× [Bild]

Den medeltida stadsvallen runt Lund

Besöksupplevelse Promenad
ca. 4,4 km
ca. 2-4 timmar
Högupplöst karta Mer vägvisning
Google Maps, GPX-fil
På 1130-talet byggdes det en stadsvall runt det 84 hektar stora stadsområde som kom att utgöra staden Lund under nästan 800 år fram till i slutet av 1800-talet. Det fanns fyra utfarter eller tullar, i norr, söder, öster och väster. Tullarna bestod av portar med träbroar som var försedda med vindbrygga över en vallgrav som löpte längs med hela stadsvallens utsida. Idag finns bara en liten rest kvar av den medeltida stadsvallen som omgav Lund, men spåren av den syns fortfarande i Lunds medeltida stadskärnas form, som en oval diamant. Gatunätet i området som omgavs av stadsvallen är än idag till stor del identiskt med det gatunät som lades ut för mer än tusen år sedan när Lund anlades i slutet av 960-talet.

Ett intressant sätt att se Lund som turist eller besökare är att gå på promenad längs den väg som stadsvallen runt Lund sträckte sig. Det finns många intressanta besöksmål och platser att se längs med vägen förutom platserna där de medeltida tullarna in till Lund fanns. Man kommer t.ex. förbi botaniska trädgården, den kulturhistoriskt intressanta Östra kyrkogården, stadsparken och den vackra medeltida Klosterkyrkan.

Bevarad rest av den medeltida stadsvallen i Lunds stadspark

Promenaden längs med den medeltida stadsvallen, som den beskrivs i den här besöksguiden, börjar vid den norra infarten till det medeltida Lund, Norrtull (1). Men man kan man börja och sluta var man vill eftersom promenaden går ett helt varv runt det som var hela Lund fram till slutet av 1800-talet. Besöksguiden hänvisar också till andra besöksguider som berättar mer om flera av de besöksmål man passerar på vägen, för den vill veta mer om dem. Man kan förstås också dela upp promenaden på flera kortare etapper om man vill se mer längs vägen och tycker att det blir för mycket med hela promenaden under en dag.

Karta över den medeltida stadsvallen i Lund med rekommenderad promenadväg runt den Karta över den medeltida stadsvallen med rekommenderad promenadväg i blå färg.

Promenaden följer så långt det är möjligt den väg där stadsvallen fanns tidigare, men det är bara en drygt 500 meter lång rest av den (16) som finns kvar än idag. Innan promenaden börjar kan det vara bra att veta lite mer om stadsvallens historia och hur den såg ut, så vi börjar med det.

Stadsvallens historia

Lund anlades någon gång i slutet av 960-talet. Hela stadsområdet delades upp i kvarter med tomter och gator genom att det grävdes omkring 1 dm djupa s.k. tomtrännor. Sådana tomtrännor har även hittats på flera ställen utanför det område som omgavs av den medeltida stadsvallen, som byggdes på 1130-talet. Det finns ingen information om hur stort det ursprungliga stadsområdet var, men området som omgavs av stadsvallen var omkring 84 hektar stort. Sedan mitten av 1800-talet har Lund vuxit långt utanför det område som omgavs av stadsvallen, men fortfarande syns tydligt den form av en diamant som stadsvallen hade om man tittar i en karta över Lund. Inte minst eftersom flera vägar runt centrala Lund följer samma sträcka som stadsvallen hade.

Karta över Lund från 1784 En karta från 1784 som visar att hela Lund fortfarande fanns innanför stadsvallen vid den tiden. Den ursprungliga stadsvallen var omkring 3 700 meter lång, 10 till 12 meter bred, och 2,5 meter hög. På utsidan av stadsvallen fanns det en vallgrav som var 8 till 10 meter bred och 2,5 meter djup. Vallgraven var inte vattenfylld men den var vattenförande, ungefär som en bäck. I norra delen av staden var stadsvallen något bredare och högre än i den södra delen. Bygget av stadsvallen innebar att omkring 60 till 70 tusen kubikmeter jord fick flyttas för hand.

Det har funnits någon slags träpalissad ovanpå vallen men det är inte känt hur den såg ut. Stadsvallens syfte verkar dock inte ha varit försvar och skydd utan istället att skapa kontroll över varu- och trupptransporter in och ut ur staden och över skatter och tullar. Det fanns fyra utfarter eller tullar genom stadsvallen, i norr, söder, öster och väster. Där fanns det portar med träbroar som var försedda med vindbrygga över vallgraven. Stadsvallen skapade en tydlig gränslinje för staden och dess lagar, rättigheter, skyldigheter och ekonomi. Man fick betala tull för varor som man förde in i staden ända fram till 1811.

I början av 1300-talet var stadsvallen i ett nedgånget skick, men i takt med ökat självstyre för staden så ville stadsbefolkningen rusta upp stadsvallen igen som en tydlig gränslinje mot landsbygden som fanns utanför. Stadsvallen restaurerades i början av 1330-talet och sträckan genom nuvarande stadsparken blev då något förskjuten så att stadsvallen kom att gå över Sankt Måns kyrkogård som fanns där tidigare. Vallen vidgades också i den västra delen så att den gick runt om Sankt Peters kloster som låg precis innanför stadsvallen. Omkring år 1400 ersattes dessutom de gamla vindbryggeförsedda träbroarna över vallgraven med stenbroar och murade portar med torn.

I slutet av medeltiden fick stadsvallen successivt börja förfalla, men underhölls ändå fram till mitten av 1700-talet. Sedan 1700-talet är vallgraven helt igenfylld och sedan slutet av 1800-talet finns det bara en rest av stadsvallen kvar i stadsparken. Först i slutet av 1800-talet började Lund på allvar expandera utanför den gamla stadsvallen.

1) Norrtull

Skylt om Lunds norra infart Norrtull Skylt om Lunds norra infart Norrtull. Porten i stadsvallen vid den norra infarten till det medeltida Lund kallades för Norrtull, men den kallades även för Norreport, Bredgatas port eller Sankt Olofs port. Från omkring år 1400 utgjordes porten av ett murat porttorn. Det finns en skylt på platsen som berättar lite om Norrtull.

Under Slaget vid Lund den 4 december 1676 så förekom flera stridigheter på och omkring Väderkvarnshöjden, som fanns bara omkring 150 meter norr om Lunds norra infart. Det var ytterst nära att Sverige förlorade Slaget vid Lund på den platsen. Man kan läsa mer om det i vår besöksguide om Slaget vid Lund.

Under kvällen när mörkret redan hade fallit den 6 september 1716, red den svenske kungen Karl XII in till Lund genom den här norra infarten. Snart kom större delen av hans hov också till Lund, och han styrde Sverige från Lund under två år. Vid fem på morgonen den 11 juni 1718 red kungen ut ur Lund igen den här vägen, och fem månader senare, den 30 november 1718, sköts han till döds vid Fredrikshald (Halden) söder om Oslo i Norge.

Norra infarten till det medeltida Lund Här fanns den norra infarten till det medeltida Lund.

Här från Norrtull fanns det vägar från Lund som gick vidare mot Helsingborg längs den nuvarande Kävlingevägen och mot Vä utanför Kristianstad längs den nuvarande Getingevägen. Det finns bara en kort bit kvar av Norra Vallgatan numera, men den följer nästan exakt samma sträckning som stadsvallen hade, då den gick som en väg på insidan av stadsvallen. Efter en kort promenad genom universitetsområdet kommer man ut till Biskopsgatan som fortsätter med Östra Vallgatan och de följer också samma sträckning som stadsvallen hade.

2) Sankt Olofs medeltida kyrka

Någonstans här, alldeles norr om den norra stadsporten, fanns Sankt Olofs kyrka. Namnet Sankt Olofs port kommer från att det fanns en medeltida kyrka precis utanför den norra infarten till det medeltida Lund. Det har inte hittats några lämningar efter kyrkan vid arkeologiska undersökningar i området. Däremot har det hittats många medeltida gravar, så kyrkan fanns sannolikt någonstans på västra sidan av Allhelgonakyrkans torn. Kyrkan som byggdes av sten, möjligen redan under 1100-talet, var helgad åt den norske kungen Olof den helige som dog i slaget vid Stiklastad år 1030, och den nämns i en skriftlig källa första gången år 1350. Man kan läsa mer om den här och andra medeltida kyrkor i Lund i besöksguiden om kyrkostaden Lund.

3) Allhelgonakyrkan

Gör gärna också ett besök i Allhelgonakyrkan som finns precis utanför Norrtull. Den började byggas 1887 och var den den första kyrkan som byggdes i Lund sedan medeltiden. Arkitekt för den var domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall som utformade kyrkan i nygotisk stil med inredning av ek och polerade granitkolonner som bär upp läktarna. Kyrkan invigdes på Allhelgonadagen den 1 november 1891 och är en väldigt ståtlig och vacker sevärdhet som man kan läsa mer om i besöksguiden om Allhelgonakyrkan.

Allhelgonakyrkan i Lund

4) Sandgatan

Efter en kort promenad genom universitetsområdet kommer man ut vid korsningen mellan Sandgatan och Biskopsgatan. Där gjordes det ytterligare en öppning i stadsvallen utöver öppningarna som redan fanns vid de fyra portarna i stadsvallen vid Norrtull, Östertull, Södertull och Västertull. När öppningen gjordes är inte helt klart, men det var troligen i slutet av 1600-talet.

Sandgatan i Lund Här vid Sandgatans mynning mot Biskopsgatan gjordes det tidigt en öppning i den medeltida stadsvallen runt Lund.

5) Gamla biskopshuset

Gamla Biskopshuset byggdes i början av 1840-talet, och var då avsett för institutionerna för zoologi, fysik och kemi vid Lunds universitet. Snart ansågs dock huset vara för litet, och efter en bytesaffär med domkyrkorådet så blev det istället 1855 biskopshus. Från 1856 till 1865 bodde Lunds biskop Johan Henrik Thomander och hans familj i huset.

Gamla biskopshuset i Lund Gamla biskopshuset.

6) Universitetsbiblioteket

Uppe på den plats som brukar kallas för Helgonabacken finns sedan 1907 huvudbyggnaden för universitetsbiblioteket. År 1698 blev Lunds universitetsbibliotek, jämte Kungliga biblioteket i Stockholm, genom kunglig förordning av Karl XII, ett av de två universitetsbibliotek i Sverige som ska ta emot ett s.k. pliktexemplar av allt som trycks i Sverige och spara det för all framtid. Numera omfattar universitetsbibliotekets samlingar över 130 000 hyllmeter böcker och tidskrifter. Biblioteket är öppet för besök från allmänheten. I några salar, som fungerar som läsesalar, ska det dock vara tyst. Man kan läsa mer om universitetsbiblioteket i besöksguiden för den universitetshistoriska promenaden. I entrén står Nordens högsta runsten, den s.k. Lundagårdsstenen, också den med intressant historia.

Universitetsbiblioteket Universitetsbibliotekets vackra huvudbyggnad.

Lämningar av Allhelgonaklostret i Lund Lämningar av Allhelgonaklostret. Under medeltiden var Helgonabacken platsen för Allhelgonaklostret som troligen instiftades redan på 1070-talet. Det var ett kloster för benediktinermunkar och ett av de äldsta klostren i Danmark. På norra sidan av Universitetsbibliotekets huvudbyggnad finns det några få rester av murar som ingick i Allhelgonaklostret, som röda fragment av dess tegel samt ett minnesmärke om Allhegonaklostret. Det finns också två dammar kvar i området som kan kopplas till Allhegonaklostrets verksamhet. I besöksguiden om Allhegonaklostret kan man läsa mer om klostret och de två dammarna.

7) Tomegapet

Där Tomegapsgatan och Stora Tomegatan slutar gjordes det en öppning i stadsvallen, troligen på 1850-talet, utöver öppningarna som redan fanns vid de fyra portarna vid Norrtull, Östertull, Södertull och Västertull samt vid Sandgatan. Öppningen kallades för Sankt Thomas gap eller Tomegapet efter den medeltida kyrkan Sankt Thomas kyrka som låg i närheten innanför stadsvallen. Kreaturen inne i staden som skulle släppas ut på bete drevs ut genom den här öppningen i stadsvallen via Själbodgatan och Hjortgatan, som tidigare hette Kosträtet och var en bakgata som inte blev helt bebyggd förrän på 1860-talet. Folk som kom in till staden genom den här öppningen brukade däremot gå via Adelgatan när de skulle vidare ner i staden.

Platsen för den öppning i den medeltida stadsvallen i Lund som brukade kallas för ankt Thomas gap eller Tomegapet Platsen för den öppning i stadsvallen som brukade kallas för Sankt Thomas gap eller Tomegapet.

8) Sankt Thomas medeltida kyrka

Platsen för den medeltida kyrkan Sankt Thomas i Lund Platsen för Sankt Thomas medeltida kyrka. Sankt Thomas medeltida kyrka var byggd av sten och var helgad åt Sankt Thomas som förmodligen var Sankt Thomas av Becket, en engelsk ärkebiskop av Canterbury som mördades år 1170. Kyrkan har inte hittats men antas ha legat under Lilla Tomegapsgatans östra del. Några gravar som hörde till dess kyrkogård hittades vid en arkeologisk undersökning 1943. Kyrkan förekommer i en skriftlig källa för första gången år 1285. Det har hittats fragment av gravstenar som visar att kyrkogården användes så sent som 1668. Man kan läsa mer om den här och andra medeltida kyrkor i Lund i besöksguiden om kyrkostaden Lund.

9) Botaniska trädgården

Botaniska trädgården anlades mellan 1862 och 1867 efter att den flyttats från den plats som numera är Universitetsplatsen men som tidigare var botaniska trädgårdens plats sedan 1690. Botaniska trädgården är en stor vacker grön oas i Lund som är öppen nästan alla dagar året om med fri entré. Det finns tropiska växthus också och det är fri entré även till dem och där finns toalett. Det finns mycket som är sevärt i botaniska trädgården och dess växthus som besöksguiden om botaniska trädgården berättar om. August Strindberg gick ofta på promenad i botaniska trädgården under de år han bodde i Lund, bl.a. när han hyrde rum på Tomegapsgatan. Det kan man läsa mer om i besöksguiden om August Strindberg i Lund.

Botaniska trädgården i Lund Botaniska trädgårdens växthus.

10) Östra kyrkogården

Östra kyrkogården i Lund Norra entrén till Östra kyrkogården. Östra kyrkogården anlades 1845 av ett nybildat kyrkogårdsaktiebolag med 100 aktier där varje aktie gav rätt till 10 gravplatser. Det inte längre tillåtet med begravningar inne i staden sedan 1816, då Norra kyrkogården togs i bruk. Många tyckte dock att Norra kyrkogården låg för långt från staden och att vägen dit ofta var i för dåligt skick. Östra kyrkogården anlades därför som ett alternativ till Norra kyrkogården och det är många kulturhistoriskt intressanta personer med koppling till Lund som har fått sin begravning där. Flera av Lunds studentnationer har också gravplatser på Östra kyrkogården. Man kan läsa mer om det i besöksguiden om Östra kyrkogården.

11) Östertull

Skylt om Lunds östra infart Östertull Skylt om Lunds östra infart Östertull. Porten i stadsvallen vid Östertull kallades även för Österport, Mårtens port eller burled som betyder borgöppning. Dess murade porttorn omnämns i skriftliga källor första gången 1429. Från Östertull fortsatte vägen österut mot Dalby längs med nuvarande Dalbyvägen.

Namnet Mårtens port kommer från den medeltida kyrkan Sankt Mårtens kyrka som uppfördes på 1100-talet på sydvästra sidan av nuvarande Mårtenstorget. Den var helgad åt den franske helgonförklarade biskopen Sankt Martin av Tours. Han har också gett upphov till Martindagen som högtidlighålls genom Mårtensafton. Kyrkan byggdes först som en stavkyrka i mitten av 1000-talet och senare som en stenkyrka någon gång under 1100-talet. Man kan läsa mer om den här och andra medeltida kyrkor i Lund i besöksguiden om kyrkostaden Lund.

Omkring 500 meter utanför Östertull låg under medeltiden Sankt Jörgens hospital och hospitalskyrka där människor som led av lepra, mera känt som spetälska, isolerades. Hospitalet anlades i mitten av 1100-talet och var sannolikt Danmarks äldsta spetälskehospital. Det är intressant historia som man kan läsa mer om i besöksguiden om Sankt Jörgens hospital i Lund.

Östra infarten till det medeltida Lund Här fanns den östra infarten till det medeltida Lund.

12) Monument över stadsvallen

Monumentet över stadsvallen i Lund Monumentet över stadsvallen. I korsningen mellan Östra Vallgatan och Södra Esplanaden finns det ett litet vackert monument om stadsvallen. Monumentet består av en bronsplatta på en granithäll med en bild av stadsvallen med dess vallgrav och portar med porttorn. I bilden ser man också en tolkning av hur det medeltida gatunätet i Lund kan ha sett ut.

Monumentet placerades här 1990 efter en het debatt som orsakades av att åtta träd fälldes och gatusträckningen ändrades så att den inte längre kom att följa stadsvallen i korsningen.

13) Södra Vallpromenaden

Under 1890-talet anlades Södra Vallpromenaden som en allé med lindar i dubbla rader som en markering av den plats där stadsvallen gick förut, söder om nuvarande Södra Vallgatan. August Strindberg gick ofta på promenad längs med allén under de år han bodde i Lund och nämnde det en gång i sin självbiografiska roman Inferno. Det kan man läsa mer om i besöksguiden om August Strindberg i Lund.

Södra Vallpromenaden i Lund Södra Vallpromenaden.

14) Södertull

Skylt om Lunds södra infart Södertull Skylt om Lunds södra infart Södertull. Porten i stadsvallen vid Södertull kallades även för Söderport, Röde port eller porta rubra. Namnet Röde port kommer av att portens torn, som var en kvadratisk tegelbyggnad i själva vallen, var murat med rött tegel. Under grunden till tornet har det hittats rester av vindbryggan som fanns där.

Lunds huvudgata Stora Södergatan börjar vid Södertull och går hela vägen upp till Stortorget. Söderut fortsatte vägen mot Trelleborg och gick även genom järnålders- och vikingastaden Uppåkra, som troligtvis var Lund innan staden fick sitt nuvarande läge år 964 eller något eller några år efter det. Det kan man läsa mer om i besöksguiden om järnålders- och vikingastaden Uppåkra.

Precis innanför stadsvallen, på östra sidan av Stora Södergatan, låg Helgeandshuset och dess kyrka som var helgad åt det tyska helgonet Sankt Godehard. Helgeandshusets huvudsakliga uppgift var att bedriva hospitalsverksamhet för att ta hand om de som drabbades av sjukdom, och ta hand om gamla och fattiga. Helgeandshuset omnämns i en skriftlig källa för första gången 1269, medan kyrkan nämns 1377. Helgeandshusets verksamhet och egendomar överfördes till Malmö hospital 1773 och kyrkan revs 1834. Över portalen i domkyrkans södra torn sitter det ett tympanon (en typ av stentavla i kyrkors portaler) som tidigare funnits i Helgeandshusets kyrka. Man kan läsa mer om den här och andra medeltida kyrkor i Lund i besöksguiden om kyrkostaden Lund.

Södra infarten till det medeltida Lund Här fanns den södra infarten till det medeltida Lund.

15) Bevarad rest av stadsvallen

När promenaden fortsätter västerut från Södertull så ser man genast en gräsbevuxen jordvall och bakom den finns stadsparken. Jordvallen är en drygt 500 meter lång bevarad rest av den nästan 900 år gamla stadsvallen. Numera är förstås vallen mycket lägre än den var förut och vallgraven på utsidan finns inte kvar längre.

En rest av den medeltida stadsvallen i Lund Den drygt 500 meter långa bevarade resten av den medeltida stadsvallen i stadsparken.

Karta från 1940 över stadsparken i Lund Karta från 1940 över stadsparken i Lund. Det finns sedan länge en spridd missuppfattning om att den bevarade resten av stadsvallen skulle vara en gammal järnvägsbank. Den missuppfattningen grundar sig sannolikt på att det har funnits en järnväg förbi nuvarande stadsparken förut. Det var en järnvägslinje mellan Lund och Harlösa öster om Lund, som var i drift mellan 1905 och 1939. Järnvägens sträckning finns numera bevarad som en fin cykel- och gångväg som kallas för Hardebergaspåret.

I kartan från 1940 ser man hur järnvägen sträckte sig runt stadsparken och sedan fortsatte österut. Den bevarade resten av stadsvallen har markerats med grön färg i kartan.

16) Stadsparken

Stadsparken var från början en trädgård som anlades av Lunds Parkbolag 1860 och bara var öppen för bolagets aktieägare. Men 1903 köpte Lunds stad tomten och anlade en park. 1907 hölls en stor industri-, hantverks- och konstutställning i området. Numera är det bara en musikpaviljong som är kvar i stadsparken från Lundautställningen, och den står inte på samma plats som den gjorde då. Under utställningen stod musikpaviljongen uppe på stadsvallen vid det genombrott i stadsvallen som skapades som entré till utställningsområdet.

Lundautställningen 1907 En bild från Lundauställningen 1907 där man ser musikpaviljongen till vänster och lite av den bevarade resten av stadsvallen till höger om genombrottet.

1909 köpte Lunds stad också den tomt som tillhörde Lunds andelsmejeri, där Mejeriet finns nu, och 1911 invigdes stadsparken. Idag är stadsparken en stor grön oas i Lund för motion, promenader och evenemang. Det finns toalett i entrén till Högevallsbadet.

17) Sankt Måns medeltida kyrka

Platsen där Sankt Måns kyrka i Lund fanns under medeltiden Platsen där Sankt Måns kyrka fanns. Precis innanför stadsvallen, i norra delen av nuvarande stadsparken, fanns Sankt Måns medeltida kyrka. Den var byggd av sten och helgad åt Sankt Magnus, senare benämnd Sankt Måns, vilket troligen var den norskättade hertig Magnus Erlendsson av Orkneyöarna. Kyrkan har inte hittats men nämns i en skriftlig källa för första gången år 1304. Däremot har dess kyrkogård undersökts arkeologiskt vid två tillfällen. När stadsvallen restaurerades i början av 1330-talet blev sträckan genom nuvarande stadsparken något förskjuten så att den kom att gå över den kyrkogård som fanns där. Man kan läsa mer om den här och andra medeltida kyrkor i Lund i besöksguiden om kyrkostaden Lund.

18) Armaturfabriken

Armaturfabriken Armaturfabriken från 1890-talet. Det går inte följa den exakta sträckningen som stadsvallen hade i den västra delen eftersom järnvägen, och alla förändringar i området på västra sidan, gör det svårt att se exakt var stadsvallen gick. Om man går genom tunneln under järnvägen och sen fortsätter på Gasverksgatan på andra sidan så som den blå linjen i kartan visar, så går man någonstans innanför och i närheten av stadsvallens sträckning. Då kommer man också förbi Armaturfabriken vars första våning byggdes 1890 med rött tegel, och innehöll ett gjuteri. 1896 byggdes fabriken på med ytterligare två våningar. Byggnaden är ett fint och kulturhistoriskt värdefullt minne av Lunds industrihistoria, och sedan 2004 används hela fabriksbyggnaden för kontorsverksamhet.

19) Västertull

Porten i stadsvallen vid Västertull kallades även för Västerport och Nunne burled, vilket betyder borgöppning. Namnet Nunne burled nämns i en skriftlig källa från 1423 och kommer av att Sankta Maria och Sankt Peters kloster låg där precis innanför stadsvallen. Numera är det bara klostrets kyrka som är bevarad.

Västra infarten till det medeltida Lund Här fanns den västra infarten till det medeltida Lund.

20) Klosterkyrkan

Klosterkyrkan i Lund Klosterkyrkan. Klosterkyrkan är den ena av Lunds två kvarvarande medeltida kyrkor. Den byggdes i romansk stil med tre klosterlängor precis innanför stadsvallen i mitten av 1100-talet som klosterkyrka åt tolv benediktinernunnor. I början av 1300-talet byggdes den om med rött tegel så som den ser ut nu. Stadsvallen kom då för nära den västra klosterlängan, så vallgraven förbi Klosterkyrkan fylldes igen och en ny grävdes väster om den.

De tre klosterlängorna revs i mitten av 1600-talet medan kyrkan bevarades som församlingskyrka. Kyrkan är en väldigt vacker sevärdhet både invändigt och utvändigt. Det finns fortfarande flera spår kvar i kyrkan från medeltiden då den var klosterkyrka, och dem kan man läsa mer om i besöksguiden om Klosterkyrkan i Lund.

21) Godsmagasinet

För att så långt som möjligt följa sträckningen för stadsvallen så ska man fortsätta förbi järnvägsstationen och gå över till andra sidan via bron norr om den. Då kommer man ut genom godsmagasinet som byggdes 1857. Det är samma år som det gamla stationshuset byggdes söder om godsmagasinet.

Godsmagasinet från 1857 vid Lunds järnvägsstation

Lunds järnvägsstation omkring 1920 Lunds järnvägsstation omkring 1920. När stambanejärnvägsnätet skulle byggas i Sverige så började man bygga sträckan från Malmö, samtidigt som man började med sträckan från Göteborg, till Stockholm. Den 2 december 1855 öppnades järnvägen mellan Lund och Malmö, den ena av de två första sträckorna av stambanan som då var färdigbyggda.

Precis utanför godsmagasinet finns det röda tegelhuset som byggdes 1894 som en tullkammare där utländskt gods förtullades. Den upphörde fungera som tullkammare 1974.

22) Lunds spårväg

Sedan den 13 december 2020 kan man åka spårvagn från Clemenstorget genom det stora universitets- forskningsföretagsområdet i nordöstra Lund. Spårvägen är 5,5 km lång och det tar 15 minuter att åka hela vägen till den sista hållplatsen som finns vid den stora forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS. Besöksguiden om forskarstaden Lund berättar mer om spårvägen i Lund och några av de stora forskningsanläggningarna man kan se längs vägen.

Efter att ha gått över Clemenstorget så följer man den första sträckan av Lunds spårvägslinje längs med Sankt Laurentiigatan som följer samma sträckning som stadsvallen hade. I parken på den vänstra norra sidan i slutet av gatan kan man på vissa ställen skönja ett dike som har sitt ursprung från stadsvallen. I slutet av Sankt Laurentiigatan är man tillbaka vid Norrtull där den här promenaden runt hela det medeltida Lund började.

Lunds spårväg från Clemenstorget i Lund Spårvägen genom forskarstaden Lund startar på Clemenstorget i Lund.