Trelleborgen i Lund

Besöksupplevelse Det vikingatida Lund
Lunds vikingatida centrum
Sevärdhet
ca. ½ timme
Kungsgatan-Kiliansgatan Se också
• Lunds vikingatida historia
På flera platser i Danmark och i Skåne har det hittats en typ av runda cirkelborgar som brukar kallas för trelleborgar. De byggdes i slutet av vikingatiden under Harald Blåtands tid och fanns bara omkring 15-20 år. Ett indirekt arkeologiskt bevis pekar mot att det sannolikt fanns en trelleborg här i Lund också. Enligt krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket kan översättas med Wolinbiskoparnas historia och som skrevs på 900-talet, var det Harald Blåtands dåvarande lydkung över Skåne, Toke Gormsson, som lät bygga borgen någon gång mellan år 971 och 973. Ett spår av borgen som syns är hur Kungsgatan och Kiliansgatan än idag går som en halvcirkel runt kvarteret där borgen fanns. I den här besöksguiden berättar vi om vad en trelleborg är, och vad man vet så här långt om den trelleborg som kan ha funnits här i Lund. Detta gör att historiens vingslag känns så mycket mer konkret när man tar en promenad längs med Kungsgatan och Kiliansgatan.

Vad är en trelleborg?

De cirkelformade ringborgar som brukar kallas trelleborgar bestod av en hög vall, ofta förstärkt med träpalissad på utsidan, med fyra öppningar och gator som gick som ett kors genom borgen. Inne i borgen fanns stora hallar i grupper om fyra där varje byggnad rymde minst 60-70 personer. På utsidan av vallen fanns det ofta en vallgrav som kunde vara torrlagd eller innehålla vatten. Namnet "trelleborg" sägs komma från den första ringborgen av den här typen som hittades vid en plats med namnet Trelleborg på Sjælland i Danmark. På de platser där det har hittats trelleborgar har det också hittats kyrkor helgade åt Sankt Clemens i närheten av borgen.

Trelleborgarna - Vikingatidens militära garnisoner

Trelleborgarna byggdes på strategiska platser för vikingar, i betydelsen krigare eller den tidens soldater, så de var som ett slags militära garnisoner. Den trelleborg som fanns i Borgeby drygt 10 km nordväst om Lund kan ha använts för att ta kontroll över handelsplatsen som fanns där i närheten av Löddeköpinge. Trelleborgen som sannolikt fanns här i Lund kan på motsvarande sätt ha använts för att ta kontroll över platsen. Ett omnämnande i krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" kan tolkas som att platsen där Lund finns nu var något slags viktig hednisk plats under flera århundraden.

Trelleborgen i Lund

Eftersom det inte finns några direkta arkeologiska fynd av en trelleborg här i Lund går det inte säga exakt hur den såg ut. Om vi utgår från att den var byggd på samma sätt som andra trelleborgar skulle den kunna ha sett ut som den illustreras i kartan nedan med en vall omgiven av vallgrav och fyra grupper med vardera fyra hallar.

Så som trelleborgen är utritad skulle den haft en diameter på omkring 160 till 180 meter. Om man antar att den västra delen av Skomakaregatan är en rest av en korsgata genom trelleborgen skulle den kunna varit orienterad så som i kartan. Då hamnar platsen för Lunds första kyrka Sankt Clemens , som fanns i hörnet av Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan, omkring 150 meter från västra porten i en rak linje som förlängning av korsgatan i borgen. Med 16 hallar som var och en rymde 60-70 vikingar bör det då varit plats för omkring 1 000 vikingar i trelleborgen.

Omnämnanden av borgen i Lund i krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum"

Enligt krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" var det Toke Gormsson som lät bygga borgen i Lund. Då måste det skett mellan år 971, då Toke Gormsson utsågs till Harald Blåtands lydkung över den västra delen av Skåne, och år 973, eftersom borgen sägs ha funnits år 974 när Hakon Jarl attackerade Lund. Krönikans berättare, prästen Avico som under många år fungerade som präst åt Harald Blåtand och hans familj, berättar i en notis för år 984 att "Tukkas säte, som var en borg byggd på platsen för de döda, där om jag minns rätt, Tukki gömde sig undan jarl Hakans vrede tio år tidigare". I en notis för år 975, året efter attacken, berättar Avico att "under Herrens år 975 beordrade Tuca, den yngsta sonen till kung Gurmd, att stärka vallarna i fästningen som han byggt".

Toke Gormsson stupade i slaget vid Fyrisvallarna utanför Gamla Uppsala den 10 augusti år 986. Efter hans död beordrade Helga från Kyjiv, hans hustru som då härskade över Lund, att borgens vallar skulle rivas. Det bör ha skett i slutet av år 986 eller början av år 987.

Efter Tucas död beordrade prinsessan Helga att fästningarna och de defensiva vallarna skulle förstöras och att husen, vägarna, portarna och torget skulle byggas som hennes älskade stad i Grekland, där hon tillbringade många år som barn. Endast vallgraven återstod av fästningen, och samhället liknade inte längre några andra samhällen i danernas land.

När Kungsgatan och Kiliansgatan drogs fram, troligen under år 987, fanns vallgraven alltså kvar och gatorna måste då dragits fram runt vallgravens norra del. En stor del av det nuvarande gatunätet i Lunds stadskärna utformades troligen under samma tid, gator som har ungefär samma sträckning än idag.

Första antagandet om en trelleborg i Lund

I samband med ett internationellt möte 2002 om vikingatiden här i Lund uppmärksammade en dansk arkeolog hur Kungsgatan och Kiliansgatan går i en halvcirkel runt kvarteret. Han tog då upp frågan om det inte skulle kunna ha legat en trelleborg i kvarteret söder om halvcirkeln. På andra platser där det har hittats trelleborgar har det också funnits en kyrka helgad till Sankt Clemens. Det har det gjort här i Lund också, belägen bara omkring 150 meter nordväst om den förmodade trelleborgen. Det här var första gången som någon antydde att det kan ha funnits en trelleborg i Lund.

Trelleborgen i Borgeby var redan arkeologiskt bevisad vid den tiden. Så som trelleborgen är utritad i kartan ovan stämmer den väl överens med storleken på trelleborgen i Borgeby. Dessutom visar topografiska studier att det finns en platå i den i övrigt kraftigt lutande terrängen i Lund just på platsen öster om Stortorget.

Ett möjligt arkeologiskt spår av vallgraven runt trelleborgen

Det saknas direkta arkeologiska bevis för att det har existerat en trelleborg i Lund, men det finns något som skulle kunna tolkas som ett indirekt bevis för dess existens.

Karta över arkeologiska lämningar av Svartbrödraklostret i Lund. Delar av klosterkyrkan till det som senare konstaterats vara dominikanernas konvent Sankta Maria Magdalena, vanligen kallat för Svartbrödraklostret och som fanns längs med norra sidan av Kiliansgatan, undersöktes arkeologiskt 1903 och 1930. På 1940-talet konstaterade den dåvarande stadsantikvarien Ragnar Blomqvist att lämningarna var en del av Svartbrödraklostrets klosterkyrka. I bilden till höger ser man den karta han ritade över de arkeologiska lämningarna.

Det som är intressant är den lite cirkelformade bäcken som har ritats in längs med Kiliansgatan. Vad vi vet har det inte undersökts arkeologiskt om den bäcken utgör ett naturligt bäckflöde eller något slags grävt dike. I det senare fallet skulle det kunna vara ett arkeologiskt spår av den vallgrav som kan ha omgett den förmodade cirkelrunda trelleborgen. I så fall vore det ett indirekt arkeologiskt bevis för att trelleborgen har existerat. En mindre arkeologisk undersökning, eller om marken skannas med georadar i framtiden, skulle kunna undersöka det här bäckflödet och kanske även hitta andra mer direkta bevis för att trelleborgen har existerat.

Förslag på arkeologisk undersökning av trelleborgen

Det finns två platser längs med Kiliansgatan där det kanske skulle vara möjligt att hitta arkeologiska bevis för att det har existerat en trelleborg. Det är två platser där en arkeologisk undersökning skulle kunna skära genom den förmodade yttre vallgraven och den inre borgvallen. Liknande undersökningar har hittat bevis för existensen av trelleborgar både vid Nonnebacken i Odense på Fyn och vid Borgeby nordväst om Lund.

En plats längs med Kiliansgatan för en möjlig framtida arkeologisk undersökning. En arkeologisk undersökning skulle kunna undersöka om bäcken som syns på Ragnar Blomqvists arkeologiska karta från 1940-talet kommer från ett naturligt vattenflöde eller har skapats som ett grävt dike. En första åtgärd kunde vara att undersöka marken med georadar. Sedan skulle en undersökning kunna gå vidare genom att gräva ett 15-20 meter långt och 2-3 meter brett schakt där de arkeologiska kulturlagren undersöks för att hitta spår av vallgraven och borgvallen.

Arkeologiska undersökningar görs oftast när det ska byggas något eller i samband med underhåll av gatunätet. Det är byggherren eller beställaren som får finansiera den arkeologiska undersökningen. När något sådant inte är aktuellt måste en arkeologisk undersökning finansieras på något annat sätt. Om turismvärdet av bevis för att det har existerat av en trelleborg här i Lund överstiger kostnaden för en mindre arkeologisk undersökning vore det rimligt att en sådan undersökning finansieras med allmänna medel, vilket är ett av våra förslag.