Förslag för ökad turism till Lund

Destination Lund Kontakta oss
• Mer om oss
• Vår historik
• Samverka med oss
• Guidar du i Lund? Hur kan man öka turismen till Lund? På den här sidan har vi samlat många, mer eller mindre realistiska, idéer och förslag som våra medlemmar har kommit på för att bidra till ökad turism i Lund. De flesta av idéerna har vår verksamhet inte möjlighet att genomföra eftersom det inte finns resurser eller det inflytande som behövs. Den som har möjlighet att bidra till att de här idéerna kan genomföras är välkommen att plocka upp förslaget och driva det vidare. Om någon tror att Lunds turistförening och Lunds ideella turistinformation Destination Lund kan bidra med något för att förslagen ska kunna förverkligas, eller har några frågor om eller vill diskutera dem, får man gärna kontakta oss.

Lunds turistförening och turistbyrån Lunds ideella turistinformation Destination Lund är en helt ideell verksamhet där allt arbete görs oavlönat och med nollbudget. Samtidigt är det ofta svårt att hitta samma driv och engagemang bland dem som arbetar med något för sin försörjning eller sin karriär som det man hittar hos personer som arbetar med något enbart av lust och glädje för att åstadkomma något bra tillsammans. En sådan miljö bidrar ofta till hög kreativitet. Så är det också för Lunds turistförening och Lunds ideella turistinformation Destination Lund.

Har du någon annan idé som borde vara med i den här listan? Kontakta oss i så fall, eller framför det som ett inlägg i Lunds turistförening

Det är skillnad på evenemang och turism

Lunds kommun och dess politiskt styrda evenemangsbolag Visit Lund fokuserar på att växa Lund som besöksmål med kultur- och idrottsevenemang utan att investera i ren turism, men evenemang och turism attraherar olika slags besökare. Kultur- och idrottsevenemang attraherar främst lokala och regionala besökare som bor och äter hemma. Turister behöver däremot någonstans att bo och behöver äta några gånger varje dag medan de besöker Lund. Det gör att turism ger intäkter till besöksnäringen på ett helt annat sätt än evenemang.

Lund Greeters har visat Lund för väldigt många internationella besökare och vet därför vad de är intresserade av. Om det inte investeras i turism också kommer det inte många besökare när det inte pågår något evenemang. Lund greeters har visat Lund för allt fler besökare för varje år sedan 2020. Bara under 2024 var det besökare från 33 olika länder och inte en enda av dessa frågade efter några evenemang. De kom i stället för att se Lund, och deras frågor handlade främst om Lunds intressanta historia och om universitetet.

Vi har anklagats för att vilja skapa konflikt mellan att satsa på evenemang och turism, men vi vill att Lund som besöksmål ska handla om både och, eftersom det attraherar olika grupper. Visst kan det överlappa ibland, och vissa evenemang kan fungera som bra marknadsföring av Lund som besöksmål för turism också. Siste april och Första maj är till exempel väldigt bra marknadsföring av universitetsstaden Lund som många turister som kommer till Lund gärna vill veta mer om. De förslag vi framför nedan syftar till att göra Lund till ett större besöksmål för turism också, inte bara ett besöksmål för idrotts- och kulturevenemang.

Förslag för att synliggöra det kulturhistoriska Lund

• En fasadmålning av Drotten vid Kattesund
  

  Det finns en stor gulmålad vägg mellan husen in till innergården vid Kattesund här i Lund. På högra sidan finns det en grönsakshandel och på den vänstra en herrklädesaffär. Vore det inte fint om det fanns en väggmålning på den väggen, ungefär så som illustreras i bilden? Det skulle ge en känsla av att stå inne i Drotten och titta bort mot koret som fanns där under vikingatiden och medeltiden. Det skulle kunna se ut ungefär som i bilden, som är ett montage, och just där står man på en plats som var inne i kyrkan en gång i tiden.

  En skicklig konstnär skulle kunna göra en fin perspektivmålning ungefär så som man ser i bilden. Det finns en markering i trottoaren efter kyrkans murar, men en målning skulle göra upplevelsen av kyrkan ännu lite mer konkret för besökare. Illustrationen på bilden är hämtad från den informationsfilm om Drotten som man kan se i Drottens kyrkoruin, och den gjordes på 1980-talet av Johan Olsson, Marie Matsson och Rolf Stenbert från företaget Virtuelldesign. Bilden är bara ett exempel på hur det skulle kunna se ut.

  Läs mer om Drotten, Lunds första domkyrka och Skandinaviens första ärkebiskopskyrka, i besöksguiderna om Drotten och Drottens kyrkoruin.
• Lundagårdsstenens placering i universitetsbibliotekets ombyggda entréhall
  

  Förslag på ny placering av Lundagårdsstenen. I krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket kan översättas med Wolinbiskoparnas historia, framgår det vilka personerna var som nämns på Lundagårdsstenen. Det gör att stenen är en unik sevärdhet från det vikingatida Lund. Så som Lundagårdsstenen fortfarande står intryckt i ett hörn i den ombyggda entréhallen till universitetsbiblioteket i Lund, är det svårt att se det som finns på den sidan av stenen som vetter in mot hörnet. Nu när entrén till universitetsbiblioteket har byggts om har det blivit möjligt att placera stenen så som visas i bilden, som är ett montage. Då kan man sitta på någon av bänkarna i entrén och beundra den fantastiskt intressanta stenens alla sidor.

• En bronsplatta med texten Sveriges äldsta torg
  

  I samband med en diskussion på stadsbiblioteket i Lund den 17 mars 2024 uttryckte Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, mycket bestämt att Stortorget i Lund är Sveriges äldsta torg. Det skulle kunna uppmärksammas med en plan platta av brons på Stortorget med texten Sveriges äldsta torg. Stortorget anlades troligen omkring år 970 samtidigt som hela stadsområdet i Lund delades upp i kvarter med tomter och gator genom att det grävdes någon decimeter djupa rännor som utgjorde tomtgränser. Det är många som tycker att det är en intressant besöksupplevelse att ha besökt Sveriges sydligaste punkt Smygehuk, Sveriges nordligaste punkt Treriksröset och liknande. På samma sätt finns det säkert de som tycker att det är intressant att ha besökt Sveriges äldsta torg.

  Torget skulle kunna märkas ut med en kvadratisk, ca. en gånger en meter stor, bronsplatta med stor text gjord som relief som syns tydligt även när väder och vind gör bronsplattan mer mörk. Genom att göra bronsplattan plan och lägga den i markhöjd med den omgivande gatstenen är den inte i vägen när platsen används för evenemang och går att gå på.

  
• En bronsplatta med avbildning av det medeltida Lund
  

  Inne på gården till Malmö museer finns bronsplattan man ser i bilden nedan som visar hur det såg ut i Malmö på 1600-talet. Många städer har liknande avbildningar av sina medeltida stadsområden. En liknande bronsplatta borde det finnas här i Lund också. Den skulle kunna vara placerad på Stortorget, Sveriges äldsta torg, till vänster eller höger om entrén till Rådhuset . Politiker och andra skulle kunna stanna till där med besökare till kommunen för att visa hur det såg ut i Lund omkring år 1300 med 22 kyrkor, 4 kloster och ett stadsområde omgivet av en stadsvall. Även guider och greeters i Lund skulle kunna stå där och peka på bronsplattan medan de berättar för besökarna om hur det såg ut i den danska staden Lund för 700 år sedan.

  Läs om Lunds medeltida kyrkor och kloster i besöksguiden om Kyrkostaden Lund, och om stadsvallen i besöksguiden om Den medeltida stadsvallen runt Lund.

  
• Märka ut ärkebiskopsborgen Lundagårds murar
  

  Det som idag är parken Lundagård i centrum av Lund var ärkebiskopsborgen Lundagård under medeltiden, kyrkans administrativa och ekonomiska centrum i Skandinavien under 400 år. Idag finns det inga synliga spår, men man skulle kunna synliggöra ärkebiskopsborgens murar genom att lägga ut grå gatsten i dubbla rader i Lundagård för att på ett diskret sätt märka ut var murarna fanns under medeltiden. Även platsen för ärkebiskopsborgens representationsbyggnad borde märkas ut på det sättet. Det var troligen i den byggnaden Margareta sammankallade de skånska stormännen till ett möte den 10 augusti 1387, vilket slutade med att Margareta utsågs till regerande drottning av Danmark, tio år innan hon blev regerande drottning för Kalmarunionen.

  Läs om ärkebiskopsborgen Lundagård och de byggnader som fanns där i besöksguiden om det medeltida domkyrkoområdet.

  
• Lägga ut ett litet glasgolv i domkyrkans norra sidoskepp
  

  Under norra sidoskeppet i Lunds domkyrka finns lämningar av en stor byggnad av sten, en byggnad som fanns på platsen innan Lunds domkyrka byggdes. Eftersom det inte är lätt att komma åt att undersöka den, har det varit svårt att reda ut vad det var för byggnad. Det troligaste, med det man vet nu, är att det var en byggnad som byggdes omkring år 1030 under kung Knut den Stores tid och användes som någon slags klosterverksamhet. Om en eller ett par av plattorna i golvet i domkyrkans norra sidoskepp byttes ut mot ett golv av glas skulle besökarna kunna få en glimt av grundmurarna till den tusen år gamla byggnaden som döljer sig under golvet. Ett sådant litet golv av glas finns i Sankt Petri kyrka i Malmö som bilden nedan visar. Det är inte mycket man ser, men det är ändå väldigt intressant för besökare som får möjlighet att se lite av det som finns under kyrkans golv. Det som finns under domkyrkans golv är dessutom väldigt intressant.

  Läs om byggnaden som döljer sig under Lunds domkyrka i besöksguiden om Klosterbyggnaden under Lunds domkyrka.

  
• Märka ut Gråbrödraklostrets klosterkyrka i Klostergatan
  

  1238 instiftade franciskanerna ett kloster vid Klostergatan i Lund och 1438 blev det den första platsen i Skandinavien där undervisning gavs på akademisk nivå. Klostrets kyrka stod till två tredjedelar över den nuvarande Klostergatan. Vid en grävning 1972 hittades graven efter den stridbare ärkebiskopen Jacob Erlandsen under det som var kyrkans kor. Om kyrkans murar och Jacob Erlandsens grav märktes ut med vit gatsten i Klostergatan skulle kyrkan bli mycket mer synlig för besökare, och guider och greeters i Lund skulle kunna peka ut var kyrkan fanns när de berättar om den.

  Det här förslaget lades fram av en medlem som ett Lundaförslag till politikerna våren 2017. Tjänstemännen som beredde ärendet föreslog att det skulle bifallas, men politikerna i nämnden avslog det ändå.

  Besöksguiden om Kyrkostaden Lund berättar mer om Gråbrödraklostret under punkt (9).
• Sätta upp skyltar om fler av Lunds medeltida kyrkor
  

  Under vikingatiden fanns det nio kyrkor av trä, tre av sten och något slags klosterverksamhet i Lund. Senare under medeltiden fanns det hela 22 kyrkor och 4 kloster i Lund, men bara två av dem finns kvar idag. Av de 28 kyrkor och kloster som inte finns kvar längre har 12 synliggjorts på något sätt, som en markering i trottoaren eller med en skylt på väggen. Många fler skulle kunna synliggöras med åtminstone en skylt. Två kyrkor som absolut borde synliggöras är kung Svend Tveskægs kyrka vid Kattesund och dominikanerkonventets Svartbrödrakloster vid Kiliansgatan.

  På kartan i besöksguiden om kyrkostaden Lund har de kyrkor som redan synliggjorts på något sätt märkts ut med en svart prick.
• Ett monument med drottning Margareta, kung Erik av Pommern och prinsessan Filippa
  

  I bilden, som finns i Wikipedia, ser man ett vackert monument av drottning Margareta och unionskungen Erik av Pommern. Monumentet finns i Viborg på Jylland. Det var i Viborg som den första kungahyllningen hölls när nya tronföljare skulle få folkets godkännande i Danmark. Den andra kungahyllningen hölls vid Lerbäckshög här i Lund.

  Här i Lund borde vi ha ett liknande monument någonstans intill Lunds domkyrka . På monumentet borde även prinsessan Filippa av England finns med jämte Margareta och Erik av Pommern. Det skulle uppmärksamma att det var här i Lunds domkyrka som Erik av Pommern vigdes med Filippa av England den 26 oktober 1406, med drottning Margareta som värd. Bröllopet ramades in av festligheter under flera dagar och är än idag en av de största och mest pampiga fester som någonsin har ägt rum i Lund.
• Flagga med skånska flaggan på Stortorget i Lund
  

  Skånska flaggan är inte bara Skånes flagga utan också en välkänd symbol och ett starkt varumärke för skånsk historia och skånsk kultur.

  Den särställning Lund hade från att staden anlades under vikingatidens slut till slutet av medeltiden, gör att det inte finns någon annanstans där det har utspelat sig så mycket intressant skånsk historia som just här. Skånska flaggans ursprung är okänt men man vet att den är mycket gammal. Den kan härledas till ärkebiskopen i Lund som ska ha burit ett banér med skånska flaggans färger redan på 1100-talet.

  Tisdagen den 24 oktober 2017 beslutade Region Skånes regionfullmäktige att skånska flaggan ska användas i officiella sammanhang och rekommenderade de skånska kommunerna att använda flaggan. Lunds turistförening har två gånger genom medborgarförslag (s.k. Lundaförslag) föreslagit att Lunds kommun också ska följa Region Skånes rekommendation om att flagga med skånska flaggan, men det avslogs båda gångerna. Förslaget finns ändå med här som ett stående förslag med tanke på den skånska flaggans starka varumärke som symbol för skånsk historia och kultur. Det finns ett stort turismvärde i det, vilket är den viktigaste anledningen till att flagga med skånska flaggan just här i Lund.

Förslag för fler turistattraktioner

• Illustrera Lunds historia som korta skådespel
  

  Det är få städer där det har utspelat sig så mycket häftig vikingatida och medeltida historia som i Lund. Det hänger förstås samman med att Lund anlades som kungens stad redan under vikingatiden, och blev kyrkans ekonomiska och administrativa centrum under hela medeltiden i drygt 400 år. Det finns många intressanta händelser i Lunds vikingatida och medeltida historia som skulle kunna illustreras som korta och intressanta skådespel. En teatergrupp skulle kunna anlitas som spelar upp scener ur Lunds historia på Stortorget eller Domkyrkoplatsen i Lund under sommaren. Det skulle inte bara bli en intressant turistattraktion, utan också ett intressant och pedagogiskt sätt att åskådliggöra scener ur Lunds och spännande intressanta kulturhistoria.

  På Destination Lunds sida Lunds historia för turister och besökare finns många exempel på händelser som skulle kunna illustreras som korta skådespel. Exempelvis hur biskop Asser vigdes till Skandinaviens första ärkebiskop 1103, det stormiga landstingsmötet på Stortorget 1180 då ärkebiskop Absalon och kungens viktigaste representant i staden Tord Gälkare, möttes av visslingar och burop från den skånska allmogen när de talade. Även mötet den 10 augusti 1387 som slutade med att Margareta blev regerande drottning för Danmark, och reformationens oroligheter under första halvan av 1500-talet, är andra exempel.
• En årligt återkommande medeltidsfestival i Lunds centrum
  

  Det är få städer där det har utspelat sig så mycket häftig vikingatida och medeltida historia som i Lund. Därför skulle det passa bra att anordna en medeltidsfestival i Lunds vackra vikingatida och medeltida stadskärna. Det skulle kunna anordnas tornerspel på Tegnérplatsen intill Lundagård, medeltida dans, gycklare, skådespel och andra medeltida nöjen på Domkyrkoplatsen på södra sidan av domkyrkan, och medeltidsmarknad på Stortorget , som ju var Lunds marknadsplats i omkring tusen år.

  
• Ett skräckkabinett som visar de mörka delarna från Lunds historia
  

  I flera stora städer, som London, Hamburg och Berlin, finns det skräckkabinett, eller dungeon som de kallas, där mörka delar ur stadens historia skildras som olika stationer med små skådespel i speciellt inredda byggnader. Det är turistattraktioner som påminner lite om spökhus eller spöktåg på tivolin och trots att entréavgiften brukar vara hög, så brukar de dra mängder med besökare, inte minst barnfamiljer med lite äldre barn. Skräckkabinett ses visserligen som turistnöjen men det som skildras brukar vara verkliga händelser. På så sätt är det också ett smart och pedagogiskt sätt att berätta om stadens historia. Det finns många händelser i Lunds historia som skulle kunna illustreras i ett skräckkabinett, som t.ex. den makabra avrättningen av falskmyntare på Stortorget under vikingatiden, Slaget vid Lund, och avrättningarna efter Søren Norby-fejden 1525, för att nämna några. Ett skräckkabinett eller dungeon i Lunds centrum skulle sannolikt dra många besökare.

  Läs mer om Lunds historia i Lunds historia för turister och besökare.
• Ett turisttåg till Lunds kulturhistoriskt intressanta platser
  
  Det finns många kulturhistoriskt intressanta platser i Lunds stadskärna. Flera av dem ingår i Destination Lunds visningar om det vikingatida och det medeltida Lund. Många städer har ett turisttåg som kör runt till intressanta platser i staden under sommaren som en guidad visning och det brukar vara ett uppskattat turistnöje, inte minst bland barnfamiljer. Det skulle kunna vara ett enkelt sätt att visa Lunds kulturhistoriskt intressanta platser för besökare. I Destination Lunds besöksguider finns många förslag på intressanta platser att visa.
• Sätta upp skyltar om domkyrkomuseet i domkyrkans entré
  

  Lunds domkyrka är Sveriges mest besökta kyrka med officiellt 700 000 besökare varje år, förutom de 90 000 besökarna till domkyrkoförsamlingens gudstjänster. Historiska museet där domkyrkomuseet finns har däremot bara 20-30 tusen besökare varje år. Skälet är antagligen att få av domkyrkobesökarna känner till domkyrkomuseet, som har många intressanta föremål från domkyrkans historia. Ett annat skäl är att de flesta domkyrkobesökarna kommer med en turistbuss, ser domkyrkan under en halvtimme eller timme, och sen åker vidare igen. Detta gör att besöksnäringen i Lund går miste om alla intäkter från mat, boende och shopping.

  Lunds turistförening och Lunds ideella turistinformation Destination Lund föreslog 2107 att det skulle sättas upp ett anslag i domkyrkans entré om att det finns ett domkyrkomuseum också. Målet var att få åtminstone en del av de 700 000 besökarna att även se domkyrkomuseet, vilket skulle ge Historiska museet flera miljoner i ökade besöksintäkter. Ett annat mål var att förlänga bussresenärernas besök i Lund för att få några av dem att även äta lunch eller middag i Lund. Varken domkyrkoförsamlingen eller Historiska museet var intresserade av att prova det här. Nu är domkyrkomuseet dessutom stängt för renovering till 2025, alltså till två år efter domkyrkans kryptas 900-årsjubileum 2023.

  När domkyrkomuseet återöppnas efter renoveringen så borde det skyltas bättre om att det finns ett domkyrkomuseum också. Ett enklare förslag än så här för att stärka turismen till Lund är svårt att komma på.

  
• En kombinationsbiljett för Historiska museet och Uppåkra
  

  Det vi kallar Uppåkra numera var under tusen år ett stadsområde som troligen kallades Lund innan den danska kungamakten angrep stadsområdet och anlade det nya Lund där staden finns nu. Detta gör att Uppåkras historia är tätt sammanflätad med Lunds. Det har talats om att bygga ett stort besökscentrum i Uppåkra, men det är orealistiskt eftersom området kommer vara föremål för arkeologiska undersökningar under lång tid framöver. Museiföremål bör dessutom finnas på ett museum som Historiska museet i Lund. Däremot är Uppåkra och det vikingatida Lund, med Historiska museet där man kan se på föremålen från Uppåkra, två delar av samma besöksupplevelse. Det skulle kunna göras tydligare genom att man erbjuder en kombinationsbiljett som inkluderar både en guidad visning i Uppåkra och ett besök på Historiska museet i Lund. Många av de som köpt en kombinationsbiljett till en besöksupplevelse brukar också ta del av allt den erbjuder för att inte gå miste om något de betalat för. På så sätt skulle Uppåkra och Historiska museet generera fler besökare till varandras verksamheter.

  Läs mer om Uppåkra och hur Uppåkra hör ihop med det vikingatida Lund i besöksguiden om järnålders- och vikingastaden i Uppåkra.

  
• En förlängd stadsbusslinje 6 ut till Uppåkra
  

  Det finns inget enkelt sätt att ta sig till Uppåkra med kollektivtrafik. Närmaste busshållplats finns drygt 1 km från Uppåkras besöksområde, och det är långt att gå om det är kallt och blåsigt väder eller regnar. De flesta som besöker Uppåkra tar sig därför dit med bil, men parkeringsutrymmet i Uppåkra är begränsat, och alla besökare kommer inte med bil till Lund. I besöksguiden om Uppåkra tipsar vi om att cykla till Uppåkra, vilket tar ca. 20 minuter. Det hade varit bra om de som vill kunde ta sig med buss till Uppåkra kyrka. 2017 undersökte Lunds turistförening och Lunds ideella turistinformation Destination Lund om det skulle vara möjligt genom att förlänga stadsbusslinje 6 från Lund till Uppåkra kyrka. Behovet av en bussförbindelse till Uppåkra har snarare ökat än minskat sedan dess. Vi tror att en busslinje från Lund till Uppåkra skulle öka antalet besökare i Uppåkra, och för att bidra till att den drar fler besökare borde bussen dessutom vara skyltad med "Bus to the vikings" längs med sidorna.

  Här finns dokumentet med förslaget om bussförbindelse till Uppåkra som framfördes 2017: Förslag om bussförbindelse till Uppåkra

  
• Förbokade guidade visningar av intressanta byggnader
  
  Det finns många byggnader i Lund som är kulturhistoriskt intressanta men stängda för besök från allmänheten. Ett enkelt sätt ge allmänheten och Lunds besökare möjlighet att få se dem vore att erbjuda förbokade guidade visningar av byggnaderna under sommaren när de står tomma eller aktiviteten i dem är låg. Några exempel på byggnader som skulle kunna vara intressanta att visa upp för besökare är Rådhuset, Kungshuset och Universitetshuset (när de är renoverade), AF-borgen och Gamla biskopshuset, och det finns förmodligen många fler. I andra länder är det inte ovanligt att besökare och turister kan besöka intressanta byggnader som förbokade guidade visningar och det brukar vara väldigt populärt.
• Loppmarknad på Klostergatan under sommaren
  

  Under sommaren är det loppmarknad varje lördag längs med Södra Esplanaden i Lund, men den tappade kraft när bokningssystemet gjordes om och pandemin kom emellan. Dessutom har en konkurrerande bakluckeloppis dragits igång på andra sidan av kommungränsen i sydöstra Lund. Ett sätt att stärka loppmarknaden rejält och samtidigt dra fler besökare till centrum av Lund och dess besöksnäring, vore att lägga loppmarknaden längs med den vackra Klostergatan på lördagar under sommaren. Det skulle göra den till en riktig mysig gatumarknad, lite som Lunds eget "Portobello Road Market", och sannolikt dra betydligt fler besökare till Lunds centrum medan marknaden pågår. Det innebär dock att trafiken måste stängas av på Klostergatan medan loppmarknaden pågår, även busstrafiken påverkas. Under lördagar när det inte är mycket arbetspendling så borde det vara möjligt att lösa genom att busstrafiken dras om tillfälligt.

  
• Gammaldags julmarknad på Stortorget
  

  På kulturhistoriskt vackra platser i många olika städer brukar det anordnas gammaldags julmarknader i december. Några exempel är i gamla stan i Stockholm och i den vackra gamla staden Ribe på Jylland i Danmark, där kulturhistoriska miljöer ramar in julmarknaderna på ett fint sätt. Trots att det gått lite inflation i julmarknader drar de ändå många besökare. Med den kulturhistoria som Stortorget i Lund vilar på, som Sveriges äldsta torg och handelsplats i över tusen år, skulle en julmarknad på Stortorget sannolikt också bli ett väldigt fint inslag som skulle dra väldigt många besökare till Lund i december. En invändning skulle kunna vara att det redan finns en julmarknad på Kulturen, men en julmarknad på Stortorget också skulle sannolikt bidra till att även Kulturens julmarknad får fler besökare som ser en möjlighet att besöka två olika julmarknader i samma stad. När förslaget lyftes i Lunds stora Facebookgrupp i december 2022 fick det väldigt stort genomslag och stort stöd från många i gruppen.

  

Övriga förslag

• Göra Sparbanken Skånes hus till ett fint hotell
  

  Turister som kommer till Lund ska bo i centrum där de har nära till shopping och restauranger, vilket stärker centrumhandeln. Samtidigt, om turismen till Lund skulle öka bara lite jämfört med idag så skulle det snart bli brist på hotellrum i centrum. De flesta av Lunds stora hotell är konferenshotell som finns i östra Lund nära motorvägen E22. Möjligheten att bygga nya stora hotell i centrum av Lund är starkt begränsad. Ett alternativ skulle kunna vara att bygga om några befintliga byggnader till hotell, och det bästa stället vore Sparbanken Skånes vackra hus mittemot Lunds domkyrka. Vi tänker att någon skulle kunna undersöka möjligheten att ta över huset och bygga om det på ett varsamt sätt till ett fint hotell. Lite på samma sätt som det gamla posthuset i Göteborg som Nordic Choice Hotels gjorde om till ett Clarion hotell. Ett fint hotell med utsikt mot Lunds domkyrka och restaurang i gatunivån skulle sannolikt bli oerhört populärt bland besökare som kommer till Lund.

  
• Anlägga en ställplats förhusbilar på Brunnshög
  En av de som följer Destination Lunds turistinformation kom med förslaget att det borde anläggas en lite större ställplats för husbilar på Brunnshög, nära någon av hållplatserna för spårvägen. Då skulle besökare som kommer med husbil enkelt kunna parkera där och snabbt kunna ta sig in till Lunds centrum med spårvagnen. Som det är nu är antalet platser i Lund där man kan parkera husbilar för kortare eller längre tid väldigt begränsat. De platser som finns hittar man i vår information om hur man reser till och inom Lund.
• Göra en spelfilm om Slaget vid Lund
  

  Även om smaken och åsikterna är olika om vad som är bra spelfilm så görs det väldigt mycket film med en tunn story som inte blir någon succé trots att de kostat väldigt mycket att göra. En riktigt bra story betyder mycket för en film, och storyn om Slaget vid Lund den 4 december 1676 hade sannolikt gått att göra till en väldigt bra spelfilm. I alla fall om det görs mer som ett drama än som en actionfylld krigsfilm.

  Filmen borde ha fredsuppgörelsen i Roskilde den 26 februari 1658 som utgångspunkt. Danmark förlorade då de Skåneländska landskapen till Sverige, och sedan skildra hur den danska kronan hade som ambition att återta de förlorade landskapen. Dramat bör inte bara skildra slaget den 4 december 1676, utan också det elände och umbäranden soldaterna och deras familjer fick utstå under veckorna före slaget. Detta ledde till dubbelt så många döda i sjukdomar än som sedan stupade under själva slaget. Filmen slutar med fredsuppgörelsen i Lund, vilken innebar att det inte blev några förändringar av landsgränserna. Filmerna om Arn Magnusson kan ses som inspiration för hur Slaget vid Lund också skulle kunna skildras.

  Även om en spelfilm inte har turism som mål så har det ändå en stor påverkan för intresset att besöka en plats genom att platsen och dess historia skildras på ett fint sätt. Någon som har de rätta kontakterna skulle kanske kunna hitta en filmproducent och investerare som skulle kunna göra en film av den här storyn.

  Det är svårt att beskriva den intressanta och fascinerande historien om Slaget vid Lund på bara några rader. Besöksguiden Med cykel runt Slaget vid Lund berättar mycket mer.

  
• Göra en arkeologisk undersökning av trelleborgen i Lund
  

  Det finns flera historiska belägg och indirekta arkeologiska fynd som tyder på att en av Harald Blåtands trellborgar fanns i kvarteret Svartbröder söder om Kungsgatan och Kiliansgatan.

  Arkeologisk karta över Svartbrödraklostret. Gatornas form av en halvcirkel runt kvarteret tyder på att något var i vägen när de drogs fram. En arkeologisk karta över Svartbrödraklostret, som gjordes av den dåvarande stadsantikvarien Ragnar Blomqvist på 1940-talet, visar ett bäckflöde som följer Kiliansgatan. I ljuset av ny information borde det undersökas om bäckflödet är ett naturligt bäckflöde eller istället en vallgrav som grävdes runt en trelleborg. Det fanns en kyrka helgad till Sankt Clemens bara omkring 150 meter från platsen, vilket det funnits på många andra platser där Harald Blåtands trelleborgar har hittats. En präst som hette Avico och som var personlig präst åt Harald Blåtand och hans familj under många år, nämner borgen i Lund i en krönika som publicerades i boken Vikingakungens guldskatt sommaren 2021.

  Utifrån denna nya information är det högst troligt att en av Harald Blåtands trelleborgar har funnits här i Lund också. Däremot saknas direkta arkeologiska bevis fortfarande. Som den mytomspunna vikingatida kung Harald Blåtand och hans trelleborgar var, så finns det mycket stort turismvärde i direkta och tydliga arkeologiska bevis för att det har funnits en trelleborg här.

  En av två obebyggda platser längs med Kiliansgatan.

  Vi har identifierat två obebyggda platser längs med Kiliansgatans sydöstra och östra del där man skulle kunna söka efter arkeologiska bevis för förekomsten av en trelleborg. En av platserna syns i bilden till höger. Man kskulle kunna börja med att skanna marken med georadar för att se om det går hitta spår av borgvallen och den omgivande vallgraven. Vid behov skulle arkeologer därefter kunna göra ett schakt för att undersöka ytterligare spår. Vi har inte kunskap nog för att kunna beräkna kostnaden för sådana undersökningar men, en bedömning är att kostnaden väl understiger turismvärdet av arkeologiska bevis för förekomsten av en trelleborg på platsen.