Treenighetens kyrka Trinitas

Besöksupplevelse Kyrkostaden Lund
Lunds vikingatida centrum
Drottens kyrkoruin
Museum
ca. 1 timme
Fri entré
tillgängligt
Varierande öppettider
Treenighetens kyrka
• Drottens kyrka
I samband med den stora arkeologiska undersökningen, innan det skulle byggas bostadshus vid Kattesund här i Lund, hittades lämningarna av en stavkyrka som daterades till omkring år 990, vilket var under Svend Tveskægs tid som Danmarks kung. Tack vare information från krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket kan översättas med Wolinbiskoparnas historia, vet man numera att det var Svend Tveskæg som lät bygga kyrkan omkring år 987. Det kommer att publiceras mer från krönikan som kan bidra med mer information om den här kyrkan så småningom. Tills dess kommer det man vet om kyrkan från andra skriftliga källor som skrevs långt senare, men enligt dem skulle det kunna vara i den här kyrkan som kung Svend Tveskægs kvarlevor begravdes efter hans död år 1014.

Platsen där kyrkan fanns är inne på gården bakom ett av husen som byggdes vid Kattesund efter att den arkeologiska undersökningen avslutats. Det finns inget att se på platsen som berättar om den kyrka som funnits där. Det var dessutom bara den del av kyrkan och kyrkogården som fanns under huset som finns där nu som undersöktes arkeologiskt. Därför finns fortfarande halva kyrkan och många gravar kvar under marken inne på gården utanför huset.

Platsen där Treenighetens kyrka hittades under huset rakt fram i bilden, numera en innergård.

Krönikans information om kung Svend Tveskæg

Det har länge antagits att det var kung Svend Tveskæg som lät bygga Treenighetens kyrka, vilket bekräftas i krönikan. Efter Harald Blåtands död hösten år 985 valdes hans yngre bror Toke Gormsson till ny kung över danerna. Toke begav sig till Uppsala för att hjälpa Styrbjörn återta makten över riket från Styrbjörns farbror kung Erik Segersäll. Under tiden grep Svend Tveskæg makten över danerna och slöt i hemlighet en pakt med Erik Segersäll mot Toke Gormsson. Toke stupade i slaget vid Fyrisvallarna utanför Gamla Uppsala den 10 augusti år 986. Svend Tveskæg valde att göra Lund till sitt säte och Danmarks kristna huvudstad. Toke Gormssons änka, prinsessan Helga från Kyjiv som härskade i Lund, övertalade honom till det. Huvudstad ska troligen ses mer som ett kristet centrum än huvudstad i modern mening. Svend Tveskæg byggde en kyrka helgad åt treenigheten, eller Trinitas på latin, någon gång omkring år 987. De här händelserna är mycket mer utförligt återgivna på sidan om Lunds äldsta vikingatida historia.

Den arkeologiska undersökningen

Kyrkan hittades i samband med den stora arkeologiska undersökningen som gjordes vid Kattesund här i Lund mellan 1982 och 1984, innan det skulle byggas bostadshus på platsen. Förutom spår av själva kyrkan hittades en stor mängd gravar på den stora kyrkogården som omgav kyrkan. Innan den arkeologiska undersökningen påbörjades användes hela området som en stor parkeringsplats som man ser i bilden nedan.

En bild av Kattesundsområdet mot nordväst tagen av Hagblom Foto den 24 augusti 1982 innan den stora arkeologiska undersökningen började. Flera av byggnaderna, bland annat den höga muren i mitten av bilden och lastbryggan längst till höger, finns kvar än idag.

Kyrkogården runt kyrkan utgjordes av i stort sett hela parkeringsytan, men det var bara de ytor där det skulle byggas hus som undersöktes arkeologiskt. Det innebär att det fortfarande finns gravar som gjordes för mer än tusen år sedan kvar under marken, bland annat under den del av den öppna gårdsytan som används för parkeringsplatser.

En bild av Kattesundsområdet som det ser ut idag med lastbryggan längst till höger i bilden. Svend Tveskægs kyrka fanns på andra sidan av det gula huset till vänster. Under marken ligger det troligen kvar många oupptäckta gravar.

I samband med den stora arkeologiska undersökningen hittades också lämningarna av den stora kyrkan Drotten som var byggd av sten. Den finns bevarad som Drottens kyrkoruin.

Den arkeologiska undersökningen av kyrkan

Det fanns inga trärester kvar av kyrkan när den undersöktes arkeologiskt. Det som hittades var spår av hålen där det stått stavar som varit förenade med syllar. Dateringen av kyrkan till omkring år 990 bygger därför på dendrokronologisk datering med hjälp av årsringarna i virket från 39 av kyrkogårdens gravar, vilket har en exakthet på ±5 år. Dateringen stämmer väl ihop med krönikans uppgift om att Svend Tveskæg lät bygga en kyrka i Lund omkring år 987.

En modell som visar hur Treenighetens kyrka kan ha sett ut. Kyrkan byggdes till med ett kor någon gång senare än långhuset. Det fanns redan nio gravar vid långhusets östra gavel när den öppnades upp och koret byggdes ut med syllar på en stenpackning.

Långhuset var 8,5 meter brett, men eftersom en del av det fanns utanför området som undersöktes arkeologiskt är det okänt hur långt det var. Det bör i varje fall varit dubbelt så långt som det var brett och kan då ha varit minst 17 meter långt. Koret som byggdes till senare var 6 meter brett och 5 meter långt.

Någon gång efter att kyrkan byggts till med ett kor tillkom en gravkammare under långhusets östra del som var 1,4 meter bred. Bara 1,1 meter av graven grävdes ut eftersom inte hela långhuset undersöktes arkeologiskt. Begravning på en sådan plats kunde bara komma i fråga för en kunglig person eftersom det generellt var förbjudet med gravar inne i kyrkobyggnader vid den tiden. Gravkammaren var tömd, så kvarlevorna från den som varit begravd där måste ha flyttats till en ny grav, kanske till den gravkammare som fanns under koret till kyrkan Drotten som byggdes söder om platsen där den här kyrkan stått.

Utanför kyrkan hittades en grund brunn förstärkt med plankor som har tolkats som en dopbrunn. Den var omkring 1 kvadratmeter stor och 1-1,5 meter djup. Fram till någon gång på 1100-talet dominerade dop av vuxna, och de som skulle döpas sänktes ned i vatten. Vid den här tiden var det bara en biskop som fick förrätta dop.

Den arkeologiska undersökningen av kyrkogården

Hela kyrkogården undersöktes inte arkeologiskt, bara de ytor där det skulle byggas hus, men kyrkogården beräknas ha varit omkring 6 300 m² stor och haft omkring 3 400 gravar. Kyrkogården omgavs till viss del av grävda rännor som kan ha markerat gränsen för den jord som vigts av en biskop. Omkring 2 700 gravar dokumenterades. Det finns troligen omkring 700 gravar kvar i området. Med utgångspunkt från den stora mängden gravar beräknades befolkningens storlek i Lund i början av tusentalet till omkring 2 000 människor. Det bodde alltså väldigt många människor i Lund redan så tidigt.

Karta över Treenighetens kyrka Trinitas och det uppskattade området för kyrkogården.

Analyser av de dokumenterade gravarna från kyrkogården visar att den verkar ha varit uppdelad i zoner. Fria personer har begravts närmast kyrkan medan trälarna begravdes längre bort. En stor del av de begravda verkar inte ha vuxit upp i Lund, men var de kom från är oklart. Många kan ha kommit från England, eftersom flera av gravarna närmast kyrkan följde ett gravskick som också förekom i England, med tjocka lager av träkol eller kalklager i botten av graven. Många av gravarna kan ha varit slavar och trälar från andra länder. Gravarna på kyrkogården visar hur det tyska inflytandet under äldre tid, som var tydligt bland gravarna på kyrkogården runt Johannes Döparens kyrka på norra sidan av domkyrkan, ersattes med engelskt inflytande under Svend Tveskægs tid.

Information om kung Svend Tveskæg i senare källor

Det kommer publiceras mer information om kung Svend Tveskægs liv från krönikan, men tills dess finns det bara information från skriftliga källor som skrevs lång tid efter hans död. En hel del av det som skrivits i källorna från tusentalet har visat sig vara felaktigt. Vem som invigde kyrkan och kyrkogården är okänt, men enligt en historiebeskrivning av Adam av Bremen, som skrevs i början av 1070-talet, utsåg Svend Tveskæg omkring år 1000 Gotebald från England som biskop i Skåne. I informationen som kommer publiceras från krönikan berättas att Gotebald utsågs till staden Lunds förste biskop, vilket också tyder på att Lunds stift upprättades då.

Hur Svend Tveskæg erövrade England

Svend Tveskæg gjorde flera vikingatåg till England, bland annat år 991, 994, 1003 och 1004. Folket i England fick betala med stora mängder silver, så kallad danagäld, varje gång.

Detalj av en illustration från ett manuskript från mitten av 1200-talet, som visar hur Svend Tveskæg erövrade England. Under sommaren år 1013 ledde Svend Tveskæg och hans son Knut en stor flotta till England och erövrade England. London stod emot anfallet men i de övriga delarna av landet hyllades Svend Tveskæg som tronföljare. I slutet av 1013 valde det engelska riksrådet honom till ny kung över England.

De många vikingatågen gjorde att Lund fick anglosaxiskt präglad befolkning och ett stadsliv med engelska förebilder. Gotebald, liksom de senare biskoparna i det vikingatida Lund, hämtades från England. Det skapade under mycket lång tid framöver konflikt med ärkebiskopssätet i Hamburg-Bremen som Danmark formellt tillhörde under vikingatiden. Under Svend Tveskæg tid blev Lund Danmarks huvudort för myntprägling, vilket staden sedan var till långt in på medeltiden.

Skriftliga källor om Svend Tveskæg

Den information som finns om Svend Tveskægs död och begravning kommer från två skriftliga källor som skrevs långt efter hans död. Den ena är "Encomium Emmae Reginate", vilket kan översättas med "Äreskrift för drottning Emma". Den brukar även kallas för "Gesta Cnutonis Regis" eller "Kung Knuts gärningar", och skrevs år 1041 av en munk vid hovet i Winchester för att stärka Emmas position som änkedrottning efter kung Knuts död år 1035. Den andra är den historiebeskrivning som gjordes av Adam av Bremen i början av 1070-talet. Det kommer publiceras mer information från krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" som kan innebära att en del av det man vet om Svend Tveskægs död och begravning visar sig inte stämma.

Svend Tveskægs död och begravning

Under en vistelse i Gainsborough söder om York i England i början av 1014 blev Svend Tveskæg sjuk. Enligt änkedrottning Emmas äreskrift kallade Svend Tveskæg till sig Knut och bad att hans kvarlevor skulle föras hem till Danmark efter döden och begravas där eftersom han var väl medveten om att hans erövringståg gjort honom impopulär i England. Svend Tveskæg dog den 3 februari 1014 och begravdes i York. Knut begav sig till Danmark för överläggningar med sin bror Harald, men en engelsk kvinna tog upp Svend Tveskægs lik ur graven och utrustade ett skepp för att sända hem det till Danmark. Samtidigt sände hon bud till de två bröderna om att deras faders lik hade anlänt och att de skyndsamt skulle ta emot det för att begrava det i den kyrka som Svend Tveskægs låtit bygga till den heliga Trefaldighetens ära i den grav han inrättat åt sig.

I Danmark anser man att den nämnda kyrkan måste ha varit en föregångare till Roskilde domkyrka, och att även Svend Tveskægs far Harald Blåtand ska ha begravts där. Nu har Harald Blåtands grav återfunnits i nordvästra Polen, vilket man kan läsa om i boken "Vikingakungens guldskatt" som publicerades sommaren 2021. Till skillnad från i Roskilde, där någon föregångare till Roskilde domkyrka inte har hittats, så har det hittats en kyrka här i Lund med en grav under koret, som Svend Tveskæg enligt krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" lät bygga omkring år 987 och helgade till Treenigheten Trinitas. Troligen var det i den här kyrkan i Lund som Svend Tveskægs kvarlevor lades ner någon gång under våren 1014.

Hur Svend Tveskægs kyrka togs ur bruk

Gravkammaren i Svend Tveskægs kyrka Trinitas var tom när den undersöktes arkeologiskt. De kvarlevor som varit begravda där, vilket kanske var Svend Tveskæg, flyttades troligen till gravkammaren under koret i den större kyrkan Drotten. Den byggdes, med sten troligen på 1020-talet, i samband med att Svend Tveskægs kyrka togs ur bruk.

Den stora kyrkogården runt Svend Tveskægs kyrka verkar däremot ha varit i bruk till år 1050 då en stor del av den, framför allt dess östra del, översvämmades av ett tjockt lager lera och dy, eller svämlager som det brukar kallas. Svämlagret har daterats dendrokronologiskt till år 1050-1051, och har tolkats som att det måste ha funnits något slags damm eller vattensjukt område någonstans norr om kyrkogården ungefär så som kartan visar. Topografiska studier har också visat att det fanns en svacka i terrängen på västra sidan av nuvarande Stortorget.

Den stora kyrkogården runt Drotten innan dammen norr om kyrkogården togs ur bruk omkring 1050-1051.

Dammen orsakade troligen återkommande översvämningar vid ihållande regn. Om den hade brustit så hade det orsakat katastrof för bebyggelsen söder om den eftersom Lund ligger i en lång sluttning ner mot Höjeå. Därför öppnades troligen fördämningen på kontrollerat sätt, vilket gjorde att en stor del av kyrkogården översvämmades.

På 1050-talet skedde en första våg av kyrkobyggnation i Lund, vilket innebar att det snart fanns nio träkyrkor, två kyrkor av sten och dessutom något slags klosterverksamhet med kyrkogård där Lunds domkyrka finns numera. Alla kyrkogårdarna runt de kyrkorna gjorde att kyrkogården som från början omgett Svend Tveskægs kyrka Trinitas kunde göras mindre och koncentreras runt kyrkan Drotten.