Lunds första kyrka Sankt Clemens

Besöksupplevelse Kyrkostaden Lund
Lunds vikingatida centrum
Sevärdhet
ca. ½ timme
Sankt Clemens kyrka Se också
• Lunds vikingatida historia
Tack vare information från krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket kan översättas med Wolinbiskoparnas historia, vet vi att Harald Blåtands brorson Harald Knutsson lät bygga den första kyrkan i Lund, Sankt Clemens kyrka, någon gång mellan år 964 och 970. Han kallades för Guldharald eftersom han bar en gyllene hjälm. Kyrkan byggdes som en träkyrka, i hörnet mellan Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan, kanske som den första kyrkan som byggdes i Skåne. Träkyrkan ersattes troligen på 1020-talet med en kyrka av sten på initiativ av kung Knut den Store.

Platsen och kyrkan undersöktes arkeologiskt år 1932 innan huset som finns där nu byggdes. Det sitter en gammal skylt från 1980-talet på väggen ut mot Stora Gråbrödersgatan som säger att kyrkan byggdes först i mitten av tusentalet, vilket enligt den nya informationen inte stämmer. Det finns inte något annat än den skylten på platsen som berättar om kyrkan som har funnits där. Det är arkeologiskt belagt att det fanns en större damm söder om kyrkan. Det kan varit skälet till att kyrkan byggdes just där, för att ha tillgång till vatten för att förrätta dop. Dammen tömdes i början på 1050-talet, men dess utbredningsområde är okänt.

Kyrkans äldsta historia

På sidan om Det vikingatida Lunds äldsta historia kan man läsa mer utförligt om Lunds historia vid tiden för när kyrkan byggdes.

Kungsgård, kyrka och vikingaborg

Kyrkor helgade åt Sankt Clemens har i flera fall kunnat kopplas till kungsgårdar. Enligt krönikan byggdes kyrkan nära Guldharalds kungsgård som därför troligen fanns redan innan kyrkan byggdes. Den äldsta kungsgården kan då ha funnits i kvarteret på norra sidan av Klostergatan och östra sidan av Stora Gråbrödersgatan. Där fanns den sista delen av kungsgården i Lund kvar till 1375, då drottning Margareta skänkte den till domkapitlet efter att hennes far kung Valdemar Atterdag hade avlidit. Eller så kan den äldsta kungsgården funnits strax öster om kyrkan på södra sidan av nuvarande Klostergatan.

Kyrkor helgade åt Sankt Clemens har hittats i närheten av Harald Blåtands runda borgar av den typ som brukar kallas för trelleborgar. Enligt krönikan lät Harald Blåtands yngre bror Toke Gormsson bygga en sådan borg här i Lund, troligen någon gång mellan år 971 och 973. Den fanns i kvarteret på södra sidan av nuvarande Kungsgatan och Kiliansgatan, omkring 150 meter öster om platsen för Sankt Clemens kyrka.

En relik av Sankt Clemens

Enligt krönikan fick kyrkan en relik av helgonet Sankt Clemens år 977. Det var en del av Sankt Clemens underkäke. Prinsessan Helga från Kyjiv i nuvarande Ukraina hade med sig reliken från den antika staden Chersonesos som numera finns i norra delen av det som är staden Sevastopol på Krim.

Sankt Clemens, eller Clemens Romanus som han egentligen hette, blev omkring år 91, som Clemens I, den tredje påven efter Petrus. Kejsare Trajanus förvisade honom till Chersonesos där han sattes i arbete i ett stenbrott. Efter att han omvänt sina medfångar och många andra till kristendomen, straffades han med att dränkas i Svarta havet genom att kastas från en båt fastkedjad vid ett ankare. Därför anses Sankt Clemens vara sjöfararnas och stenhuggarnas skyddshelgon.

Den arkeologiska undersökningen av Sankt Clemens kyrka

Kyrkan undersöktes arkeologiskt 1932 och 1935. Då hittades inte bara resterna av kyrkan som var byggd av sten utan också åtta stavar och en rund hörnstolpe till en byggnad som låg på kyrkans södra sida. Det har antagits att detta utgjort den östra delen av norra långhusväggen till en föregående träkyrka. Det har även hittats spår av äldre tomtgränser och träbyggnader i området öster om kyrkan, samt en inhägnad som daterats till omkring år 979.

Träkyrkan ersattes av en kyrka av sten, troligen byggd på 1020-talet på initiativ av kung Knut den Store. Kyrkan som byggdes med sten var 19 meter lång, med långhus och rakt kor utan absid. Den var byggd som en tidig romansk kyrka antingen med öppen takstol eller ett innertak av trä, och hade ingång både i norr och i söder. Väggarna var bara en meter tjocka och murade med små knytnävsstora stenar utan sockel över marken. Detta är ett ålderdomligt byggnadssätt som påminner om anglosaxiska kyrkor byggda före år 1066.

Omkring år 1200 fick kyrkan ett torn i väster med invändig trappa och gallerivåning varifrån kyrkans patronat, som t.ex. kungens familj, kunde följa mässan i kyrkan. Troligen hängde det små kyrkklockor i tornets översta våning. Kyrkan fick också tegelvalv som vilade på konsoler, samt svarta och bruna golvplattor av keramik. Dessutom vidgades öppningen mellan koret och långhuset. I östra delen av långhuset placerades ett altare på ett fundament i mitten, men det fanns också altare i hörnen där valven vilade på pelare, och troligen även vid norra och södra långhusväggarna. Sidoaltarna kan ha varit till för privata andakter, de på norra sidan för kvinnor och de på södra sidan för män.

Kyrkans senare historia

Förutom i krönikan nämns kyrkan i en skriftlig källa första gången 1334. Enligt en annan skriftlig källa från 1526 hade kungen patronatsrätt till kyrkan. År 1541, vilket var efter reformationen i Danmark, skänktes kyrkan och tomten till staden Lund av den danska kronan för att användas som plats för rådhus, så kyrkan bör ha rivits det året. Rådhuset byggdes som ett provisorium på den nedrivna kyrkans murar. År 1586 gav kung Fredrik II stadens borgare befrielse från tre års stadsskatt för att kunna uppföra ett nytt rådhus. Detta byggdes troligen på norra sidan av torget, det nuvarande Stortorget, i hörnet mot Kyrkogatan.

Ny arkeologisk undersökning av Sankt Clemens kyrka

I samband med den arkeologiska undersökningen 1932 hittades åtta stavar och en rund hörnstolpe till vad som antogs vara långhusets norra vägg i Sankt Clemens träkyrka som föregick kyrkan av sten. Resten av det arkeologiska kulturlagret för träkyrkan bör då finnas dels under den östra delen och dels på den östra sidan av huset, på den södra sidan av ytan som undersöktes arkeologiskt 1932. Huset syns som en hög tegelvägg i bilden nedan.

Huset man ser på bilden från 1932 finns på den obebyggda ytan, söder om huset som byggdes efter den arkeologiska undersökningen av Sankt Clemens kyrka. Det är en garagebyggnad från 1898 som numera används som uthus, som man ser i bilden nedan.

Det planeras byggnation av ett flerbostadshus på den obebyggda ytan. Den byggnationen kommer behöva föregås av en arkeologisk undersökning på platsen. Rivningstillstånd för uthuset har har redan beviljats. Det borde finnas en god chans att det arkeologiska kulturlagret för Sankt Clemens träkyrka kommer kunna hittas, även om det är oklart hur mycket som går att hitta och om det går att datera.