Johannes Döparens kyrka

Besöksupplevelse Kyrkostaden Lund
Lunds vikingatida centrum
Sevärdhet
ca. ½ timme
Johannes Döparens kyrka Se också
• Lunds vikingatida historia Vid grävningar 1908 och 1941-1942 hittades det gravar med ålderdomliga stockkistor på norra sidan av Lunds domkyrka. När träet i stockkistorna daterades 2012 visade det sig att kyrkogården som fanns där måste ha anlagts på vikingatiden, under den tid som Harald Blåtand var kung i Danmark. Enligt information från krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket kan översättas med Wolinbiskoparnas historia, var det Harald Blåtands yngre bror Toke Gormsson, lydkung över västra Skåne, som lät bygga kyrkan år 975. Kyrkan var helgad åt Johannes Döparen. På en runsten som kan kopplas till bygget av kyrkan står det att det var Toke Gormsson som lät bygga den.

Det är förstås intressant att se platsen där kyrkan fanns nu när man vet att den byggdes där för 1050 år sedan. Det är då bra att vara medveten om att det inte finns någon information eller något som visar var kyrkan fanns på platsen.

De arkeologiska undersökningarna

De första gravarna på norra sidan av Domkyrkan hittades redan 1908 i samband med att det grävdes kloaker i Lund. I samband med omfattande dräneringsarbeten år 1941 för att åtgärda problem med återkommande översvämning i domkyrkans krypta, hittades ytterligare gravar. Gravarna var orienterade i öst-västlig riktning vilket visar att de begravda varit kristna. Gravarna måste funnits intill en kyrka på platsen. Det har inte hittats några lämningar av kyrkan, men eftersom en stor del av ytan inte har undersökts arkeologiskt är det inte omöjligt att det skulle gå att hitta arkeologiska spår av en kyrka vid en större arkeologisk undersökning på platsen.

I boken "Vägar mot Lund" redovisas 15 funna gravar varav fem kistor var gjorda av brädor. Tio av gravarna var stockkistor gjorda av hela ekstammar som kluvits så att den ena halvan utgjorde ett välvt lock. Sådana stockkistor hade inte använts i Skandinavien sedan bronsåldern, men var vanliga på tidiga kristna kyrkogårdar i västra Tyskland. Det kan indikera att de begravda kan tillhört familjer som kom till Lund därifrån och tog med sig sina kristna seder.

En kyrkogård från Harald Blåtands tid

Det är oklart om det gjordes någon datering av kistorna i samband med de arkeologiska undersökningarna, men 2012 daterades fyra av stockkistorna dendrokronologiskt genom att studera årsringarna i virket. Det visade sig att den äldsta stockkistan tillverkats av ett träd som fällts någon gång under vinterhalvåret 979-980. En mer osäker datering av en av de andra stockkistorna antydde att den tillverkats av ett träd som fällts någon gång under vinterhalvåret 981-982.

Tidigare ansågs att Lund måste ha anlagts under kung Svend Tveskægs tid eftersom man hittat lämningar av en kyrka som daterades till omkring år 990 i samband med arkeologiska undersökningar på 1980-talet. De äldsta gravarna man hittat tidigare i närheten av domkyrkan, på dess södra sida, har daterats till 1030-talet. Med de stockkistor som daterats till omkring år 980 måste Lund anlags redan under Harald Blåtands tid.

Med utgångspunkt från var de olika gravarna hittats uppskattas det ha funnits mellan 30 och 50 gravar på kyrkogården fram till omkring år 1010 då kyrkogården verkar ha tagits ur bruk.

Barngravar som visar var kyrkan kan ha funnits

I Tyskland finns de tidigaste beläggen för gravar med barn nära kyrkans väggar, i synnerhet nära kyrkans kor, och ibland var de begravda i stockkistor. Det kan haft sin förklaring i det Jesus sade om barnen, bland annat "Låt barnen komma hit till mig, Guds rike tillhör sådana som de" och "Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in". I kartan nedan ser man det ungefärliga läget för de barngravar som hittats. Mellan dem fanns ett område där arkeologerna upptäckte att det inte grävts i kulturlagret. Det talar för att det var där som kyrkans kor fanns om seden att begrava barnen nära kyrkans kor följdes här också. Då kan kyrkan varit placerad ungefär så som man ser i kartan.

Den äldsta graven (A) som daterats till vinterhalvåret 979-980. Den innehöll en 1,6 meter lång stockkista med lämningar av en pojke i åldern 4-6 år gammal. Han begravdes påklädd och det hittades rester av de läderskor han hade på fötterna när han begravdes. Graven (B) som daterats till 981-982 innehöll en stockkista med lämningarna av en flicka som var mellan 7 och 9 år gammal.

Krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" information om kyrkan

I krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" berättas det bland annat om varför kyrkan byggdes, när den byggdes och vem det var som lät bygga den. Sidan om Lunds vikingatida historia berättar mer utförligt om det. Bakgrunden till att kyrkan byggdes handlar om Harald Blåtands konflikt med den tyske kejsaren år 973. Harald Blåtands lydkung i Norge, Hakon Jarl, och hans styrkor höll på att eskalera konflikten till ett krig istället för att bistå Harald Blåtand. När Hakon Jarl och hans styrkor återvände till Norge år 974 passade de också på att härja och röva på båda sidor av sundet där de brände borgar och mördade folket. Då Hakon Jarl och hans styrkor attackerade Lund lovade Toke Gormsson, Harald Blåtands yngre bror och lydkung i västra Skåne, att ett Guds tempel skulle byggas åt Herren om de alla klarade sina liv

Tuca och resten av de troende hittade sedan skydd på platsen för de döda, som har varit vigd till hedniska gudar i århundraden, och lovade att på denna plats ett tempel kommer att byggas för Herren om de alla räddade sina liv. Det hände också och Tuca beordrade att Guds tempel skulle uppföras och jag helgade hörnstenen och på den ristades de heliga tecknen att det var Tuca som beordrade detta Herrens tempel i staden Lvntarumn att byggas.

I en notis för år 984 skriver krönikans berättare, prästen Avico, att "Tukkas säte, som var en borg byggd på platsen för de döda, där om jag minns rätt, Tukki gömde sig undan jarl Hakans vrede tio år tidigare". Lund omnämns i krönikan som "Luntarumn" i latinsk namnform, det utgör det äldsta kända omnämnandet av Lund.

Runstenen som berättar att Toke Gormsson lät bygga kyrkan

Den nämnda hörnstenen är en runsten som hittades på 1790-talet i en gärdesgård vid Stora Tvärgatan här i Lund. Lunds dåvarande biskop Wilhelm Faxe skänkte 1829 stenen till biskop Friederich Münter i Köpenhamn där den nu finns, inmurad i portgången till biskopsgården som är hemvist för stiftsadministrationen för Köpenhamns stift. En del av runstenen saknas men texten som finns på det som är kvar betyder "Toke lät kyrka göra och ...".

En vanlig uppfattning har varit att det handlar om kyrkan Heligkors som fanns i kvarteret där runstenen hittades. En annan uppfattning har varit att det handlar om Sankt Stefans kyrka som fanns vid Stora Södergatan, inte långt ifrån platsen där runstenen hittades. Med det som prästen Avico har berättat om i krönikan måste det istället varit den hörnsten som Avico helgade till kyrkan som Toke Gormsson lät bygga år 975 på platsen på norra sidan av Lunds domkyrka.

Johannes Döparens kyrka

I krönikan berättar prästen Avico att kyrkan helgades till Johannes Döparen.

För att döpa detta hedniska folk och för att få hjälp från himlen att utföra denna ädla gärning, valdes den helige Johannes Döparen till beskyddare av Vår Herres tempel, och enligt ärkebiskopens vilja tre bröder från biskopsrådet i Hamburgensis, vars namn jag inte minns, som sändes till Lvntarumn för att sprida Guds ord.

Brunnen i Lunds domkyrkas krypta. Dop var sannolikt en central del av verksamheten vid den här tidiga kyrkan i Lund. Det fanns troligen en mindre damm på södra sidan av kyrkan varifrån vatten hämtades för dop. Det kan ha varit skälet till att kyrkan byggdes på just den platsen. I domkyrkans krypta finns en brunn som innehåller vatten. Det kan vara en rest av den damm som antas funnits där innan domkyrkan byggdes på platsen.

Domkyrkans brunn är troligen byggd ovanpå ett källsprång varifrån även dammen kan ha fått sitt vatten. Ett källsprång som möjligen kommer från underjordiska bäckflöden som går från Vanningadammen som finns kvar som en mindre damm i närheten av platsen där Allhelgonaklostret fanns under medeltiden. På den tiden var Vanningadammen mycket större än vad den är idag.

Johannes Döparens kyrka förstörs och återuppbyggs

I samband med att kyrkan invigdes sändes tre präster på ärkebiskopens önskemål från Hamburg för att missionera i Lund. Senare uppstod oroligheter i Lund som ledde till att de tre prästerna trakasserades och mördades av otrogna icke kristna personer på grund av sin kristna tro. Kyrkan förstördes också i samband med det här. Toke straffade upprorsmakarna och byggde en ny kyrka. Det framgår inte i krönikan när detta hände, men det måste varit efter år 975 då kyrkan byggdes, men innan år 986 då Toke Gormsson dog, och troligen före år 983 då Toke Gormsson avsattes som Harald Blåtands lydkung över Skåne.

Tiden efter att Johannes Döparens kyrka tagit ur bruk

Med utgångspunkt från dateringarna av de olika gravarna som hittats i samband med arkeologiska undersökningar verkar kyrkogården ha tagits ur bruk omkring år 1010. I så fall existerade den här kyrkan samtidigt som Sankt Clemens kyrka, belägen i den nuvarande korsningen mellan Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan, och samtidigt som Treenighetens kyrka vid nuvarande Kattesund i omkring 20 år. Många av de tidiga kyrkorna i Lund ersattes med andra kyrkor på samma plats. Sankt Clemens kyrka ersattes med en kyrka byggd av sten på samma plats. Treenighetens kyrka ersattes med Treenighetens och Frälsarens kyrka Drotten som var byggd med sten i närheten av den gamla kyrkan.

När högaltaret i domkyrkans krypta invigdes den 30 juni 1123 var det också helgat till Johannes Döparen. Det finns fortfarande en brunn i kryptan som antas ha använts som dopbrunn från början. Domkyrkans krypta kan därför antas vara en ersättare till Johannes Döparens kyrka, men kryptan invigdes först omkring 110 år efter att Johannes Döparens kyrka tagits ur bruk. Under det norra sidoskeppet till Lunds domkyrka finns lämningar av en större stenbyggnad av vad som verkar ha varit något slags klosterbyggnad, och möjligen kan den haft någon klosterkyrka som också varit helgad till Johannes Döparen. Den verkar dock ha byggts först omkring år 1030, alltså omkring 20 år efter att Johannes Döparens kyrka togs ur bruk. Det skulle kunna ha funnits någon annan kyrka på platsen innan klosterbyggnaden, men det finns ingen information om det.