånd från spårvägens ändstation ESS.

European Spallation Source, ESS, i Lund ESS under byggnation som det ser ut från spårvägshållplatsen ESS, med byggnader för målstationen närmast i bild.

ESS kommer bli ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med världens mest kraftfulla neutronkälla. Neutronerna är de neutrala partiklarna som, tillsammans med de positivt laddade protonerna, bildar kärnan i atomer, se bilden av atomers uppbyggnad tidigare i den här besöksguiden under avsnittet om MAX IV. I ESS kommer neutronerna användas för att öka förståelsen för hur olika material är uppbyggda.

Karta över European Spallation Source, ESS, i Lund ESS och de byggnader som hör till anläggningen.

Processen i ESS börjar i en jonkälla (1). Joner är atomer eller molekyler (grupper om två eller fler atomer) som har ett överskott eller underskott av elektrisk laddning. Den enklaste typen av joner är vätejoner som bara har en positivt laddad proton men ingen negativt laddad elektron. I jonkällan utsätts små mängder vätgas för elektriska fält som gör att deras elektroner försvinner och bara protonerna blir kvar. Protonerna accelereras sedan till nära ljusets hastighet i ett 600 meter långt rör som fungerar som en linjäraccelerator, vilket är en accelerator som accelererar protonerna längs en raksträcka med hjälp av växelström. Det 600 meter långa acceleratorröret är anledningen till att ESS tar upp en så stor yta.

Spårvägens ändhållplats ESS Spårvägens ändhållplats ESS. Spallation är en process som går ut på att skjuta protoner på atomkärnor i en tungmetall så att kärnorna blir instabila och avger neutroner. I ESS sker spallationen i målstationen (2) där de accelererade protonerna träffar en roterande skiva av volfram och tränger in i dess atomkärnor så att de blir instabila och avger neutroner. Neutronerna leds sedan ut genom ett av 22 olika rör, som är mellan 20 och 150 meter långa, och som leder fram till någon av experimentstationerna runt målstationen där materialet som ska undersökas beskjuts med neutronerna. De neutroner som ändrar riktning och hastighet studeras och ger på så sätt kunskap om hur materialet är uppbyggt på atom- och molekylnivå.

5 000 forskare beräknas komma till ESS varje år för att göra delar av sin forskning där. ESS förväntas öppna vägen för framtida forskningsgenombrott inom medicin, miljövetenskap, klimat, kommunikation och transport. Forskarna kommer att kunna studera material i det dagliga livet, från plast och proteiner till mediciner och molekyler, för att förstå hur de är uppbyggda och hur de fungerar.

Science Village

Science Village
ESS
Högupplöst karta
Lunds kommun, Lunds universitet och Region Skåne har bildat ett gemensamt bolag för att utveckla området mellan MAX IV och ESS till en ny stadsdel där det ska finnas stödfunktioner för de forskare som kommer till någon av anläggningarna för att arbeta. Den nya stadsdelen kallas för Science Village och det gemensamma bolaget, som bildades 2009, heter Science Village Scandinavia AB. Spårvagnshållplatsen ESS, som är ändstationen för spårvagnen från Clemenstorget inne i Lund, är tänkt att finnas mitt i området som kommer att utgöra centrum för Science Village.

Än så länge har det inte blivit mycket av alla de visioner och planer som har lagts fram. Spårvagnshållplatsen ESS är därför fortfarande en ganska ödslig plats. Det kan dock komma att förändras så snart European Spallation Source, ESS, är färdigbyggt och det börjar komma dit fler människor och många forskare som vill göra en del av sin forskning där.

Karta över Science Village i Lund Området mellan MAX IV och ESS som är tänkt att användas för Science Village med spårvagnshållplatsen ESS i centrum.

En del av det som planeras för Science Village är lokaler för kontor och laboratorier för Lunds universitet och andra universitet. Men även lokaler för forskningsinriktade företag, och gästbostäder med eget kök för gästande forskare. Totalt har det planerats för omkring 250 000 kvadratmeter lokaler under de kommande 25 åren runt hållplats ESS, som är ändstationen för spårvagnen från Clemenstorget i Lund. Det som har anlagts hittills är en park med namnet Vindarnas park mellan motorvägen E22 och den nya stadsdelen så att vinddraget genom den nya stadsdelen dämpas i framtiden.

Spårvagnshållplatsen ESS mitt i Science Village i Lund Spårvagnshållplatsen ESS mitt i området som är tänkt att utgöra centrum för Science Village.